Magistro darbe yra iškelta pramogų paslaugų marketingo komplekso atitikimo vartotojų poreikiams problema. Darbe išanalizuota ir susisteminta įvairių lietuvių ir užsienio autorių literatūra, publikuoti tyrimai bei apklausų rezultatai, susiję su paslaugų marketingu, marketingo kompleksu, vartotojų elgsena. Išanalizuota paslaugų specifika, klasifikavimas. Plačiau nagrinėtas paslaugų marketingo komplekso išskirtinumas, atlikta įvairių autorių pateikiamų marketingo komplekso modelių analizė. Tyrimo metu iš dalies patvirtinta hipotezė, kad pramogų paslaugų įmonių marketingo kompleksas neatitinka vartotojų lūkesčių. Nustatyta, kad vartotojų lūkesčiai ir pramogų paslaugų teikėjų marketingo kompleksai nėra tarpusavyje suderinti. Pasiūlytas į vartotoją orientuotas pramogų paslaugų marketingo komplekso modelis. / This Master's thesis analyzes the problem of accordance between marketing mix settings and consumer demands. The paper analyzes and structures various Lithuanian and foreign authors, published studies and surveys, related to services marketing, marketing mix and consumer behaviour. The particularities of services and their classification are discussed. The exclusivity of marketing mix of services was disputed wider in this paper together with the models of marketing mixes proposed by different authors. The investigation made by the author partially confirmed the hypothesis that the marketing mixes applied in local companies of leisure services does not meet consumer expectations. It was found out that marketing mixes of entertainment service providers’ are not concerted with consumer expectation. The author proposes the consumer-oriented entertainment services marketing mix model in this Master’s thesis.

I takt med att streaming, eller "strömning" som det heter på svenska, av filmer, serier och musik ökar i popularitet runt om i världen så är användbarhet en aspekt som får allt större betydelse vid utformning och design av olika tjänster. Det räcker inte med att enbart erbjuda åtråvärda tjänster och funktioner, de måste också presenteras som lättförståeliga och vara lättanvända. Spotify och Netflix är två auditiva och visuella digitala underhållningstjänster som borde vara anpassade för alla människor, oberoende från tidigare erfarenheter och förutsättningar. Men är de verkligen det?  Denna studie syftar till att undersöka användbarhet hos digitala underhållningstjänster för synskadade. De nyckelmetoder som använts i studien består av intervjuer och testdrivna experiment. En serie intervjuer genomfördes med ett selektivt urval av synskadade personer i Sverige. Ett testdrivet experiment utformades och genomfördes sedan där ett selektivt urval av synskadade personer agerade som testare i ett användarbaserat test. Resultatet påvisar att ett antal faktorer påverkar användbarheten när synskadade interagerar med de utvalda tjänsternas gränssnitt. Viktiga faktorer inkluderar; typ av plattform tjänsten används på, grad av synnedsättning, uppdateringar för tjänsten, otillgänglig design och användarens erfarenhet av tjänsten. Studien har även identifierat att användbarheten hos de undersökta digitala underhållningstjänster för synskadade är olika för olika enheter, där gränssnitten på smartphones är mer användbara än gränssnitten på P.C. Dessa resultat leder till slutsatsen att synskadade användare inte kan nyttja de undersökta digitala underhållningstjänsterna på ett självständigt och tillfredställande sätt. / As streaming of movies, television series and music is gaining popularity around the world, usability is an aspect that is becoming increasingly important in the design of various services. It is not enough to offer only desirable services and features, they must also be presented as easily understood and easy to use. Spotify and Netflix are two auditory and visual digital entertainment services that should be adapted to all people, independent of earlier experiences and conditions. But are they really? This study aims at investigating usability of digital entertainment services for the visually impaired. The key methods employed in the study consists of interviews and test driven experiments. A series of interviews were conducted with a selected sample of visually impaired individuals in Sweden. A test-driven experiment was then designed and conducted where a selected sample of visually impaired acted the role of user-based testers. Results suggest that that a number of factors affect the usability when visually impaired persons interact with the selected services user-interfaces. Important factors includes; type of platform the services is used on, degree of visual impairment, service updates, inaccessible design and the users previous experience with said service. The study has also identified that the usability of the investigated digital entertainment services for visually impaired people differs on different devices, where the Smartphone interfaces are more usable than the user interface of P.C. These results lead us to conclude that visually impaired cannot use the entertainment services independently and satisfactorily.

The subject of this Master’s thesis is to define the individual instruments of the marketing mix and communication mix. The thesis also provides an analysis of the current condition of entertainment services. The result is a complex entertainment services marketing mix proposal.