• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 104
  • 27
  • Tagged with
  • 131
  • 65
  • 60
  • 55
  • 21
  • 19
  • 18
  • 17
  • 15
  • 15
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Klimatpåverkan vid vägbyggnad -beroende av vald konstruktion

Andersson, Camilla, Gunnarsson, Helen January 2009 (has links)
<p>It’s a fact that the climate is affected by the vehicle that runs on the worlds roads. But the</p><p>construction of the road itself is rarely thought of as a climate threat. Svevia and the Swedish road</p><p>administration have opposite views of how the construction of roads should be carried thru. It’s</p><p>the difference between those two construction methods that is the base in our thesis.</p><p>The amount of energy use or the emissions are not analyzed for neither the Swedish road</p><p>administrations nor Svevias construction models. Our thesis has compared these two models of</p><p>constructing a road to evaluate what affects the climate the least. In other words which material</p><p>and which construction model that is best to use to reduce the impact on the climate.</p><p>We have calculated the total amount of carbon dioxide and energy use for road models in different</p><p>traffic classes. To do this we designed a calculation tool that calculates on the total amount of</p><p>MWh used and the total amount of tons carbon dioxide emitted during the construction of a road.</p><p>This calculation tool could even in the future be used to calculate energy use and emissions from</p><p>new types of construction models.</p><p>The results for the construction models we calculated is that Svevias construction models have a</p><p>tendency to have some less emissions of carbon dioxide and demand somewhat less energy than</p><p>the Swedish road administration construction models. A difference also shows between different</p><p>traffic classes. Traffic class low gives considerably fewer emissions and demands less energy use</p><p>than traffic class high.</p>
12

Kartering och analys av energiförbrukning hos PM5 vid Edet Bruk

Prins, Elisabeth January 2002 (has links)
No description available.
13

Stig-Helmer vs Gunde Svan : en studie om energiförbrukningen vid turåkning på skidor

Finné, Hans, Sjöberg, Christer January 2007 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka energiförbrukningen under en veckas turåkning i de svenska fjällen. För att få svar på syftet används frågeställningarna:</p><p>- Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan vana respektive ovana skidåkare?</p><p>- Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan kvinnor och män?</p><p>Metod</p><p>För att ta reda på hur mycket energi som förbrukas vid arbete användes mätning med pulsklockor då detta är möjligt att genomföra i fjällmiljö. Den metod som i allmänhet används för beräkning av energiförbrukning vid arbete är mätning av syreupptagningen. Under en fjälltur är det emellertid inte praktiskt möjligt att mäta syreupptagningen. För att lösa detta problem utrustade vi samtliga försökspersoner med pulsklockor utifrån vetskapen att hjärtfrekvensen under arbete med stora muskelgrupper är approximativt linjärt proportionell mot syreupptagningen.</p><p>Förhållandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning är individuellt och bestämdes på laboratorium. Försökspersonerna genomförde därför ett kombinerat submaximalt och maximalt cykeltest på Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap på GIH före fjällturen.</p><p>I studien deltog 21 studenter från GIH, 10 kvinnor och 11 män. Medelåldern var 29,0 år, medelvikten 75,1 kg och medellängden 176,7 cm. Försökspersonerna delades in efter vana (11 st) och ovana (10 st).</p><p>Resultat</p><p>Som mått på energiförbrukningen används i studien den relativa syreupptagningen, d v s hur stor del av maximala syreupptagningsförmågan som utnyttjas.</p><p>Medelvärdet för energiförbrukningen för de vana skidåkarna var 34,3 % ± 6,4 % och för de ovana 41,7 % ± 8,8 %. För kvinnor var medelvärdet 42,6 % ± 6,5 % och för män 34,3 % ±8,2 %.</p><p>Slutsats</p><p>Studien visar att det finns tendenser till skillnader i energiförbrukning beroende på skidvana och kön.</p>
14

Stig-Helmer vs Gunde Svan : en studie om energiförbrukningen vid turåkning på skidor

