<p>Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.</p><p>Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige. Begreppet företagsobligation syftar till alla obligationer utställda av icke finansiella bolag och som dessutom är noterade i SEK. Obligationer som är utställda av svenska bolag men i en annan valuta än SEK omfattas alltså inte av studien. Vi avgränsar oss även bort ifrån makroekonomiska faktorer, då deras inverkan på företagsobligationsmarknaden redan är undersökt. Vidare bortser vi även ifrån eventuell konkurrens från alternativa finansierings- och investeringskällor samt internationella marknader.</p><p>Genomförande: Studien är genomförd med hjälp av nio intervjuer som tillsammans med annat material, litteratur och utredningar, har analyserats med hjälp av olika teorier då främst transaktionskostandsteori.</p><p>Resultat: Skälet till avsaknad av elektronisk automatiserad handel är informationsasymmetrier. För att en fungerande elektronisk auktionsmarknad skall kunna uppstå krävs en högre nivå av informationstransparens än vad som är rådande på dagens företagsobligationsmarknad. För att öka denna, och därigenom möjliggöra elektronisk auktionshandel, krävs bättre informationssystem och en ökad standardisering av instrumentet i sig.</p> / <p>Background: Saving in corporate bonds has traditionally been low in Sweden. Due to many years of budget deficits and a large national debt the Swedish bond market has been dominated by government bonds. Although lately some change can be seen, as the Swedish government have improved its finances the need for lending money has decreased. This in combination with falling levels of interest and a low real interest has rendered in a growing interest for corporate bonds. There are only a few studies of the Swedish corporate bond market and none of them discusses or questions the telephone based market structure of today in any depth.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to investigate why the Swedish corporate bond market has not evolved into a functioning electronic auction based marked such as the stock market and also research what might be needed for such a change to occur.</p><p>Delimitations: The study focuses on the Swedish corporate bond market. By corporate bond all bonds issued by non financial companies in SEK is meant. Bonds issued by Swedish companies but in other currencies then SEK is hence not included in this study. The delimitations also include macroeconomic factors since these effects already have been studied in earlier research. Finally this study also disregards any effects that competing sources of finance and channels of investment might have.</p><p>Method: The study is based on nine interviews that together with other material, literature and previous research has been analysed using mainly transaction cost theories.</p><p>Results: This study has found that the lack of change in the Swedish corporate bond market can be explained by information asymmetries. A functioning electronic corporate bond marked needs a higher level of transparency of information then is the case in Sweden today. To increase this, and hence open up for an electronic marketplace, a better and more accessible information system combined with a higher level of standardization of the instruments are needed.</p>

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå. Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige. Begreppet företagsobligation syftar till alla obligationer utställda av icke finansiella bolag och som dessutom är noterade i SEK. Obligationer som är utställda av svenska bolag men i en annan valuta än SEK omfattas alltså inte av studien. Vi avgränsar oss även bort ifrån makroekonomiska faktorer, då deras inverkan på företagsobligationsmarknaden redan är undersökt. Vidare bortser vi även ifrån eventuell konkurrens från alternativa finansierings- och investeringskällor samt internationella marknader. Genomförande: Studien är genomförd med hjälp av nio intervjuer som tillsammans med annat material, litteratur och utredningar, har analyserats med hjälp av olika teorier då främst transaktionskostandsteori. Resultat: Skälet till avsaknad av elektronisk automatiserad handel är informationsasymmetrier. För att en fungerande elektronisk auktionsmarknad skall kunna uppstå krävs en högre nivå av informationstransparens än vad som är rådande på dagens företagsobligationsmarknad. För att öka denna, och därigenom möjliggöra elektronisk auktionshandel, krävs bättre informationssystem och en ökad standardisering av instrumentet i sig. / Background: Saving in corporate bonds has traditionally been low in Sweden. Due to many years of budget deficits and a large national debt the Swedish bond market has been dominated by government bonds. Although lately some change can be seen, as the Swedish government have improved its finances the need for lending money has decreased. This in combination with falling levels of interest and a low real interest has rendered in a growing interest for corporate bonds. There are only a few studies of the Swedish corporate bond market and none of them discusses or questions the telephone based market structure of today in any depth. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate why the Swedish corporate bond market has not evolved into a functioning electronic auction based marked such as the stock market and also research what might be needed for such a change to occur. Delimitations: The study focuses on the Swedish corporate bond market. By corporate bond all bonds issued by non financial companies in SEK is meant. Bonds issued by Swedish companies but in other currencies then SEK is hence not included in this study. The delimitations also include macroeconomic factors since these effects already have been studied in earlier research. Finally this study also disregards any effects that competing sources of finance and channels of investment might have. Method: The study is based on nine interviews that together with other material, literature and previous research has been analysed using mainly transaction cost theories. Results: This study has found that the lack of change in the Swedish corporate bond market can be explained by information asymmetries. A functioning electronic corporate bond marked needs a higher level of transparency of information then is the case in Sweden today. To increase this, and hence open up for an electronic marketplace, a better and more accessible information system combined with a higher level of standardization of the instruments are needed.

