I dagens samhälle har nästan alla tillgång till en kamera på något sätt. Oftast kan man även ställa in direkt i kameran om man vill ta färgbild eller svartvitt. Men jag har tagit steget längre och har valt att redigera bilderna själv till svartvitt. Har tagit en bild, men gjort två olika redigeringar på den. Av den färgade bilden har jag skapat lite mer dramatiska men samtidigt harmoniska bilder i svartvitt för att sedan göra en undersökning för att se hur tittaren har tolkat de olika bilderna och på så sätt försöka styra lite hur betraktaren ska se på bilden, men även att tittaren ska få tolka fritt. Genom min undersökning “Hur tolkas djurens beteende i bilder beroende på hur de är redigerade?”, har jag kommit fram till att det är möjligt och att även om det är samma bild fast två olika redigeringar så har vissa tolkat det till en berättelse, men att det finns två sidor utav den. Alla har olika bakgrund och förknippar vissa saker med annat som gör att man tolkar som man gör. Jag har valt att göra denna undersökning för att jag tycker den är intressant, att se hur olika manfaktiskt tolkar de bilder man ser.

Denna uppsats undersöker ifall det finns visuella likheter eller skillnader mellan dramafilmer från Sverige och Italien år 2021. Detta görs utifrån perspektivet av färgkorrigering, färgbearbetning och ljussättning. Syftet med denna uppsats är att förstå hur långfilmer inom dramagenren färgkorrigeras och färgbearbetas i Sverige och Italien. Detta för att undersöka om det finns visuella ideal som associeras med genren i respektive land. Metoden för att utföra denna undersökning är en visuell analys där två kollage baserade på tio filmer vardera från de två länderna sammanställs, analyseras och jämförs. Analysen och jämförelserna grundar sig i teoretisk kunskap, men även bildverktygen vektorskop och histogram i programmet DaVinci Resolve Studio 18. Resultatet visar att svenska filmer år 2021 generellt sett hade low-key ljussättning, högmättnadsgrad och en varm färgnyans men det fanns en del undantag. De svenska filmerna hade även en högre ljusstyrka. De italienska filmerna hade en low-keyljussättning, en varm färgnyans, en lägre grad av mättnad och ljusstyrka än vad de svenska filmerna hade.

Målet med denna studie är att utvärdera möjligheten att göra färgkorrigering i realtid. Denna färgkorrigering ska hjälpa färgblinda att lättare urskilja mellan olika färger. Ett problem med färgkorrigering är att det kan vara för långsamt för realtid. En prototyp där existerande algoritmer har implementerats på GPU istället för CPU tas fram, detta för att testa hypotesen att färgkorrigering tar mindre prestanda ifall den implementeras på GPU. Prestandaresultaten visar att det är lämpligt att göra färgkorrigering med hjälp av shaderprogrammering på GPU istället för CPU. Ett fortsatt arbete utifrån denna studie vore att analysera hur bra olika färgkorrigeringsalgoritmer är för färgblinda personer.