The expectations of a successful outcome are great during childbirth. The overall objective of prenatal care and birth care is that midwives contribute in creating the most positive experience of pregnancy, child birth and infancy as possible. During the past 30 years there has been a significant increase in sectiofrequency both in Sweden and the rest of the Western world. More parents feel an overall insecurity when it comes to child labour. The purpose of this study was to describe how midwives experience the work of creating a sense of security and good nursing when meeting the expectant parents. A phenomenological approach was chosen with the use of eleven qualitative interviews that were analyzed with Giorgis' method of analysis. The result revealed three themes: organizational - professional conditions, the communicative ability and the reflective - emotional competence. Trusting your inner sensibility and intuition was something that characterized all the interviews and was the essence of the results. The way work was lead and organized, as well as the utilization of competence effected the midwives’ possibility of contributing to a sense of security and good care. When the communication was based on sensibility, midwives’ could create a good and trustful relationship with the expectant parents. The emotional involvement was an essential requirement for carrying out the work in a satisfying way. A question for the future is how inner knowledge based on practical experience can benefit new personnel and how the organization and education for healthcare givers can utilize the specialist knowledge of midwives with experience. / Förväntningarna i samband med barnafödande är stora på att en graviditet ska sluta lyckligt. Det övergripande målet inom mödrahälsovård och förlossningsvård är för barnmorskor att medverka till en så positiv upplevelse av graviditet, förlossning och spädbarnstid som möjligt. De sista trettio åren har sectiofrekvensen ökat betydligt både i Sverige och västvärlden. Fler föräldrapar upplever idag en allmän otrygghet i samband med barnafödande. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors upplevelser av att förmedla trygghet och en god omvårdnad i mötet med det blivande föräldraparet. Fenomenologisk ansats valdes med elva kvalitativa intervjuer som analyserades enligt Giorgis analysmetod. Resultatet visade tre teman: Organisatoriska - professionella förutsättningar, den kommunikativa förmågan och den reflektiva - emotionella kompetensen. Att lita på sin inre känsla och intuition var en upplevelse som genomsyrade hela intervjumaterialet och blev resultatets essens. Hur arbetet leds och organiseras och hur kompetens tillvaratas påverkade i hög grad barnmorskors möjligheter att förmedla trygghet och en god omvårdnad. Genom att vara lyhörd i sitt sätt att kommunicera kunde en god och förtroendefull relation skapas mellan barnmorskor och det blivande föräldraparet. Det känslomässiga engagemanget var en nödvändig förutsättning för att utföra ett bra jobb. En fråga inför framtiden är på vilket sätt den erfarenhetsbaserade inre kunskapen kan komma ny personal tillgodo och hur omvårdnadsarbetets organisation och vårdutbildningar kan ta tillvara det expertmässiga kunnandet hos erfarna barnmorskor.

<p>The expectations of a successful outcome are great during childbirth. The overall objective of prenatal care and birth care is that midwives contribute in creating the most positive experience of pregnancy, child birth and infancy as possible. During the past 30 years there has been a significant increase in sectiofrequency both in Sweden and the rest of the Western world. More parents feel an overall insecurity when it comes to child labour. The purpose of this study was to describe how midwives experience the work of creating a sense of security and good nursing when meeting the expectant parents. A phenomenological approach was chosen with the use of eleven qualitative interviews that were analyzed with Giorgis' method of analysis. The result revealed three themes: organizational - professional conditions, the communicative ability and the reflective - emotional competence. Trusting your inner sensibility and intuition was something that characterized all the interviews and was the essence of the results. The way work was lead and organized, as well as the utilization of competence effected the midwives’ possibility of contributing to a sense of security and good care. When the communication was based on sensibility, midwives’ could create a good and trustful relationship with the expectant parents. The emotional involvement was an essential requirement for carrying out the work in a satisfying way. A question for the future is how inner knowledge based on practical experience can benefit new personnel and how the organization and education for healthcare givers can utilize the specialist knowledge of midwives with experience.