Jag har undersökt vilken matematisk kommunikation som förekommer i förskolebarnets bygglek. Jag valde metoden videoinspelning där jag observerade fem olika bygglekssituationer som jag sedan tolkade och analyserade. För att få en större förståelse kring byggmiljön ställde jag också några frågor till pedagoger som ansvarade för konstruktionsverkstaden. Resultatet visade att det konkreta materialet förstärkte översättningsledet från det barnet redan kan (första ordningens språk) till det barnet ännu inte förstår (andra ordningens språk). Pedagogerna kunde med materialets hjälp göra ett matematiskt begrepp konkretare. Barnen kom i kontakt med många olika matematiska begrepp, både jämförelseord, lägesord och ordningstal. Det visade sig att vissa barn inte alla gånger använde rätt terminologi, men barnen hade ändå en gemensam förståelse för varandra. Pedagogerna utmanade, förde dialog och såg till att byggmaterialet var inspirerande, tillgängligt och välsorterat. / I have examined what type of mathematical communication is used by children in their constructional play. I used video recording as a method, and observed five different situations that I later interpreted and analyzed. To get a better understanding of the environment of construction I raised some questions to the teachers responsible for the construction work shop. The result showed that the concrete material enforced the translational link from what the child already knows (language of the first order) to what the child not yet understands (language of the second order). The teachers could use the material to make mathematical concepts more concrete. The children where introduced to many different mathematical concepts, both comparative words, words of position, and ordinal numbers. It turned out that some children where not always using the right terminology, but the children still had a common understanding of each other. The teachers challenged, conducted dialogues, and made sure that the building material was inspiring, available, and well sorted.

Arbetet handlar om utomhuspedagogik inom matematik för elever i årskurs F-3. Syftet med studien är att undersöka hur utomhuspedagogik påverkar elevers användning av matematiska begrepp inom subtraktion, längdenheter och geometriska figurer. Studien jämför hur elever använder matematiska begrepp utomhus och inomhus. Studien jämför en klass i årskurs 1 och en klass i årskurs 3 för att undersöka skillnader och likheter i användningen av matematiska begrepp. Utomhuslektionen inom subtraktion och längdenheter för årskurs 1 fokuserade på "minus"-spel och mingel med sifferkort. Eleverna använde huvudsakligen första ordningens språk. Inomhuslektion för årskurs 1 hade fokus på repetition av subtraktion, där eleverna använde mestadels första men även andra ordningens språk. För årskurs 3 observerades en utomhuslektion inom geometriska former och längdenheter samt uppskattning, där eleverna använde till större del andra ordningens språk med vissa inslag av första ordningens språk. Inomhuslektionen i årskurs 3 inkluderade problemlösning inom olika områden, där eleverna använde främst första ordningens språk. Studien visar att utomhuspedagogik kan främja utvecklingen av andra ordningens språk inom matematik genom att koppla matematiska begrepp till verkliga situationer. Elevernas användning av olika språkliga uttryck inom matematiken ökade genom utforskning av matematik utomhus.