<p><p>Misconceptions in physics and especially mechanics have been the object of several studiessince the first half of the 20th century. These studies have determined which misconceptions are present. A few or none studies have been made on how the education counters these misconceptions. It is therefore important to investigate the differences in knowledge between pupils in the ages of 13 and 16 years.</p><p>This study aims to investigate the knowledge of the concept of force amongst pupils in the age of 13 and 16 years, moreover to investigate if misconceptions are common with these pupils. The method selected for investigation was a survey with multiple choice questions and a few questions were the pupils were asked to draw arrows in pictures to represent forces. The result is shown in diagrams and interprets that they have a low level of understanding in this subject, it also shows that misconceptions are dominant. The difference in the results between the pupils aged 13 and 16 is not significant, and therefore the conclusion can be made that the education is performed in a wrong fashion.</p><p>Moreover, the results interpret that the pupils in the ninth year of compulsory education do not meet the objectives of the Swedish curriculum, where the pupils should have knowledge about pressure, energy and the build-up of matter where force plays an important part.</p></p> / <p><p>Vardagsföreställningar inom fysik och i synnerhet mekanik har sedan 1900-talet första hälft</p><p>hamnat i fokus i flera studier. Dessa studier har kartlagt vilka vardagsföreställningar som är</p><p>förekommande. Få eller inga undersökningar har genomförts där man ställer undervisningen</p><p>i fokus och hur den motverkar dessa vardagsföreställningar. Det är därför angeläget att</p><p>undersöka hur skillnader ser ut mellan år sju och år nio på grundskolan.</p><p>Det här arbetets syfte är att undersöka skillnaderna i förståelse för begreppet kraft mellan</p><p>grundskoleelever i år sju och nio, dessutom undersöka om vardagsföreställningar är vanliga</p><p>hos dessa elever.</p><p>Datainsamlingsmetoden för undersökningen var en enkät med flervalsfrågor samt ett fåtal</p><p>frågor där eleverna ombads rita kraftpilar i figurer.</p><p>Resultaten är sammanställda och pressenteras i diagram och visar att eleverna har en låg</p><p>kunskap och flera föreställningar är framträdande. Många har uppfattningen att krafter alltid</p><p>verkar på kroppar som är i rörelse.</p><p>Skillnaden i resultaten mellan år sju och år nio är inte betydande och slutsatsen kan därför</p><p>dras att undervisningen sker på ett felaktigt sätt.</p><p>Dessutom tyder resultaten på att måluppfyllelsen inte är tillräcklig för ett godkänt betyg</p><p>för stora delar av eleverna i år nio, eftersom eleven enligt uppnåendemålen ska ha kunskap om tryck, energi och materiens uppbyggnad, där kraft spelar en väsentlig roll.</p></p><p> </p>

Misconceptions in physics and especially mechanics have been the object of several studiessince the first half of the 20th century. These studies have determined which misconceptions are present. A few or none studies have been made on how the education counters these misconceptions. It is therefore important to investigate the differences in knowledge between pupils in the ages of 13 and 16 years. This study aims to investigate the knowledge of the concept of force amongst pupils in the age of 13 and 16 years, moreover to investigate if misconceptions are common with these pupils. The method selected for investigation was a survey with multiple choice questions and a few questions were the pupils were asked to draw arrows in pictures to represent forces. The result is shown in diagrams and interprets that they have a low level of understanding in this subject, it also shows that misconceptions are dominant. The difference in the results between the pupils aged 13 and 16 is not significant, and therefore the conclusion can be made that the education is performed in a wrong fashion. Moreover, the results interpret that the pupils in the ninth year of compulsory education do not meet the objectives of the Swedish curriculum, where the pupils should have knowledge about pressure, energy and the build-up of matter where force plays an important part. / Vardagsföreställningar inom fysik och i synnerhet mekanik har sedan 1900-talet första hälft hamnat i fokus i flera studier. Dessa studier har kartlagt vilka vardagsföreställningar som är förekommande. Få eller inga undersökningar har genomförts där man ställer undervisningen i fokus och hur den motverkar dessa vardagsföreställningar. Det är därför angeläget att undersöka hur skillnader ser ut mellan år sju och år nio på grundskolan. Det här arbetets syfte är att undersöka skillnaderna i förståelse för begreppet kraft mellan grundskoleelever i år sju och nio, dessutom undersöka om vardagsföreställningar är vanliga hos dessa elever. Datainsamlingsmetoden för undersökningen var en enkät med flervalsfrågor samt ett fåtal frågor där eleverna ombads rita kraftpilar i figurer. Resultaten är sammanställda och pressenteras i diagram och visar att eleverna har en låg kunskap och flera föreställningar är framträdande. Många har uppfattningen att krafter alltid verkar på kroppar som är i rörelse. Skillnaden i resultaten mellan år sju och år nio är inte betydande och slutsatsen kan därför dras att undervisningen sker på ett felaktigt sätt. Dessutom tyder resultaten på att måluppfyllelsen inte är tillräcklig för ett godkänt betyg för stora delar av eleverna i år nio, eftersom eleven enligt uppnåendemålen ska ha kunskap om tryck, energi och materiens uppbyggnad, där kraft spelar en väsentlig roll.

Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall vilka vardagsföreställningar elever i grundskolans senare år besitter. Undersökningen utgör ett didaktiskt syfte som bidrar till ökad insikt i dels elevers föreställningar om fysikaliska fenomen, men även om det är möjligt att finna ett arbetssätt som är effektivt och tillräckligt innehållsrikt för att utmana elevernas förståelse och kunskaper. De frågeställningar arbetet utgår ifrån är om resultatet för grundskoleelevernas undersökning stämmer överens med tidigare forskning, samt om laboration är en fungerande metod för att förändra vardagsföreställningar. Det är omkring fyrtio deltagande elever i årskurs 7 och årskurs 8 från två olika kommunala grundskolor. Undersökningen delas in i del A och del B, där del A utgörs av en enkätundersökning samt där del B består av en laboration med efterföljande enkätundersökning. De båda enkäterna är desamma för att på effektivaste sätt upptäcka och mäta föreställningarnas utbredning bland eleverna. Undersökningen i del A visar att eleverna besitter de vardagsföreställningar som tidigare forskning visar. Anledningen till dessa kan bland annat bero på situationens kontext, kontakten mellan två livlösa föremål eller att det ena föremålet är mer dominant än den andra då de påverkar varandra. Resultatet på den efterföljande enkätundersökningen i del B visar att somliga föreställningar fortfarande finns kvar bland vissa elever, dock har majoriteten av eleverna förändrat sina föreställningar till de vetenskapliga förklaringarna.

Skolinspektionen (2010) lyfter i sin granskning av fysikundervisningen att många eleveranser att ämnet är svårt. Forskning tyder på att anledningen till att elever anser attfysiken är svår beror på de vardagsföreställningar som eleverna har. Dessavardagsföreställningar försvårar elevers möjlighet att ta till sig fysikundervisningen dåde ofta står i direkt motsats till fysikens lagar. Frågan är därför hur lärare kan arbetaaktivt mot vardagsföreställningarna. I den här studien besvarar ett fyrtiotalniondeklassare två separata enkäter om begreppet kraft. Mellan enkäterna delas elevernain i mindre grupper och genomför laborationer för att sedan diskutera sina resultat medvarandra i helklassdiskussion. Grupperna utför olika laborationer och presenterar sedansina resultat för övriga klasskamrater. Resultaten från enkäterna visade attlaborationerna upphävde majoriteten av elevernas vardagsföreställningar. Vi kan därfördra slutsatsen att fysikundervisningen kan och bör arbeta mer aktivt med att mötavardagsföreställningarna genom laborationer och diskussioner.

Syftet med examensarbetet är att ge djupare kunskap om sexåringars tankar kring hållbar utveckling med fokus på kompostering. Vidare är syftet att få en inblick i hur sexåringar uppfattar orsaken till att man komposterar samt hur de anser att de tillskansat sig kunskapen på området. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade samtal. Tio barn deltog i studien. Resultatet visar att barnen har god inblick i vad komposten används till och även vad man kan använda kompostjorden till, men begränsad inblick i hur jorden bildas. Materiens omvandling i komposten framstår för barnen som abstrakt och svårt att förstå, likaså materiens kretslopp. Sexåringarna uppfattar skolan och syskon i huvudsak som kunskapsförmedlare på området. Slutsatser jag kan dra av mitt arbetar att det behövs ett ökat engagemang från skolans håll, för att göra naturvetenskapliga fenomen mer konkreta och därmed lättare att förstå. Detta skulle underlätta barnens förståelse kring materiens kretslopp. En annan slutsats är vikten av att utgå från barns vardagsföreställningar i det pedagogiska arbetet med lärande för hållbar utveckling.

