Genom enkätundersökning i årskurs 8 och andra året på gymnasiet, på naturvetenskapligt och tekniskt program, har det undersökts: 1. elevernas begreppsförståelse om energi, 2. vilka vardagsföreställningar eleverna har om energi, 3. vilken av den naturvetenskapliga eller den vardagliga diskursen elever väljer att använda vid beskrivning av energi, samt 4. hur väl eleverna kan identifiera och beskriva energikedjor och energiomvandlingar. Jag har fördjupat mig i en mängd litteratur som behandlar en rad områden kring energi. Resultatet var att informanterna grundar främst energibegreppet i vardagsföreställningar beskrivet med en vardagsdiskurs. Informanterna visade att de till större utsträckning kunde identifiera energikedjor bakåt, än framåt. Energiomvandlingar beskrevs i större grad än energiformer av informanterna.

Syftet med denna studie är att undersöka grundskoleelevers kunskaper om energiflödet på jorden. 73 elever i nionde klass har deltagit i enkätundersökningen och besvarat 6 frågor av öppen karaktär om energikedjor i jordens energiflöde. Min utgångspunkt är en tidigare genomförd undersökning inom samma område, som var en del av utvärderingen av grundskolans utbildning som Skolverket stod bakom 1995. Utifrån jämförelser med resultaten från skolverkets undersökning dras nya slutsatser. En slutsats är att elever presterar bättre på skriftliga uppgifter om jordens energiflöde då de får förklara enskilda energikedjor i riktning bakåt. Exempel på det är energiövergångar mellan vattenkraftverk och vattencykeln, eller mellan växterna och solen. Beskrivningarna blir detaljrikare och större andel elever beskriver hela kedjans längd. Resultaten visar även att eleverna har kunskapsbrister om jordens energiflöde. Få vet hur vindar bildas och ofta förknippar de energiomvandlingar mest med aktivitet och objekt som innehåller energi än de talar om själva energins flöde. En vardagsföreställning är att eleverna tror att utsläpp och avfall från kärnkraft gör hål i ozonlagret som i sin tur ökar växthuseffekten.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka elevers förståelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville även undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsföreställningar. Detta har vi tagit reda på genom att fördjupa oss i en mängd litteratur som behandlar områden kring energi. Vi genomförde en enkätundersökning på två olika skolor med elever i årskurs 8 och elever som går andra året på gymnasiet. Undersökningen hjälpte oss att besvara våra forskningsfrågor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins bevarande. Samt i vilken utsträckning informanternas föreställningar är grundade i vardagsföreställningar eller i den naturvetenskapliga förklaringsmodellen. Våra resultat visade att det endast fanns små skillnader mellan åldrarna i deras beskrivningar och redogörelser. Dessa skillnader utmärkte sig i att vissa gymnasieinformanter använde sig av en mer naturvetenskaplig diskurs och beskrivningar som är förenliga med den naturvetenskapliga förklaringsmodellen. Dock visade majoriteten av informanterna i båda åldrarna att de främst grundar energibegreppet i vardagsföreställningar och beskrev det med en vardagsdiskurs. Majoriteten av informanterna i båda åldrarna hade lätt för att följa energikedjor, men hade svårare för att identifiera energiformer i sina beskrivningar av energiomvandlingar.