</p> / <p>Förväntningarna i samband med barnafödande är stora på att en graviditet ska sluta lyckligt. Det övergripande målet inom mödrahälsovård och förlossningsvård är för barnmorskor att medverka till en så positiv upplevelse av graviditet, förlossning och spädbarnstid som möjligt. De sista trettio åren har sectiofrekvensen ökat betydligt både i Sverige och västvärlden. Fler föräldrapar upplever idag en allmän otrygghet i samband med barnafödande. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors upplevelser av att förmedla trygghet och en god omvårdnad i mötet med det blivande föräldraparet. Fenomenologisk ansats valdes med elva kvalitativa intervjuer som analyserades enligt Giorgis analysmetod. Resultatet visade tre teman: Organisatoriska - professionella förutsättningar, den kommunikativa förmågan och den reflektiva - emotionella kompetensen. Att lita på sin inre känsla och intuition var en upplevelse som genomsyrade hela intervjumaterialet och blev resultatets essens. Hur arbetet leds och organiseras och hur kompetens tillvaratas påverkade i hög grad barnmorskors möjligheter att förmedla trygghet och en god omvårdnad. Genom att vara lyhörd i sitt sätt att kommunicera kunde en god och förtroendefull relation skapas mellan barnmorskor och det blivande föräldraparet. Det känslomässiga engagemanget var en nödvändig förutsättning för att utföra ett bra jobb. En fråga inför framtiden är på vilket sätt den erfarenhetsbaserade inre kunskapen kan komma ny personal tillgodo och hur omvårdnadsarbetets organisation och vårdutbildningar kan ta tillvara det expertmässiga kunnandet hos erfarna barnmorskor.</p>

La présente thèse vise à défendre la valeur esthétique du temps inscrit dans l’architecture. Elle considère le temps à travers la notion d’événement qu’elle met à l’épreuve sur un objet : le village de Viens dans le Vaucluse. L’événement du temps inscrivant partout des inégalités et des différences, l’analyse systématique de l’architecture permet de construire une grammaire plastique du temps. Cette grammaire se caractérise par l’hétérogénéité des matériaux, des actions et des usages qui participent chacun à leur manière et dans leurs interactions à la temporalisation de l’architecture. Le temps architectural se dialectise selon deux lignes complémentaires, celle de la rencontre d’une part, celle de l’entropie et du désordre de l’autre. Si les inégalités produites par le temps se manifestent dans des singularités irréductibles les unes aux autres, les conditions d’existence du bâti créent une expérience commune dont l’architecture témoigne par une résolution harmonieuse des tensions que le temps engendre. La question grammaticale se double d’une question d’ordre déontologique. Il s’agit alors de se demander comment on produit le présent et ce qu’on fait du passé architectural. Le temps architectural étant foncièrement hétérogène, rapports de temporalités distinctes, la question déontologique du temps consacre le présent comme temps de référence. Dans ce présent hétérogène la photographie joue un rôle crucial : en éternisant le temps dans la prise de vue et en créant des rapports nouveaux par la juxtaposition de ses images. La photographie, et après elle les différents supports de mémorisation et de communication, inventent un temps nouveau qui ne se lit plus sous la forme d’une histoire linéaire mais sous la forme de cohabitations continues de temporalités. / This thesis supports the view of an aesthetic value of time as inscribed in architecture. It considers time under the notion of event, as implemented in a case study : the village of Viens in Vaucluse. Since the specificity of time is to inscribe differences and inequalities everywhere, a systematic analysis of architecture should build a visual time grammar. The latter is characterized by the heterogeneity of materials, actions, and uses which, each in its own way and interactions, participate to the temporalisation of architecture. Architectural time consists in two dialectical and complementary lines : that of the encounter on one hand, and that of entropy and disorder on the other hand. Even if the differences produced by time manifest themselves in irreducible singularities, the living conditions of built architecture makes possible an experience where tensions created over time are harmoniously resolved.A deontological issue adds up to the grammatical one : how does one include architectural past into present propositions? Architectural time being radically heterogeneous, made from distinct temporalities, the deontological issue of time institutes the present time as reference. In such an heterogeneous times pattern, photography has a key role by fixing eternity in a single shot and creating new relationships through the juxtaposition of pictures. Photography, and later on the new memorisation and communication media, invent a new type of time which doesn’t read in the form of a linear narrative any more, but of continuous cohabitations of temporalities.