<p>Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst mäns förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angående begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur män förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.</p><p>Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som därefter har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal män. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori.</p><p>Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av männen något främmande och de allra flesta av männen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga på att vara lagom. Respondenterna som medverkade i undersökningen uppvisade även en hög grad av anpassningsförmåga gällande sitt utseende inom arbetslivet. Männens förhållande till skönhet, utseende och estetisk kompetens var i ambivalent till karaktären då majoriteten av respondenterna var osäkra på hur pass tillåtande det egentligen är för män att vara fåfänga.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant att närma sig detta område, som är relativt svårbegripligt, från ett arbetsgivarperspektiv då det i grunden är arbetsgivaren, företaget eller den befintliga verksamheten som anger riktlinjer eller direktiv för hur man önskar att ens medarbetare skall se ut.</p><p>Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna studie på sikt skall kunna bistå till att öka medvetenheten kring själva begreppet estetisk kompetens samt synliggöra vikten av skönhet och utseende inom arbetslivet.</p>

Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst mäns förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angående begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur män förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet. Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som därefter har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal män. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori. Resultat &amp; slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av männen något främmande och de allra flesta av männen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga på att vara lagom. Respondenterna som medverkade i undersökningen uppvisade även en hög grad av anpassningsförmåga gällande sitt utseende inom arbetslivet. Männens förhållande till skönhet, utseende och estetisk kompetens var i ambivalent till karaktären då majoriteten av respondenterna var osäkra på hur pass tillåtande det egentligen är för män att vara fåfänga. Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant att närma sig detta område, som är relativt svårbegripligt, från ett arbetsgivarperspektiv då det i grunden är arbetsgivaren, företaget eller den befintliga verksamheten som anger riktlinjer eller direktiv för hur man önskar att ens medarbetare skall se ut. Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna studie på sikt skall kunna bistå till att öka medvetenheten kring själva begreppet estetisk kompetens samt synliggöra vikten av skönhet och utseende inom arbetslivet.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen. Inriktningarna är videoinspelning, speedrekrytering och auditionsrekrytering. Dessa inriktningar har olika egenskaper och karaktär. Dock har det visat sig att inriktningarna har många gemensamma nämnare och kan därför kategoriseras under samma trend. En trend som handlar om att förnya och utveckla den traditionella urvalsprocessen. De nya inriktningarna betonar kandidaters framförande och prestation vilket har lett till att den formella kompetensen till viss del förbises framför andra kompetenser, såsom social- och estetisk kompetens. Vi har valt att benämna denna trend som performance urval. Syftet med studien är att kartlägga och hitta gemensamma nämnare till de nya inriktningarna inom jobbsökningssammanhang som vi valt att benämna performance urval. Undersökningen har genomförts på studerande på Karlstad Business School. Studien består av två delstudier, en kvantitativ och en kvalitativ. En kvantitativ delstudie bestående av en enkätundersökning utdelad till slumpmässigt valda klasser på Karlstad Business School. En kvalitativ delstudie i form av en intervju med studerande med upplevelser av någon av de nya inriktningarna inom trenden performance urval. Studien visar att trenden performance urval kännetecknas av sex faktorer. Dessa faktorer är gemensamma nämnare i samtliga inriktningar inom trenden performance urval, det vill säga inom videoinspelning, speedrekrytering och auditionsrekrytering. Faktorerna är förenklingsprocess, marknadsföring, estetiskt- och socialt fokus, fun-factor, likabehandling och självselekteringsprocess. Vår kvantitativa delstudie visade att trenden och dess inriktningar är relativt nya och oetablerade på arbetsmarknaden och används idag framförallt inom service- och tjänstesektorn. Dock visar resultatet att en femtedel av de slumpmässigt valda studerande varit i kontakt med de nya urvalsmetoderna, vilket tyder på att trenden är här för att stanna i rekryteringssammanhang.

Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch. Det läggs fokus på hur de kvinnliga ledarna anpassar sig till de sociala och estetiska kraven i mansdominerade branscher. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med kvinnor som är eller har varit ledare i traditionellt mansdominerade branscher. Vad som framkommer från resultatet av undersökningen är att de kvinnliga ledarna i de traditionellt mansdominerade branscherna under sin uppväxt har haft en manlig förebild som bidragit till att kvinnorna har typiskt maskulina egenskaper och upplever att de mansdominerade branscherna inte är något främmande. Det framkommer att kvinnliga ledare möter motstånd på väg upp i hierarkin på grund av att de har svårt att accepteras som auktoriteter. För att de kvinnliga ledarna ska lyckas avancera i den mansdominerade branschen krävs en genomslagskraft från kvinnorna. Slutligen visar resultatet att de kvinnliga ledarna använder den estetiska kompetensen för att underlätta kommunikationen med de anställda och för att upplevas som representativ.

Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar – ”looking good, sounding right”. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen. Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt. Vidare kan estetisk kompetens hos en individ sammankopplas med andra kompetenser såsom teknisk, social och emotionell kompetens. Tanken med att arbetsgivarna använder sig av estetisk kompetens är att de anställda skall förkroppsliga företagets image och därmed bli en del av representationen utåt. Detta ses särskilt i branscher som hotell, trendiga barer, caféer och designboutiquer. Utseende, uppförande och klädval hos exempelvis en bartender är ofta avgörande huruvida tjänsten uppfattas som trendig eller inte. I vår undersökning valde vi att använda oss av en kvalitativ ansats, vilket innebar att vi genom intervjuer beskrev vilken roll den estetiska kompetensen spelar inom servicesektorn samt exemplifiera de estetiska krav en arbetsgivare kan ställa. Våra resultat visade att estetisk kompetens innebär att de anställda ser rätt ut och låter rätt för att på bästa sätt kunna representera verksamheten utifrån de förväntningar kunden har. Våra respondenter framhöll även att alla estetiska krav har betydelse i sin extremform. Vilka krav som är viktigast beror dock på verksamhet och bransch. Det viktigaste estetiska kravet från respondenterna var helhetsbilden av de anställda. Arbetsgivarna använder sig av styrmekanismerna rekrytering, klädpolicys och grupptryck för att på rätt sätt matcha de anställda med de förväntningar arbetsgivarna antar att kunden har. Den estetiska kompetensen används av arbetsgivarna för att minimera risken att kunderna retar sig på de anställda. Detta innebär att de anställda skall anpassa sitt utseende efter majoriteten av verksamhetens målgrupp. / This composition deals with the topic of aesthetic skills and the role it plays within the Swedish service sector. Earlier research has, amongst other things shown that employers increasingly focus on how the employees look, appear and speak- expressed as “looking good, sounding right”. Parts of the labour market today belong to the employers, since there is a significant surplus of people seeking employment for example within the areas of the service sector. Far reaching demands may therefore be placed without protests and the demands on job applicants can even include the physical body. The concept aesthetic skills means that the employees look good and sound right. Furthermore, the aesthetic skills of an individual are linked to other skills such as technical, social and emotional skills. The employers use aesthetic skills in view of the fact that the employee should embody the image of the company and thus be part of its representation. This becomes most apparent in workplaces such as hotels, trendy bars, cafés and designer boutiques. Looks, appearance and the choice of apparel of, for example, a bartender, often determines whether the workplace will be seen as trendy or not. In our investigation we chose a qualitative approach, which means that we, through interviews, described which role the aesthetic skills plays within the service sector as well as to exemplify the aesthetic demands made by the employers. Our results confirmed earlier research which has shown that aesthetic skills imply that employees looking and sounding right. This in order to represent the enterprise in the best way possible according to the expectations of the customer. Our respondents emphasized that aesthetic demands have significance in extreme forms. Which demands that are most important depends however on the enterprise and the field of work. The most important demand, according to the respondents, is the overall appearance of the employee. The employers use recruitment, dress code and group pressure to match the employee with the expectations the employers assume the customers might have. The aesthetic skills are used by employers to minimize the risk of offending the customer. This means that the employees have to adapt their appearance in accordance to the majority of people the enterprise is attempting to target.

<p>Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut.</p><p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem. Detta undersöktes med hjälp av en kvantitativ studie.</p><p>Resultatet visade bland annat att studenter är medvetna om att utseendet har betydelse och de vet att det förekommer estetiska krav i arbetslivet. Dock är de inte medvetna om hur stor vikt arbetsgivaren lägger på just den estetiska kompetensen. I många fall är inte studenterna medvetna om att de kan använda sitt utseende som en tillgång. Arbetsgivarna vet vad de vill ha, men frågan är om studenterna vet vad de själva kan erbjuda?</p>

