I mikroföretag samt små- och medelstora företag (SMF) är varumärkesutveckling en avgörande faktor när det kommer till om företaget kommer att lyckas etablera sig på marknaden eller inte. Till skillnad från större organisationer måste SMF, på grund av deras begränsade resurser, tackla arbetet med varumärkesutveckling med ett betydligt större fokus och effektivitet. Inom den svenska modebranschen sysselsätter 95 % av företagen färre än 10 personer, vilket innebär att 95 % av företagen i den svenska modebranschen tillhör kategorin mikro inom SMF. De företag som sysselsätter fler än 250 personer, utgör endast 0,1 % av modeföretagen i Sverige. Trots detta råder det en brist på forskning och litteratur rörande varumärkesutveckling inom SMF. Tidigare forskning och litteratur fokuseras till stora delar på stora- multinationella företag och deras varumärkesutvecklande aktiviteter är oftast varken lämpliga, eller logiska, att tillämpa inom SMF. Denna brist på uppmärksamhet ligger till grund för studiens syfte. Syftet är att granska hur nystartade klädvarumärken, med begränsade resurser, arbetar med varumärkesutveckling för att etablera sitt varumärke. Med hjälp av fyra företag från Borås kommun, grundade mellan år 2013 och 2016, som alla är verksamma inom kläd-/modebranschen har det empiriska underlaget för studien skapats. Tidigare forskning rörande varumärkesutveckling inom SMF har lagt grunden för den teoretiska referensramen. Studien har under intervjuerna, samt analysen av empirin, använt sig av en egenformad teoretisk modell. Den insamlade empirin har sedan kopplats tillbaka till teorin och tidigare forskningsresultat. Studien visar att entreprenörers personliga bakgrunder kan påverka hur entreprenörer i nystartade klädvarumärken arbetar med varumärkesutveckling. Där framförallt entreprenörernas personliga intressen leder till att entreprenörerna arbetar mer med de varumärkesutvecklande aktiviteter som de är intresserade av. Studien visar även att entreprenörer i nystartade klädvarumärken ser varumärkesutveckling som en viktig del i varumärkets förutsättning att nå en etablering på marknaden, där kommunikation med externa intressenter är den stora delen. Studien visar till sist att nystartade klädvarumärken till största del arbetar med varumärkesutvecklande aktiviter som kräver en liten budget eller som är gratis, som ett resultat av att nystartade klädvarumärken har begränsat med resurser.

Småföretagen i Sverige har fått en ökad betydelse för den svenska ekonomin och under de senaste 25 åren har fyra av fem jobbtillfällen skapats av småföretag. Antalet småföretag ökar men ändå är det få som överlever de första åren. Entreprenörens kontrollbehov hindrar delegering och hämmar således tillväxt. Att tillsätta en ledningsgrupp kan vara ett bra sätt att främja delegering men implementeringsprocessen för tillsättningen saknar utrymme i dagens forskning. Genom att studera entreprenörens överväganden vid tillsättning av en ledningsgrupp, delegeringsprocessen av ansvar och arbetsuppgifter och hur detta mottas av ledningsgruppen bidrar uppsatsen till dagens forskning med en unik syn på processen. Resultaten indikerar att entreprenörens vi tillsättning av en ledningsgrupp främst överväger kompositionen av kompetens inom ledningsgruppen samt att kommunikationen mellan entreprenören och ledningsgruppen är viktig för en effektiv delegeringsprocess.

Forskning på internationalisering av företag ur ett nätverksperspektiv är förhållandevis utbredd. Däremot har forskningsstudier gällande små- och medelstora företags (SMF:s) etablering på tillväxtmarknader i Afrika varit tämligen begränsad. Syftet med studien var därför att undersöka hur svenska SMF inom techsektorn använder nätverk vid etablering på tillväxtmarknader i Afrika, både utifrån ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv. Genom en kvalitativ fallstudie studerades hur ett SMF använde sig av företagets, entreprenörens och en inkubators nätverk vid sin internationalisering till Malawi och Rwanda. Studiens resultat visar på att samtliga tre nätverksperspektiv påverkar fallföretagets internationalisering men i olika grad. Tillsammans med sitt nätverk skapade företaget en plattform för kunskapsutbyte vilket bidrog till att bygga förtroende på marknaden. Även entreprenörens tidigare erfarenhet och nätverk var avgörande samt flexibiliteten av affärsmodellen. Inkubatorn spelade en mindre men fortfarande central roll genom att bidra med kunskap om marknaden, legitimitet och kontakter via sitt nätverk.

