<p>Undersökningen tar reda på fem olika grundskollärares uppfattningar kring värdegrundsarbetet. Synen på värdegrund, konflikter, elevers problembeteende samt metoden ART (aggressive replacement training) diskuteras. Hur dessa begrepp kommer till uttryck i det vardagliga arbetet samt vilka pedagogiska konsekvenser det får förs även fram. ART är en metod som ska ge elever alternativ till ett negativt beteende. Den innefattar tre delar: ilskekontrollträning, social färdighetsträning samt moralträning. För att undersöka hur lärares värdegrundsarbete förmedlas har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultaten visar att värdegrundsarbetet genomsyrar lärarnas vardag. I värdegrunden ingår konflikthantering och det måste prioriteras före undervisningen, anser deltagarna. Om eleverna inte är trygga kan de inte ta in kunskap. För att ha en trygg klassrumsmiljö krävs positiva sociala relationer mellan lärare och elever. Genom ett empatiskt förhållningssätt kan läraren skapa ett gott socialt klimat och vara en förebild för eleverna. ART är ett verktyg för att arbeta förebyggande med värdegrund, samtidigt som metoden erbjuder strategier för ett alternativt beteende hos de elever som har svårigheter socialt och emotionellt. Deltagarna beskriver positiva effekter hos dessa elever både gällande lärandet och i den sociala samvaron. För att få en mer bestående förändring hos eleverna krävs tid och ett gott samarbete med hemmet. Resultatet visar att föräldrar inte alltid är positivt inställda till sitt barns deltagande i ART. Kritik framförs mot att metoden riktar in sig på symtomen och inte tar tag i de bakomliggande orsakerna.</p>

Undersökningen tar reda på fem olika grundskollärares uppfattningar kring värdegrundsarbetet. Synen på värdegrund, konflikter, elevers problembeteende samt metoden ART (aggressive replacement training) diskuteras. Hur dessa begrepp kommer till uttryck i det vardagliga arbetet samt vilka pedagogiska konsekvenser det får förs även fram. ART är en metod som ska ge elever alternativ till ett negativt beteende. Den innefattar tre delar: ilskekontrollträning, social färdighetsträning samt moralträning. För att undersöka hur lärares värdegrundsarbete förmedlas har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Resultaten visar att värdegrundsarbetet genomsyrar lärarnas vardag. I värdegrunden ingår konflikthantering och det måste prioriteras före undervisningen, anser deltagarna. Om eleverna inte är trygga kan de inte ta in kunskap. För att ha en trygg klassrumsmiljö krävs positiva sociala relationer mellan lärare och elever. Genom ett empatiskt förhållningssätt kan läraren skapa ett gott socialt klimat och vara en förebild för eleverna. ART är ett verktyg för att arbeta förebyggande med värdegrund, samtidigt som metoden erbjuder strategier för ett alternativt beteende hos de elever som har svårigheter socialt och emotionellt. Deltagarna beskriver positiva effekter hos dessa elever både gällande lärandet och i den sociala samvaron. För att få en mer bestående förändring hos eleverna krävs tid och ett gott samarbete med hemmet. Resultatet visar att föräldrar inte alltid är positivt inställda till sitt barns deltagande i ART. Kritik framförs mot att metoden riktar in sig på symtomen och inte tar tag i de bakomliggande orsakerna.

Under perioder av verksamhetsförlagd utbildning har vi sett ett flertal exempel på när elever exkluderas i verksamheten, ofta elever som vid första anblick är något mer tillbakadragna. Utifrån den erfarenheten så har ett intresse väckts kring inkludering av introverta elever ifritidshemmet. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelser av möjligheter och utmaningar gällande inkludering av introverta elever i fritidsverksamheten, samt hur lärare upplever att deras förhållningssätt kan ha en inverkan på en sådan inkludering. Empirin har samlats in via intervjuer med fem lärare i fritidshem på olika orter i södra Sverige. Analysen av empirin har skett utifrån teoretiska antaganden med fokus på ett relationellt perspektiv och olika former av introvertism. Resultatet av studien synliggör dels utmaningar, som exempelvis stora elevgrupper, dels möjligheter som till exempel vikten av lärares emotionella förhållningssätt för att främja inkludering av introverta elever. Det blir även tydligt att vara inkluderad kan betyda olika saker för olika individer. Studiens resultat visar även på begränsad kunskap om introvertism i skolkontext samt att lärare i fritidshem har en ambition att anpassa miljön och undervisningen efter samtliga elever. Det finns en genuin strävan att se och bekräfta varje enskild individ utifrån sina förutsättningar, lärarna i studien upplever dock även ett dilemma i inkluderingsarbetet. Å ena sidan har de en strävan att se och inkludera varje elev, å andra sidan upplever de att de inte räcker till.