Finné, Hans, Sjöberg, Christer January 2007 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka energiförbrukningen under en veckas turåkning i de svenska fjällen. För att få svar på syftet används frågeställningarna: - Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan vana respektive ovana skidåkare? - Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turåkning mellan kvinnor och män? Metod För att ta reda på hur mycket energi som förbrukas vid arbete användes mätning med pulsklockor då detta är möjligt att genomföra i fjällmiljö. Den metod som i allmänhet används för beräkning av energiförbrukning vid arbete är mätning av syreupptagningen. Under en fjälltur är det emellertid inte praktiskt möjligt att mäta syreupptagningen. För att lösa detta problem utrustade vi samtliga försökspersoner med pulsklockor utifrån vetskapen att hjärtfrekvensen under arbete med stora muskelgrupper är approximativt linjärt proportionell mot syreupptagningen. Förhållandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning är individuellt och bestämdes på laboratorium. Försökspersonerna genomförde därför ett kombinerat submaximalt och maximalt cykeltest på Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap på GIH före fjällturen. I studien deltog 21 studenter från GIH, 10 kvinnor och 11 män. Medelåldern var 29,0 år, medelvikten 75,1 kg och medellängden 176,7 cm. Försökspersonerna delades in efter vana (11 st) och ovana (10 st). Resultat Som mått på energiförbrukningen används i studien den relativa syreupptagningen, d v s hur stor del av maximala syreupptagningsförmågan som utnyttjas. Medelvärdet för energiförbrukningen för de vana skidåkarna var 34,3 % ± 6,4 % och för de ovana 41,7 % ± 8,8 %. För kvinnor var medelvärdet 42,6 % ± 6,5 % och för män 34,3 % ±8,2 %. Slutsats Studien visar att det finns tendenser till skillnader i energiförbrukning beroende på skidvana och kön.
15

Kartering och analys av energiförbrukning hos PM5 vid Edet Bruk

Prins, Elisabeth January 2002 (has links)
No description available.
16

Klimatpåverkan vid vägbyggnad -beroende av vald konstruktion

Andersson, Camilla, Gunnarsson, Helen January 2009 (has links)
It’s a fact that the climate is affected by the vehicle that runs on the worlds roads. But the construction of the road itself is rarely thought of as a climate threat. Svevia and the Swedish road administration have opposite views of how the construction of roads should be carried thru. It’s the difference between those two construction methods that is the base in our thesis. The amount of energy use or the emissions are not analyzed for neither the Swedish road administrations nor Svevias construction models. Our thesis has compared these two models of constructing a road to evaluate what affects the climate the least. In other words which material and which construction model that is best to use to reduce the impact on the climate. We have calculated the total amount of carbon dioxide and energy use for road models in different traffic classes. To do this we designed a calculation tool that calculates on the total amount of MWh used and the total amount of tons carbon dioxide emitted during the construction of a road. This calculation tool could even in the future be used to calculate energy use and emissions from new types of construction models. The results for the construction models we calculated is that Svevias construction models have a tendency to have some less emissions of carbon dioxide and demand somewhat less energy than the Swedish road administration construction models. A difference also shows between different traffic classes. Traffic class low gives considerably fewer emissions and demands less energy use than traffic class high.
17

Energideklarationen, vinst eller förlust för ägare av äldre småhus?

Johansson, Emelie January 2007 (has links)
Den nya lagen (SFS 2006:985) om energideklarering av bostäder trädde i kraft den 1 oktober 2006. I denna deklaration ska byggnaders energiförbrukning anges och vilka åtgärder som rekommenderas för att minska byggnadens energianvändning. Vad händer då med äldre hus, som har dåligt isolerade väggar, tak, grund och i många fall även äldre fönster som inte på långa vägar kommer upp i dagens energisparande krav. I äldre hus är det främst transmissionsförlusterna som står för energiåtgången och i denna rapport görs beräkningar för ett hus byggt 1959 i Växjö. I rapporten framgår det vad man tjänar på att tilläggsisolera och byta fönster samt hur många år det tar innan man har tjänat in på förbättringen av klimatskalet. Det ges även en inblick i vad man bör tänka på om man tilläggsisolerar med avseende på kondensrisk inne i byggnadsdelarna. / October 1st, 2006 a new law (SFS 2006:985) was given effect. The purpose of this law is to confirm a buildings’ specific energy consumption by showing an energy declaration. The declaration shows how much energy the specific building consume and what kind of measures that can be recommended to reduce the energy consumption. In this diploma work, Ihave tried to answer the question: What happens to older buildings that have a high transmission loss through walls, attic and foundation caused by thin insulation and bad windows? The calculations for this report are based on a dwelling house build in 1959. The main task has been to find out what the cost will be and how much money the owner will save by following the recommendations in the report – that is to add insulation material to the construction and to replace the windows. It has to be taken into consideration before making any changes to the house that there might be an increase in humidity in sections of the construction if you make the climate shell thicker and more compact.
18

Energideklarationen, vinst eller förlust för ägare av äldre småhus?