Entrepreneurship has been a subject of discussion for hundreds of years. Productive entrepreneurship has been the primary focus of the researchers, neglecting the destructive entrepreneurship. The reason for this might be partly explained by the difficulties of measuring destructive entrepreneurship. The aim in this study is to try to operationalize and measure destructive entrepreneurship as bankruptcy fraud, and thus contribute perspectives on how to measure destructive entrepreneurship. The analysis of the study is based on a unique set of data, extracted from the crime prevention assistant in Sweden. The statistical data comprise a total of 2,940,604 prosecutions in Swedenduring 1996-2020. Longitudinal design is used to study change and a cross-sectional design to study the characteristic features of destructive entrepreneurship and the destructive entrepreneur. The result is analyzed through graphical analysis of the self-made time series, Chi2 testsand correlation. The results show that the extent of destructive entrepreneurship, measured as bankruptcy fraud, is higher in 2020 than in 1996. The scope of women as destructive entrepreneurs has increased more than the scope of men as destructive entrepreneurs. Despite the increased number of women as destructive entrepreneurs, the typical destructive entrepreneur is portrayed as a man in his forties. Women as destructive entrepreneurs are slightly younger than men as destructive entrepreneurs. Destructive entrepreneurship activities may reproduce and the results of the study show that women who previously lacked prosecution are the ones who, to the greatest extent, act on the reproduced opportunities to engage in destructive entrepreneursh / Entreprenörskap är ett forskningsområde som har studerats under århundraden, men främst med fokus på produktivt entreprenörskap. En av orsakerna till att destruktivt entreprenörskap är underutforskat kan förklaras med svårigheterna att mäta destruktivt entreprenörskap empiriskt. Den här studien syftar till att försöka operationalisera och mäta destruktivt entreprenörskap som konkursrelaterad brottslighet och genom det bidra med perspektiv på hur destruktivt entreprenörskap kan mätas. Analysen grundar sig på unika data som har extraherats från Brottsförebyggande rådets statistik över samtliga lagförda för borgenärsbrott och övriga brott. Statistiska data innefattar information om totalt 2 940 604 personer som har lagförts i Sverige under perioden 1996–2020.Longitudinell design används för att undersöka förändringar i data och tvärsnittsdesign används för att studera utmärkande drag hos destruktivt entreprenörskap och den destruktiva entreprenören. Utöver analys i form av grafisk analys av egengenererade tidsserier används Chi2-tester och korrelation. Resultatet visar att omfattningen av destruktivt entreprenörskap, mätt som konkursrelaterad brottslighet har varierat över tid och är högre 2020 än 1996. Omfattningen av kvinnor som destruktiva entreprenörer har ökat mer än omfattningen av män som destruktiva entreprenörer. Resultatet visar även att den typiska destruktiva entreprenören, trots kvinnors ökning, är en man i 40-årsåldern. Kvinnor som destruktiva entreprenörer är något yngre än män som är destruktiva entreprenörer. Destruktiva entreprenörskapsaktiviteter kan reproducera sig och studiens resultat visar att kvinnor som tidigare saknar lagföring är de som i högst utsträckning agerar på reproducerade möjligheter att bedriva destruktiva entreprenörskapsaktiviteter.

Syftet med studien är att undersöka vilken affärsmodell som born globals använder vid internationalisering och vilka faktorer som påverkar valet av modell. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts som en fallstudie. Vidare utgörs studien av semistrukturerade intervjuer. Studien kommer fram till att born globals vid internationalisering har en affärsmodell som är freemium och att det resursbaserade synsättet samt bransch är viktiga bakomliggande faktorer till valet av affärsmodell. Faktorerna globalisering och entrepenören har mindre direkt påverkan medan nätverk endast har en begränsad påverkan i valet av affärsmodell för born globals vid internationalisering. / The purpose of this study is to examine the business model that Born Globals use during their internationalization, and the factors that influence the choice of model. The study has used a qualitative research method and has been implemented as a case study. Furthermore, the study consists of semi-structured interviews. The study concluded that the internationalization of born globals has a freemium business model, and that the resource-based approach, and industry are important factors behind the choice of business model. Less direct impact has globalization and entrepreneur while networks have only a limited impact on the choice of business model for internationalization of born globals.