The purpose with this study was to analyse students' conception of living things, and to establish how a social constructivist learning situation affect their conceptions. The method consisted of questionnaires, followed by group discussions and a final survey. The main result was that students have everyday conceptions about scientific phenomena that are reinforced by the social interaction. Some students were positively influenced by the interaction with their peers, where non-scientific conceptions were replaced by conceptions of a scientific nature. Furthermore, the cultural artifacts are of very good means, but the study showed a strong need for a knowledgeable person, e.g.a teacher, to guide students in the right direction during the discussions. Without such guidance, misconceptions will be strengthened which might create difficulties in future learning.

<p>During my education I have frequently noticed that pupils do not like science or find it hard and dull. The purpose with this investigation is to find out how pupils experience their science education and if they can understand the arguments for studying the subject at school.</p><p>I have made a questionnaire study among pupils in grade 8 and 9. After analyzing their answers I have interviewed some of the pupils to get answers on further questions.</p><p>The investigation resulted in conclusion that pupils have hard to connect their science-education to their everyday lives. The most important element in forming the pupil’s opinions about science is their relation to the teacher and how the lessons are set-up.</p><p>The following questions will be answered in this paper:</p><p>Do pupils understand why they have science at school?</p><p>Can the pupils see the use of scientific knowledge in their everyday life?</p><p>How do pupils look upon their science education?</p> / <p>Jag har flera gånger under min utbildning fått uppfattningen att eleverna tycker att NO är svårt och tråkigt. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna egentligen upplever sin NO-undervisning och om de kan förstå argumenten för att det finns som ämne i skolan.</p><p>Jag har gjort en enkätundersökning bland elever i år 8 och 9. Efter att ha analyserat svaren från enkäterna har jag intervjuat ett urval av dessa elever för att få svar på ytterligare frågor.</p><p>De resultat som framkom är att eleverna har svårt att koppla sin NO-undervisning till sina vardagsföreställningar. Den faktor som är mest betydelsefull när det gäller elevernas inställning till NO är deras relation till pedagogen och hur denne lägger upp sin undervisning.</p><p>De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är följande.</p><p>Förstår eleverna varför de har NO i skolan?</p><p>Kan eleverna se att de har någon nytta av sin NO-kunskap i sin vardag?</p><p>Hur ser eleverna på sin NO-undervisning?</p>

During my education I have frequently noticed that pupils do not like science or find it hard and dull. The purpose with this investigation is to find out how pupils experience their science education and if they can understand the arguments for studying the subject at school. I have made a questionnaire study among pupils in grade 8 and 9. After analyzing their answers I have interviewed some of the pupils to get answers on further questions. The investigation resulted in conclusion that pupils have hard to connect their science-education to their everyday lives. The most important element in forming the pupil’s opinions about science is their relation to the teacher and how the lessons are set-up. The following questions will be answered in this paper: Do pupils understand why they have science at school? Can the pupils see the use of scientific knowledge in their everyday life? How do pupils look upon their science education? / Jag har flera gånger under min utbildning fått uppfattningen att eleverna tycker att NO är svårt och tråkigt. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna egentligen upplever sin NO-undervisning och om de kan förstå argumenten för att det finns som ämne i skolan. Jag har gjort en enkätundersökning bland elever i år 8 och 9. Efter att ha analyserat svaren från enkäterna har jag intervjuat ett urval av dessa elever för att få svar på ytterligare frågor. De resultat som framkom är att eleverna har svårt att koppla sin NO-undervisning till sina vardagsföreställningar. Den faktor som är mest betydelsefull när det gäller elevernas inställning till NO är deras relation till pedagogen och hur denne lägger upp sin undervisning. De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är följande. Förstår eleverna varför de har NO i skolan? Kan eleverna se att de har någon nytta av sin NO-kunskap i sin vardag? Hur ser eleverna på sin NO-undervisning?

<p>Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.</p><p>En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.</p><p>Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse. Många av eleverna använde fysikaliska begrepp i svaren, men det är först då eleven kan placera begreppen i ett sammanhang som eleven har fått förståelse för fenomenet och därmed tillägnat sig kunskap.</p>

Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag. En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen. Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse. Många av eleverna använde fysikaliska begrepp i svaren, men det är först då eleven kan placera begreppen i ett sammanhang som eleven har fått förståelse för fenomenet och därmed tillägnat sig kunskap.