Bakgrund: Klimakteriet är en period i livet som sker före och efter den sista menstruationsblödningen. Tidigare studier har visat att kvinnor upplever fysisk aktivitet som en god behandling för klimakteriebesvär. Något som tidigare inte har undersökts är dock hur kvinnor upplever sina egna träningsvanor under denna period av livet och om de har behövt förändra dem till följd av besvär. Syfte: Syftet med denna studie är ett undersöka upplevelsen av träning under klimakteriet hos träningsaktiva kvinnor. Dessutom ämnar studien till att utforska hur klimakteriet kan påverka kvinnors träningsvanor till följd av besvär samt hur träning i sin tur kan påverka klimakteriebesvär. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med sju deltagande kvinnor som befann sig i klimakteriet och var träningsaktiva sedan minst två år innan klimakteriets början. Resultat: Deltagarna upplevde träning som något positivt vilket kunde förbättra klimakteriebesvär som sömnstörningar, humörsvängningar och psykiskt mående. Faktorer som sömnstörningar och ökad blödningsbenägenhet kunde påverka förmågan till träning. Pandemin var den faktor som främst påverkat kvinnornas träningsrutiner och majoriteten av kvinnorna hade ersatt besök på träningsanläggningar med promenader och vardagsmotion.  Slutsats: Studien visar på att det är positivt för kvinnor att fortsätta träna och hålla sig aktiva under klimakteriet. Utifrån resultaten visar studien att de flesta kvinnor fortsätter träna som vanligt även om vissa anpassningar av träning sker under klimakteriet utefter besvär och yttre omständigheter. På grund av den positiva upplevelsen av träning och träningens effekter på klimakteriebesvär rekommenderas kvinnor att bibehålla en aktiv livsstil under klimakteriet.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DMT2) är en allvarlig kronisk sjukdom som blir allt vanligare bland befolkningen. Obehandlad eller dåligt kontrollerad DMT2 kan leda till sena diabeteskomplikationer som skapar ett stort lidande för individen samt stora samhällskostnader. Livsstilsförändringar såsom hälsosam kost och fysisk aktivitet har en gynnsam effekt på blodglukosnivåer vilket därmed verkar förebyggande för sena komplikationer. Det har i tidigare studier visat sig vara svårt att göra dessa nödvändiga livsstilsförändringar. Det är därför av intresse att studera och beskriva vilka upplevelser individer har som försökt förändra sin livsstil för att få en djupare förståelse för denna patientgrupp och vilket stöd som de eventuellt behöver.  Syfte: Syftet med denna studie var att studera och beskriva upplevelser hos personer med diabetes mellitus typ 2 som har ändrat livsstil gällande kost och fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Resultat: Det framkom att socialt stöd, kunskap och motivation var faktorer som upplevdes underlättande vid livsstilsförändringar. Brist på ovanstående faktorer upplevdes försvårande. Tillgänglighet och svårigheter att skapa nya vanor samt fysiska och praktiska hinder var ytterligare faktorer som uppgavs vara försvårande vid livsstilsförändringar. Slutsats: Det är svårt att genomföra livsstilsförändringar. Med individanpassat stöd riktat mot kunskap, motivation och individens sociala situation kan livsstilsförändringar vara lättare att genomföra. / Background: Diabetes Type 2 is a serious chronic disease which is highly prevalent among population. Untreated or unregulated Diabetes Type 2 may lead to diabetes complications which in turn causes suffering for the patient and large costs to society. Healthy lifestyle behavior as healthy diet and exercise has beneficial effects on blood glucose levels which can prevent diabetes complications. Recent studies have shown that adopting healthy lifestyle behavior is challenging. That being said, it is important to explore and describe perceptions of making lifestyle changes and to develop deeper understanding of what these patients are going through to be able to give them the support they need.  Aim: To explore and describe experiences of making lifestyle changes, in terms of diet and exercise, among people suffering from type 2 diabetes. Method: Literature review with descriptive design Results: The analysis of the articles resulted in nine categories. Three of them were experiences that facilitated lifestyle change: social support, knowledge and motivation. Six of the categories were experiences that was considered as challenging: Lack of social support, lack of knowledge, lack of motivation, access, difficulties in creating new habits and finely physical and practical barriers. Conclusions: It is difficult to adopt new lifestyle habits. Individually adjusted support is necessary to meet the needs of social support, knowledge and motivation to facilitate the process of lifestyle change.