<p>Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare.</p><p> </p><p>För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk.</p><p> </p><p>Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare. Som försökspersoner användes fem professionella förare.</p><p> </p><p>Innan en förare provade röststyrningen fick han köra simulatorn med konventionell styrning för att vänja sig vid hur maskinen kändes att köra i den simulerade miljön. Därefter fick föraren använda sig av röststyrning. Försökspersonerna som var omedvetna om trollkarlens existens fick endast instruktion om att slutavverka ett bestånd genom att kontrollera aggregatet med rösten. De fick inga förslag på kommandon eller uttryck att använda utan fick själva utforska systemet och använda det som de ville. Kranen kontrollerade de som vanligt med spakarna.</p><p> </p><p>Under studien observerades försökspersonernas agerande av försöksledaren och efteråt genomfördes en intervju om upplevelsen av röststyrningen.</p><p> </p><p>Alla förarna lärde sig snabbt att använda systemet och använde sig av samma princip. En knapptryckning ersattes med ett kommando. Förarna använde sig till en början av uttryck de var bekanta med sedan tidigare. De rationaliserade medvetet uttrycken de använde till att bli korta och nästan alltid bara innehålla ett ord.</p><p> </p><p>Överlag tyckte försökspersonerna att röststyrningen var en positiv upplevelse och tyckte att det fungerade bra men förutsåg att det skulle bli problematiskt att använda vid svårarbetad skog som kräver mycket manuell inblandning i apteringen.</p><p> </p><p>Röststyrningen verkar gynna användning av automatiska sekvenser.</p>

Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare.   För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk.   Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare. Som försökspersoner användes fem professionella förare.   Innan en förare provade röststyrningen fick han köra simulatorn med konventionell styrning för att vänja sig vid hur maskinen kändes att köra i den simulerade miljön. Därefter fick föraren använda sig av röststyrning. Försökspersonerna som var omedvetna om trollkarlens existens fick endast instruktion om att slutavverka ett bestånd genom att kontrollera aggregatet med rösten. De fick inga förslag på kommandon eller uttryck att använda utan fick själva utforska systemet och använda det som de ville. Kranen kontrollerade de som vanligt med spakarna.   Under studien observerades försökspersonernas agerande av försöksledaren och efteråt genomfördes en intervju om upplevelsen av röststyrningen.   Alla förarna lärde sig snabbt att använda systemet och använde sig av samma princip. En knapptryckning ersattes med ett kommando. Förarna använde sig till en början av uttryck de var bekanta med sedan tidigare. De rationaliserade medvetet uttrycken de använde till att bli korta och nästan alltid bara innehålla ett ord.   Överlag tyckte försökspersonerna att röststyrningen var en positiv upplevelse och tyckte att det fungerade bra men förutsåg att det skulle bli problematiskt att använda vid svårarbetad skog som kräver mycket manuell inblandning i apteringen.   Röststyrningen verkar gynna användning av automatiska sekvenser.

<p>Arbetsbelastningen för föraren i en engreppsskördare är stor. Vid aptering måste föraren fokusera om blicken för att läsa av information från en Head-Down Display (HDD) samtidigt som föraren måste ha kontroll på kranspetsen vilket bidrar till arbetsbelastningen.</p><p>Syftet med projektet var att undersöka om arbetsbelastningen i engreppsskördare reducerades med Head-Up Display (HUD) under aptering. Först testades fyra HUD-gränssnitt i en simulator, därefter omarbetades gränssnitten innan de slutligen testades i en engreppsskördare i fält. En HUD-demonstrator utvecklades för detta ändamål.</p><p>Resultatet visade att arbetsbelastningen samt apteringstiderna minskade i simulatortestet med HUD jämfört med HDD. I fältstudien förblev arbetsbelastningen oförändrad men apteringstiderna minskade.</p><p>Att arbetsbelastningen minskade med HUD jämfört med HDD kan bero på att HUD är bättre än HDD och/eller att konceptens gränssnitt är effektivare att arbeta med än Valmet Maxi gränssnittet.</p><p>En HUD-demonstrator som fungerar under ljusstarka förhållanden och som tål påfrestningarna i en skördare borde utvecklas för vidare tester.</p>