Marknaden för så kallade ”High Yield Bonds” – högavkastande obligationer – har under det senaste årtiondet genomgått en remarkabel utveckling, särskilt i Europa. Ett ökat antal ”non-investment grade”-företag söker strategiskt att emittera dessa obligationer för att finansiera sina verksamheter, vare sig detrör sig om upprätthållandet av betalningsströmmar till leverantörer, anställda eller andra intressenter; kapitalanskaffning; företagsförvärv; refinansiering av lån; eller andra företagsrelaterade aktiviteter. Trots denna utveckling är marknaden för högavkastande obligationer i Sverige jämförelsevis liten. Följaktligen söker denna studie svara på varför så få högavkastande obligationer idag emitteras på den svenska marknaden. Våra resultat visar att den svenska finansmarknaden karaktäriseras av starka och långsiktiga relationer mellan företag och banker vilket effektivt reducerar företagens behov av alternativa finansieringskällor. För det andra, om vi betraktar den förhållandevis lilla volym svenska företag söker emittera, är inte många företag i den position att kunna emittera obligationer i de summor som för närvarande efterfrågas av investerarbasen. För det tredje tycks det också existera en kulturell faktor bland marknadsaktörerna; en tendens att undvika att verka på företagsobligationsmarknaden. Till sist har också en djupgående kunskapsbrist som alla marknadsaktörer tycks uppvisa ytterligare försvagat spridningen av högavkastande obligationer. Givet de snabba förändringarna finansbranschen genomgår idag, främst en konsekvens av de senaste årens kris och de efterföljande regleringarna som kommit till stånd, kommer banker, företag och investerare vara tvungna att förändra sitt beteende. Dessa förändringar kommer förmodligen innebära att obligationer – och särskilt högavkastande obligationer – blir en mer attraktiv lösning och kommer förmodligen att innebära att företagsobligationsmarknaden på sikt till sist etablerar sig i Sverige så som är fallet i resten av Europa och USA.

In January 2018, the regulations Mifid 2 &amp; Mifir were introduced, which affect the securities market and thus the corporate bond market. The purpose of the introduction of the rules was, among other things, to increase transparency in the market as it was considered lacking. Transparency affects liquidity in later turn, as lower transparency can result in reduced liquidity. The study aims to see if there has been any change in liquidity since the transparency rules were introduced. To study this, a combination of quantitative and qualitative data is used. The quantitative data consists of 141 observations and the qualitative data consists of three interviews, this to generate a deeper analysis. The results of the study suggest that liquidity is generally good in the market, however, the results also indicate a decrease in liquidity. The results of the study thus contribute to future research and discussions regarding the regulations and possible improvements to make the market more transparent and liquid. / I januari år 2018 infördes regelverken Mifid 2 &amp; Mifir, vilka berör värdepappersmarknaden och därmed företagsobligationsmarknaden. Syftet med reglernas införande var bland annat att öka transparensen på marknaden då den ansågs bristande. Transparensen påverkar i sin tur likviditeten då en lägre transparens kan resultera i att likviditeten minskar. Studien syftar tillatt se om det förekommer någon förändring i likviditeten sedan transparensreglerna infördes. För att studera detta används en kombination av kvantitativ och kvalitativ data. Kvantitativadata består av 141 observationer och kvalitativa data består av tre intervjuer, detta för attgenerera en djupare analys. Studiens resultat antyder att likviditeten generellt sett är god påmarknaden, dock indikerar även resultaten på en minskad likviditet. Resultaten i studien bidrar således till framtida forskning och diskussioner gällande regelverken och eventuella förbättringar för att marknaden ska bli mer transparent och likvid.

