I denna uppsats undersöks gymnasieelevers upplevda ekonomiska makt utifrån de tre dimensionerna; upplevd ekonomisk kunskap, självförtroende i ekonomiska frågor samt självtilltro till att vi kan påverka ekonomiska frågor. Utöver gymnasieelevers upplevda ekonomiska makt var syftet att undersöka om det förelåg skillnader i upplevd ekonomisk makt utifrån kön samt vilket gymnasieprogram eleverna läste, högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Resultatet visade att eleverna generellt hade relativt låga kunskaper om ekonomi, lågt självförtroende i ekonomiska frågor samt låg tilltro till att de kan vara med och påverka ekonomiska frågor i framtiden. De som har bäst upplevd ekonomisk kunskap och självförtroende var män på högskoleförberedande program och de som hade lägst var kvinnor på yrkesförberedande program. Skillnader i upplevd ekonomisk makt kan vara ett demokratiskt problem och diskuteras i förhållande till skolans styrdokument i allmänhet och den nya läroplanen Gy2011 i synnerhet.

Det här projektet har genomförts i syfte att undersöka vad något visuellt, i mitt fall abstrakt grafik, gör för en lyssnare. Min tes har genom arbetet varit att grafik förstärker en lyssnares upplevelse av musiken men jag ville också titta på om det bara har positiva effekter. Projektet genomfördes som en trestegsraket där först två låtar skrevs, sedan skapades videor till dessa två låtar och som sista steg genomfördes en enkätundersökning som gjordes online. Deltagarna i enkäten utgjordes av ett bekvämlighetsurval och landade till sist i 17 som valde att delta i undersökningen. För att analysera resultatet av enkäten valde jag att tolka fria svar från två enkätfrågor. Resultatet av enkäten visade på att flertalet deltagare upplevde det som var min tes från början, nämligen att musiken förstärktes av grafiken och att grafiken hjälpte till att skapa en fokuspunkt. Ett däremot mer oväntat resultat var att vissa deltagare menade på att snabb grafik gjorde att de tappade fokus på såväl låt som text.

Denna studie undersöker sociala mediers påverkan på människor med fokus på mat och hälsa. Med hjälp av en kvantitativ enkätstudie har vi undersökt hur och på vilket sätt de sociala medierna spelar in i hur människor äter. Fokus ligger på vilket medie människor i åldern 18 år och uppåt väljer för att få inspiration till hälsosam mat, i vilken grad sociala medier förändrat människors medvetenhet och intresse kring hälsa och mat samt huruvida den här påverkan upplevs som positiv (inspirerande) eller negativ (stress/förvirring). Resultatet visar att de sociala medierna inte tagit över som inspirationskälla då de traditionella medierna, så som tidskrifter, TV och böcker, visade sig vara vanligast för att inspireras och skaffa sig inspiration kring mat. De sociala medierna fungerar snarare som ett komplement och har större popularitet hos den yngre generationen. Vidare visar studien att sociala medier delvis bidragit till att öka medvetenhet och intresse kring mat och hälsa. Majoriteten angav att de snarare inspireras än känner stress/förvirring till de hälsobudskap kring mat som florerar på sociala medier och studien visade ett tydligt mönster att kvinnor är både mer negativt och positivt påverkade än männen.

Syfte: Att studera föräldrars uppfattning om den preoperativa information de får inför sitt barns planerade operation, samt undersöka om och på vilket sätt föräldrarna anser att informationen behöver förbättras. Metod: Kvantitativ, deskreptiv enkätstudie. Enkäten innehöll främst standardiserade frågor men även några öppna frågor. Föräldrar till barn i åldrarna 0-3 år inneliggande på en barnkirurgisk vårdavdelning ombads delta i studien. Antalet insamlade enkäter var 22 stycken. Resultat: Föräldrarna var som helhet nöjda med den preoperativa informationen, majoriteten ansåg att mängden information varit lagom omfattande och att informationen från personalen oftast gavs på ett sätt så att de förstod. Några föräldrar ansåg att informationen gällande det postoperativa vårdförloppet delvis varit bristfällig. De flesta ansåg att informationen de fått stämde med vårdförloppet som följde. Dock framkom att föräldrarna önskat få mer förberedande information, såväl praktisk som medicinsk tillsammans med kallelsen. Slutsats: Resultatet visar att de flesta föräldrar som helhet var nöjda med informationen de fått inför sitt barns operation med visst undantag för innehållet i kallelsen och den properativa informationen gällande det postoperativa förloppet. / Aim: To study the parent’s perception of the preoperative information they receive for their child's scheduled surgery, and examine whether and how parents believe that the information needs to be improved. Method: Quantitative Descriptive survey study. The questionnaire contained mainly standardized questions and some open questions. Parents of children aged 0-3 years hospitalized at a children's surgical ward were asked to participate in the study. The number of collected questionnaires was 22 pieces. Results: Parents were overall satisfied with the preoperative information, the majority felt that the amount of information was extensive enough and that the information from the staff is usually given in a way that they understood. Some parents felt that the information regarding the postoperative care process had partly been inadequate. Most parents felt that the information they received matched the care process that followed. However, it was found that parents wanted more preparatory information, both practical and medical, with the invitation. Conclusion: The results show that most parents as a whole were satisfied with the information they received before their child's surgery with certain exceptions for the content of the notice and the properativa information regarding the postoperative course.