Arbetsbelastningen för föraren i en engreppsskördare är stor. Vid aptering måste föraren fokusera om blicken för att läsa av information från en Head-Down Display (HDD) samtidigt som föraren måste ha kontroll på kranspetsen vilket bidrar till arbetsbelastningen. Syftet med projektet var att undersöka om arbetsbelastningen i engreppsskördare reducerades med Head-Up Display (HUD) under aptering. Först testades fyra HUD-gränssnitt i en simulator, därefter omarbetades gränssnitten innan de slutligen testades i en engreppsskördare i fält. En HUD-demonstrator utvecklades för detta ändamål. Resultatet visade att arbetsbelastningen samt apteringstiderna minskade i simulatortestet med HUD jämfört med HDD. I fältstudien förblev arbetsbelastningen oförändrad men apteringstiderna minskade. Att arbetsbelastningen minskade med HUD jämfört med HDD kan bero på att HUD är bättre än HDD och/eller att konceptens gränssnitt är effektivare att arbeta med än Valmet Maxi gränssnittet. En HUD-demonstrator som fungerar under ljusstarka förhållanden och som tål påfrestningarna i en skördare borde utvecklas för vidare tester.

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av SP Maskiner AB och berör längdmätningsenheten på skördaraggregatet SP451LF. Pulsgivaren i den befintliga längdmätningen anses inte nå en acceptabel livslängd och därför skall ett sensorlager prövas som ersättare. Uppdraget består i att söka ett lämpligt sensorlager, dimensionera en komplett mäthjulslagring samt att ta fram ett konstruktionsförslag till prototyp på längdmätning. Arbetet begränsas av att den omkonstruerade längdmätningen skall passa på SP451LF aggregatet. Det betyder att längdmätningens infästning mot aggregatet inte får förändras och dess yttermått måste hållas inom de gränser som aggregatets chassi tillåter. / This diploma work has been done on commission by SP Maskiner AB and affects the length meter unit on the single-grip harvester SP451LF. The pulse encoder in the present length meter has too short duration why a sensor-bearing will be tested as replacement. The tasks are to find a suitable sensor-bearing unit, to dimension a complete measuring wheel bearing and create a construction proposal for a prototype of a length meter. The diploma work is limited by the fact that the reworked length meter has to fit into the SP451LF harvester. That means that the length meter’s contact points on the harvester’s frame are not to be altered.

<p>Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av SP Maskiner AB och berör längdmätningsenheten på skördaraggregatet SP451LF. Pulsgivaren i den befintliga längdmätningen anses inte nå en acceptabel livslängd och därför skall ett sensorlager prövas som ersättare.</p><p>Uppdraget består i att söka ett lämpligt sensorlager, dimensionera en komplett mäthjulslagring samt att ta fram ett konstruktionsförslag till prototyp på längdmätning.</p><p>Arbetet begränsas av att den omkonstruerade längdmätningen skall passa på SP451LF aggregatet. Det betyder att längdmätningens infästning mot aggregatet inte får förändras och dess yttermått måste hållas inom de gränser som aggregatets chassi tillåter.</p> / <p>This diploma work has been done on commission by SP Maskiner AB and affects the length meter unit on the single-grip harvester SP451LF. The pulse encoder in the present length meter has too short duration why a sensor-bearing will be tested as replacement.</p><p>The tasks are to find a suitable sensor-bearing unit, to dimension a complete measuring wheel bearing and create a construction proposal for a prototype of a length meter.</p><p>The diploma work is limited by the fact that the reworked length meter has to fit into the SP451LF harvester. That means that the length meter’s contact points on the harvester’s frame are not to be altered.</p>