<p>Design Thinking är ett spännande och fortfarande relativt outforskat område med rötter i Service Management. Med hjälp av designerns verktyg och metoder och en mångvetenskaplig grund med fokus på kundens behov kan Design Thinking bidra till att utveckla produkter och tjänster och genom detta öka lönsamheten för företag. Syftet är att göra en deskriptiv studie av området Design Thinking som metodiskt arbetssätt vid tjänsteutveckling. Detta appliceras sedan på verkligheten för att komparativt se hur tre svenska bolag arbetar med tjänstutveckling inom en av världens största tjänstebranscher utifrån områdena Service Management och Design Thinking. Uppsatsen beskriver utvecklingen från Service Management till Design Thinking och hur man har gått från att utveckla tjänster till att <em>designa</em> tjänster. Uppsatsen har använt en kvalitativ metod vid datainsamling. Detta har gjorts genom intervjuer med de tre valda försäkringsbolagen samt med en tjänstedesignbyrå som samarbetat med ett av bolagen. Teoriavsnittet inleds med en teoretisk bakgrund där en djupare förståelse skapas inom områden Service Management och Design Thinking. Detta för att underlätta tolkningen och analysen av teorierna. En teoretisk modell för tjänsteutveckling har valts ut för respektive område, samt en som tolkas dess skillnader och likheter. Samtliga teorier har sedan tolkats och analyserats utifrån den empiriska studien av försäkringsbolagen. Några slutsatser som uppsatsen har genererat är att de studerade försäkringsbolagen inklusive tjänstedesignföretaget arbetar utifrån kundens behov när det utvecklar tjänster. Däremot visar undersökningen att försäkringsbolagen inte interagerar med kunden i den utsträckning som teorin säger samt att försäkringsbolagen anlitar tjänstedesignföretaget i ett senare skede av tjänsteutvecklingen än vad som egentligen är syftet enligt teorin. Intresset för Design Thinking kommer främst från tjänstedesignföretaget och inte i första hand  från försäkringsbolagen. Utvecklingen från Service Management till Design Thinking visar även att designerns roll har förändrats då denne nu kommer in och är med genom hela processen istället för att som tidigare endast vara med i slutskedet.</p> / <p>Design Thinking is a relatively young and unexplored field with its roots in Service Management. By using the tools and methodology of designers, working in multidisciplinary teams and focusing on the consumers needs Design Thinking can contribute to the development of services and thereby increase the profitability for business. The objective of this paper is to construct a thorough description of the field Design Thinking and its methodology in service development. This is subsequently applied to the swedish insurance sector to comparatively describe how three insurance companies develop their services in one of the worlds greatest service industries. The paper initially describes and explores the development from Service Management to Design Thinking and how one has gone from merely developing services to <em>designing </em>services. Some conclusions that the paper has discovered are that the insurance companies we studied focus on consumer need. However, the study shows that the companies don't interact with the consumer to the extent that is described in the the theorethical models relevant for the paper. According to the study of Design Thinking, the designer is supposed to be involved throughout the entire process and not merely in the later fases as they are in Service Management. The analysis shows that the insurance companies choose to recruit designers only when they feel it to be neccesary, not involving them in the business development which is the next competitive advantage for companies today.</p>

Design Thinking är ett spännande och fortfarande relativt outforskat område med rötter i Service Management. Med hjälp av designerns verktyg och metoder och en mångvetenskaplig grund med fokus på kundens behov kan Design Thinking bidra till att utveckla produkter och tjänster och genom detta öka lönsamheten för företag. Syftet är att göra en deskriptiv studie av området Design Thinking som metodiskt arbetssätt vid tjänsteutveckling. Detta appliceras sedan på verkligheten för att komparativt se hur tre svenska bolag arbetar med tjänstutveckling inom en av världens största tjänstebranscher utifrån områdena Service Management och Design Thinking. Uppsatsen beskriver utvecklingen från Service Management till Design Thinking och hur man har gått från att utveckla tjänster till att designa tjänster. Uppsatsen har använt en kvalitativ metod vid datainsamling. Detta har gjorts genom intervjuer med de tre valda försäkringsbolagen samt med en tjänstedesignbyrå som samarbetat med ett av bolagen. Teoriavsnittet inleds med en teoretisk bakgrund där en djupare förståelse skapas inom områden Service Management och Design Thinking. Detta för att underlätta tolkningen och analysen av teorierna. En teoretisk modell för tjänsteutveckling har valts ut för respektive område, samt en som tolkas dess skillnader och likheter. Samtliga teorier har sedan tolkats och analyserats utifrån den empiriska studien av försäkringsbolagen. Några slutsatser som uppsatsen har genererat är att de studerade försäkringsbolagen