Johansson, Emelie January 2007 (has links)
<p>Den nya lagen (SFS 2006:985) om energideklarering av bostäder trädde i kraft den 1 oktober 2006.</p><p>I denna deklaration ska byggnaders energiförbrukning anges och vilka åtgärder som rekommenderas för att minska byggnadens energianvändning. Vad händer då med äldre hus, som har dåligt isolerade väggar, tak, grund och i många fall även äldre fönster som inte på långa vägar kommer upp i dagens energisparande krav.</p><p>I äldre hus är det främst transmissionsförlusterna som står för energiåtgången och i denna rapport görs beräkningar för ett hus byggt 1959 i Växjö. I rapporten framgår det vad man tjänar på att tilläggsisolera och byta fönster samt hur många år det tar innan man har tjänat in på förbättringen av klimatskalet. Det ges även en inblick i vad man bör tänka på om man tilläggsisolerar med avseende på kondensrisk inne i byggnadsdelarna.</p> / <p>October 1st, 2006 a new law (SFS 2006:985) was given effect. The purpose of this law is to confirm a buildings’ specific energy consumption by showing an energy declaration. The declaration shows how much energy the specific building consume and what kind of measures that can be recommended to reduce the energy consumption.</p><p>In this diploma work, Ihave tried to answer the question: What happens to older buildings that have a high transmission loss through walls, attic and foundation caused by thin insulation and bad windows?</p><p>The calculations for this report are based on a dwelling house build in 1959. The main task has been to find out what the cost will be and how much money the owner will save by following the recommendations in the report – that is to add insulation material to the construction and to replace the windows.</p><p>It has to be taken into consideration before making any changes to the house that there might be an increase in humidity in sections of the construction if you make the climate shell thicker and more compact.</p>
19

Energioptimering av F21s restaurangbyggnad

Hall, Axel January 2017 (has links)
No description available.
20

Elanvändningen av Twitch : Hur mycket energi behövs för att överföra data under en stream? / The Electricity Consumption of Twitch : How much energy is needed to transfer data during a stream?

Reje, Alexandra, Renaudin, Alexander January 2020 (has links)
Med tillväxten av e-sport och online gaming har det blivit alltmer populärt att titta på streaming av datorspel. För detta måste stora mängder data överföras, vars energikostnad hittills har varit relativt outforskad. Denna studie har för avsikt att undersöka elanvändningen inom nätverk som uppkommer under streaming. Med fokus på plattformen Twitch och spelet League of Legends, utfördes mätningar av dataanvändningen för olika upplösningar som tittaren kan välja mellan. Des- sa mätningar konverterades sedan till effekt med hjälp av olika uppskattningar av energiförbrukning inom nät- verk och analysen som har gjorts kring dessa av tidigare forskning. Resultaten visade att energiförbrukning- en inom nätverk har samma storleksordning som den genomsnittliga elanvändningen av en användares enhet och nätverkutrustning. Vidare noterades de kunskapsluckor som finns och hur framtida forskning kan leda till en bättre uppskattning och en mer holistisk syn på energiförbukningen av streaming. / With the growth of e-sport and online gaming, it has become increasingly popular to watch streaming of computer games. As streaming requires large amounts of data to be transferred, there is a cost of energy which has been relatively unexplored in academia. The purpose of this study is to investigate the use of electricity in networks caused by streaming. Focusing on the platform Twitch and the game League of Legends, measurements of data usage were carried out for different resolutions available to the viewer. These measurements were then converted to effect with the help of different estimations of the energy consumption in networks as well as the analysis of these estimations that has been done in existing scholarly work. The study finds that energy usage in networks has the same order of magnitude as the average electricity consumption of a user’s unit and network equipment. Furthermore, existing gaps in knowledge were demonstrated, therefore, future research can lead to better estimations and a more holistic view of the energy consumption of streaming.

Page generated in 0.1008 seconds