In the aftermath of the 2008 financial crisis, the debt capital market in Sweden experienced rapid growth, resulting in a doubling of its size. In recent years, real estate companies have become increasingly dependent on financing through the capital markets. As a result, the interdependence between the real estate and financial sectors has significantly increased. Today, the real estate market constitutes for around 50 per cent of the Swedish corporate bond market. In 2023, approximately SEK 100 bn worth of bonds are expected to mature, followed by around SEK 150 bn set to mature in 2024, compelling Sweden's property companies to implement significant alterations to their methods of financing operations. This study aims to analyse the current state of the Swedish real estate bond market, as well as an examination of opportunities and risks for investors given the current market situation. The research questions follows: What are the current characteristics of the Swedish real estate bond market? What opportunities and risks are present in the Swedish real estate bond market for investors? The study is limited to the corporate real estate bond market in Sweden, with a particular emphasis on Swedish issuers and financiers. A combination of a qualitative and quantitative method was conducted, and the study adopts an abductive approach. The findings revealed that the Swedish real estate bond market holds a prominent role in the corporate bond market and is characterised as a young market that has undergone significant growth. It presents opportunities for alternative financing, investing in distressed real estate assets, promoting sustainability and better returns from a risk-reward perspective. From a risk perspective there are several risks: the challenge of refinancing, a change in market conditions thus increasing capital costs, the credit risk, the liquidity risk, credit ratings downgrades, risk of valuations, sceptical investors and creative capital structures in the Swedish real estate market and the bond market. / I efterdyningarna av finanskrisen 2008 upplevde den svenska skuldkapitalmarknaden en snabb tillväxt, vilket resulterade i en fördubbling av dess storlek. Fastighetsbolagens ökade beroende av kapitalmarknaderna för upplåning de senaste åren har ökat exponeringen mellan fastighets- och finanssektorn. Idag utgör fastighetssektorn cirka 50 procent av den svenska företagsobligationsmarknaden. År 2023 förväntas cirka 100 miljarder kronor i obligationer förfalla, följt av cirka 150 miljarder kronor år 2024, vilket tvingar Sveriges fastighetsbolag att genomföra betydande förändringar i sina finansieringsstrukturer. Denna studie syftar till att analysera det aktuella läget på den svenska fastighetsobligationsmarknaden, samt dess möjligheter och risker för investerare. Forskningsfrågorna följer: Vilka är de nuvarande karaktärsdragen hos den svenska fastighetsobligationsmarknaden? Vilka möjligheter och risker finns på den svenska fastighetsobligationsmarknaden för investerare? Studien är begränsad till företagsfastighetsobligationsmarknaden i Sverige, med särskild tonvikt på svenska emittenter och finansiärer. En kombination av en kvalitativ och kvantitativ metod genomfördes och studien antar ett abduktivt tillvägagångssätt. Resultatet avslöjade att den svenska fastighetsobligationsmarknaden har en framträdande roll på företagsobligationsmarknaden och karaktäriseras som en ung marknad som har genomgått betydande tillväxt. Det ger möjligheter till alternativ finansiering, investeringar i nödställda fastighetstillgångar, främjar hållbarhet och bättre avkastning ur ett risk-belöningsperspektiv. Ur ett riskperspektiv finns det flera risker: utmaning med refinansiering, förändrade marknadsförhållanden som ökar kapitalkostnaderna, kreditrisk, likviditetsrisk, skeptiska investerare, nedgraderingar av kreditbetyg, risk för värderingar och kreativa kapitalstrukturer på den svenska fastighetsmarknaden och obligationsmarknaden.