inklusive tjänstedesignföretaget arbetar utifrån kundens behov när det utvecklar tjänster. Däremot visar undersökningen att försäkringsbolagen inte interagerar med kunden i den utsträckning som teorin säger samt att försäkringsbolagen anlitar tjänstedesignföretaget i ett senare skede av tjänsteutvecklingen än vad som egentligen är syftet enligt teorin. Intresset för Design Thinking kommer främst från tjänstedesignföretaget och inte i första hand  från försäkringsbolagen. Utvecklingen från Service Management till Design Thinking visar även att designerns roll har förändrats då denne nu kommer in och är med genom hela processen istället för att som tidigare endast vara med i slutskedet. / Design Thinking is a relatively young and unexplored field with its roots in Service Management. By using the tools and methodology of designers, working in multidisciplinary teams and focusing on the consumers needs Design Thinking can contribute to the development of services and thereby increase the profitability for business. The objective of this paper is to construct a thorough description of the field Design Thinking and its methodology in service development. This is subsequently applied to the swedish insurance sector to comparatively describe how three insurance companies develop their services in one of the worlds greatest service industries. The paper initially describes and explores the development from Service Management to Design Thinking and how one has gone from merely developing services to designing services. Some conclusions that the paper has discovered are that the insurance companies we studied focus on consumer need. However, the study shows that the companies don't interact with the consumer to the extent that is described in the the theorethical models relevant for the paper. According to the study of Design Thinking, the designer is supposed to be involved throughout the entire process and not merely in the later fases as they are in Service Management. The analysis shows that the insurance companies choose to recruit designers only when they feel it to be neccesary, not involving them in the business development which is the next competitive advantage for companies today.

Churn refers to the discontinuation of a contract; consequently, customer churn occurs when existing customers stop being customers. Predicting customer churn is a challenging task in customer retention, but with the advancements made in the field of artificial intelligence and machine learning, the feasibility to predict customer churn has increased. Prior studies have demonstrated that machine learning can be utilized to forecast customer churn. The aim of this thesis was to develop and implement a machine learning model to predict customer churn and identify the customer features that have a significant impact on churn. This Study has been conducted in cooperation with the Swedish insurance company Bliwa, who expressed interest in gaining an increased understanding of why customers choose to leave.  Three models, Logistic Regression, Random Forest, and Gradient Boosting, were used and evaluated. Bayesian optimization was used to optimize the models. After obtaining an indication of their predictive performance during evaluation using Cross-Validation, it was concluded that LightGBM provided the best result in terms of PR-AUC, making it the most effective approach for the problem at hand. Subsequently, a SHAP-analysis was carried out to gain insights into which customer features that have an impact on whether or not a customer churn. The outcome of the SHAP-analysis revealed specific customer features that had a significant influence on churn. This knowledge can be utilized to proactively implement measures aimed at reducing the probability of churn. / Att förutsäga kundbortfall är en utmanande uppgift inom kundbehållning, men med de framsteg som gjorts inom artificiell intelligens och maskininlärning har möjligheten att förutsäga kundbortfall ökat. Tidigare studier har visat att maskinlärning kan användas för att prognostisera kundbortfall. Syftet med denna studie var att utveckla och implementera en maskininlärningsmodell för att förutsäga kundbortfall och identifiera kundegenskaper som har en betydande inverkan på varför en kund väljer att lämna eller inte. Denna studie har genomförts i samarbete med det svenska försäkringsbolaget Bliwa, som uttryckte sitt intresse över att få en ökad förståelse för varför kunder väljer att lämna. Tre modeller, Logistisk Regression, Random Forest och Gradient Boosting användes och utvärderades. Bayesiansk optimering användes för att optimera dessa modeller. Efter att ha utvärderat prediktiv noggrannhet i samband med krossvalidering drogs slutsatsen att LightGBM gav det bästa resultatet i termer av PR-AUC och ansågs därför vara den mest effektiva metoden för det aktuella problemet. Därefter genomfördes en SHAP-analys för att ge insikter om vilka kundegenskaper som påverkar varför en kund riskerar, eller inte riskerar att lämna. Resultatet av SHAP-analysen visade att vissa kundegenskaper stack ut och verkade ha en betydande påverkan på kundbortfall. Denna kunskap kan användas för att vidta proaktiva åtgärder för att minska sannolikheten för kundbortfall.