This thesis investigated the possibilities to resume cultivation of an old manor house built of timber and what this would mean from an energy and moisture perspective. The building in this case study is named Sofiedals mansion and was built in 1858 in Valbo 11 kilometers west of Gävle. The structure of the house was documented and used as a starting-point for carrying out calculations focused on energy and moisture aspects. With the help of a number of computer programs and a conducted air tightness test, the buildings energy consumption were calculated and compared with the current building regulations. In addition, the building was analyzed considering energy retrofitting and what it meant for moisture problems. The energy retrofitting consisted of additional insulation, decreasing the buildings permeability through air sealing; window and door replacements. When a building is equipped with natural ventilation it is difficult to know its precise performance and how an energy retrofitting affects it. Therefore a sensitivity-analysis was performed on four different types of ventilation performance and how they affected the buildings energy as well as its building components moisture performance. The proposed suggestion for an energy retrofitting was made with a potential buyer in mind. Therefore general problems have been documented to demonstrate other measures to be taken into consideration when cultivating the building. The investigation showed that the buildings energy consumption needs to be reduced by approximately 45% to achieve the goal of Swedens current building regulations. Depending on the presumed ventilation performance, the energy consumption and moisture content in the building components varied. The conducted sensitivity analysis showed that a vapour barrier is required to make the building safe from moisture problems. In order to achieve the building regulations energy demands a specific energy consumption of 110kWh/m 2 each year was required. Currently the building does not meet these requirements and needs to undergo an extensive retrofitting. / Detta examensarbete undersökte möjligheterna kring att återuppta brukandet av en äldre herrgårdsbyggnad uppbyggd av timmer och vad detta skulle innebära ur ett energi- samt fuktperspektiv. Byggnaden som undersöktes heter Sofiedals herrgård och är uppförd år 1858 i Valbo 11 kilometer väst om Gävle. Husets uppbyggnad dokumenterades och användes som utgångspunkt för att kunna genomföra beräkningar inriktade på energi och fuktaspekter. Med hjälp av ett antal datorprogram och en tillhörande lufttäthetsprovning kunde husets nuvarande energianvändning beräknas och jämföras med dagens gällande byggregler. Därutöver undersöktes hur byggnaden påverkades ur energi- och fuktsynpunkt genom en energieffektivisering i form av tilläggsisolering, lufttätning, fönster- och dörrbyten. Eftersom det är svårt att kontrollera självdragsventilationens exakta prestanda har en luftflödesanalys gjorts beträffande fyra olika luftomsättningars påverkan av fukt och energiförhållanden för byggnaden. Åtgärdsförslag gällande en energieffektivisering projekterades med en potentiell köpare som bakgrund. Därför har även allmänna problem dokumenterats för att påvisa andra åtgärder som behöver vidtas. Undersökningen visade att byggnadens energianvändning behövde sänkas med ungefär 45 % för att uppnå Boverkets krav. Beroende på vilken ventilationsomsättning som antogs varierade både energianvändningen samt den relativa ånghalten i konstruktionen. En utförd luftflödesanalys visade att vid monterad ångspärr kommer konstruktionen vara fuktsäker. För att uppnå Boverkets energikrav krävs en specifik energianvändning på 110kWh/m 2·år. I dagsläget uppnår byggnaden inte kraven. Eftersom byggnaden beräknades till nästan 200 kWh/ m2∙år måste den genomgå omfattande renoveringsåtgärder.