<p>Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar – ”looking good, sounding right”. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen.</p><p>Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt. Vidare kan estetisk kompetens hos en individ sammankopplas med andra kompetenser såsom teknisk, social och emotionell kompetens. Tanken med att arbetsgivarna använder sig av estetisk kompetens är att de anställda skall förkroppsliga företagets image och därmed bli en del av representationen utåt. Detta ses särskilt i branscher som hotell, trendiga barer, caféer och designboutiquer. Utseende, uppförande och klädval hos exempelvis en bartender är ofta avgörande huruvida tjänsten uppfattas som trendig eller inte.</p><p>I vår undersökning valde vi att använda oss av en kvalitativ ansats, vilket innebar att vi genom intervjuer beskrev vilken roll den estetiska kompetensen spelar inom servicesektorn samt exemplifiera de estetiska krav en arbetsgivare kan ställa. Våra resultat visade att estetisk kompetens innebär att de anställda ser rätt ut och låter rätt för att på bästa sätt kunna representera verksamheten utifrån de förväntningar kunden har. Våra respondenter framhöll även att alla estetiska krav har betydelse i sin extremform. Vilka krav som är viktigast beror dock på verksamhet och bransch. Det viktigaste estetiska kravet från respondenterna var helhetsbilden av de anställda.</p><p>Arbetsgivarna använder sig av styrmekanismerna rekrytering, klädpolicys och grupptryck för att på rätt sätt matcha de anställda med de förväntningar arbetsgivarna antar att kunden har. Den estetiska kompetensen används av arbetsgivarna för att minimera risken att kunderna retar sig på de anställda. Detta innebär att de anställda skall anpassa sitt utseende efter majoriteten av verksamhetens målgrupp.</p> / <p>This composition deals with the topic of aesthetic skills and the role it plays within the Swedish service sector. Earlier research has, amongst other things shown that employers increasingly focus on how the employees look, appear and speak- expressed as “looking good, sounding right”. Parts of the labour market today belong to the employers, since there is a significant surplus of people seeking employment for example within the areas of the service sector. Far reaching demands may therefore be placed without protests and the demands on job applicants can even include the physical body.</p><p>The concept aesthetic skills means that the employees look good and sound right. Furthermore, the aesthetic skills of an individual are linked to other skills such as technical, social and emotional skills. The employers use aesthetic skills in view of the fact that the employee should embody the image of the company and thus be part of its representation. This becomes most apparent in workplaces such as hotels, trendy bars, cafés and designer boutiques. Looks, appearance and the choice of apparel of, for example, a bartender, often determines whether the workplace will be seen as trendy or not.</p><p>In our investigation we chose a qualitative approach, which means that we, through interviews, described which role the aesthetic skills plays within the service sector as well as to exemplify the aesthetic demands made by the employers. Our results confirmed earlier research which has shown that aesthetic skills imply that employees looking and sounding right. This in order to represent the enterprise in the best way possible according to the expectations of the customer. Our respondents emphasized that aesthetic demands have significance in extreme forms. Which demands that are most important depends however on the enterprise and the field of work. The most important demand, according to the respondents, is the overall appearance of the employee.</p><p>The employers use recruitment, dress code and group pressure to match the employee with the expectations the employers assume the customers might have. The aesthetic skills are used by employers to minimize the risk of offending the customer. This means that the employees have to adapt their appearance in accordance to the majority of people the enterprise is attempting to target.</p>

Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem. Detta undersöktes med hjälp av en kvantitativ studie. Resultatet visade bland annat att studenter är medvetna om att utseendet har betydelse och de vet att det förekommer estetiska krav i arbetslivet. Dock är de inte medvetna om hur stor vikt arbetsgivaren lägger på just den estetiska kompetensen. I många fall är inte studenterna medvetna om att de kan använda sitt utseende som en tillgång. Arbetsgivarna vet vad de vill ha, men frågan är om studenterna vet vad de själva kan erbjuda?

<p>Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst kvinnors förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet gällande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.</p><p>Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori.</p><p>Resultat & slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vårda sitt utseende. Kvinnornas förhållande till skönhet, utseende och estetisk kompetens var ambivalent i karaktären. Begreppet estetisk kompetens var för de allra flesta av kvinnorna något helt främmande men jag vill ändock hävda att själva innehållet inte på något vis var nytt för dem. Kvinnorna var medvetna om innebörden gällande själva begreppet estetisk kompetens utan att för den skull ha ett samlat namn för begreppet.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Det faktum att mängden respondenter var liten till antal gjorde det besvärligt för mig att dra mer vidgående konklusioner. Det skulle vara intressant att lägga tonvikten vid att studera mäns förhållande till utseende, skönhet och estetisk kompetens för att därmed kunna ge en mer nyanserad bild gällande hela begreppet estetisk kompetens. Det skulle även vara mer intressant att närma sig detta område från ett arbetsgivarperspektiv då det i grunden är arbetsgivaren, företaget eller den befintliga verksamheten som anger riktlinjer eller direktiv för hur man önskar att ens medarbetare skall se ut.</p><p>Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna studie på sikt skall kunna bistå till att öka medvetenheten kring själva begreppet estetisk kompetens samt synliggöra vikten av skönhet och utseende inom arbetslivet. Jag är av den uppfattningen att estetisk kompetens kommer att bli ett allt vanligare inslag och anser därför att detta arbete kan bidra med intressant och värdefull kunskap gällande begreppet estetisk kompetens.</p> / <p>Aim: This thesis was primarily written from a gender perspective and deals mostly about women’s own experiences of beauty and looks in the workplace as well as their awareness regarding aesthetic skills. Aesthetic skill is a relatively new conception and emphasizes the importance of being aware of ones appearance at work. The main purpose of this thesis is to study different women views on beauty and appearances in the workplace and more closely look into the conception aesthetic skills.</p><p>Method: Apart from studying different literature and other articles and notes about aesthetic skills was the main focus in this study the interviews that were conducted with a few selected women. All given materials, from both the interviews and from the literature had thereafter closely been monitored and compared in order to find a useful theory.</p><p>Result & Conclusions: The women who took part in the survey were mostly of the opinion that appearance and good-looks do matter and are important in the workplace. However, their thoughts and experience of beauty, looks and aesthetic skills were a bit undecided. The conception aesthetic skills were for the majority of the women completely new but that had mostly to do with the name and not with what aesthetic skills really are. All of the women who took part in the survey were aware of what aesthetic skills really are about without knowing the full name of it.</p><p>Suggestions for future research: Due to limitations regarding the number of women interviewed it would be far more interesting for future studies to emphasize more on men experiences and thoughts on beauty, appearance and aesthetic skills in the workplace. In doing so the thesis would be able to capture both a female and a male point of view regarding this phenomenon. It would also be interesting to look into how different employers perceive the importance of ones appearance in the workplace when it is mainly the companies and business that set standards and guidelines regarding how they want their employees to look.</p><p>Contribution of the thesis: The main aim for this thesis was to contribute to enhanced awareness regarding the concept aesthetic skills and furthermore more closely study the importance of being good-looking in the workplace. I think that the phenomenon aesthetic skills are more than just a simple phenomenon and that this concept will be far more important in the future and therefore I do believe that this thesis could be of interest.</p>

Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst kvinnors förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet gällande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet. Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori. Resultat &amp; slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vårda sitt utseende. Kvinnornas förhållande till skönhet, utseende och estetisk kompetens var ambivalent i karaktären. Begreppet estetisk kompetens var för de allra flesta av kvinnorna något helt främmande men jag vill ändock hävda att själva innehållet inte på något vis var nytt för dem. Kvinnorna var medvetna om innebörden gällande själva begreppet estetisk kompetens utan att för den skull ha ett samlat namn för begreppet. Förslag till fortsattforskning: Det faktum att mängden respondenter var liten till antal gjorde det besvärligt för mig att dra mer vidgående konklusioner. Det skulle vara intressant att lägga tonvikten vid att studera mäns förhållande till utseende, skönhet och estetisk kompetens för att därmed kunna ge en mer nyanserad bild gällande hela begreppet estetisk kompetens. Det skulle även vara mer intressant att närma sig detta område från ett arbetsgivarperspektiv då det i grunden är arbetsgivaren, företaget eller den befintliga verksamheten som anger riktlinjer eller direktiv för hur man önskar att ens medarbetare skall se ut. Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna studie på sikt skall kunna bistå till att öka medvetenheten kring själva begreppet estetisk kompetens samt synliggöra vikten av skönhet och utseende inom arbetslivet. Jag är av den uppfattningen att estetisk kompetens kommer att bli ett allt vanligare inslag och anser därför att detta arbete kan bidra med intressant och värdefull kunskap gällande begreppet estetisk kompetens. / Aim: This thesis was primarily written from a gender perspective and deals mostly about women’s own experiences of beauty and looks in the workplace as well as their awareness regarding aesthetic skills. Aesthetic skill is a relatively new conception and emphasizes the importance of being aware of ones appearance at work. The main purpose of this thesis is to study different women views on beauty and appearances in the workplace and more closely look into the conception aesthetic skills. Method: Apart from studying different literature and other articles and notes about aesthetic skills was the main focus in this study the interviews that were conducted with a few selected women. All given materials, from both the interviews and from the literature had thereafter closely been monitored and compared in order to find a useful theory. Result &amp; Conclusions: The women who took part in the survey were mostly of the opinion that appearance and good-looks do matter and are important in the workplace. However, their thoughts and experience of beauty, looks and aesthetic skills were a bit undecided. The conception aesthetic skills were for the majority of the women completely new but that had mostly to do with the name and not with what aesthetic skills really are. All of the women who took part in the survey were aware of what aesthetic skills really are about without knowing the full name of it. Suggestions for future research: Due to limitations regarding the number of women interviewed it would be far more interesting for future studies to emphasize more on men experiences and thoughts on beauty, appearance and aesthetic skills in the workplace. In doing so the thesis would be able to capture both a female and a male point of view regarding this phenomenon. It would also be interesting to look into how different employers perceive the importance of ones appearance in the workplace when it is mainly the companies and business that set standards and guidelines regarding how they want their employees to look. Contribution of the thesis: The main aim for this thesis was to contribute to enhanced awareness regarding the concept aesthetic skills and furthermore more closely study the importance of being good-looking in the workplace. I think that the phenomenon aesthetic skills are more than just a simple phenomenon and that this concept will be far more important in the future and therefore I do believe that this thesis could be of interest.