Syftet med studien är att analysera det praktiska tillämpandet av miljöbalken inom lantbruksområdet i form av den miljötillsyn som utförs avkommunala tillsynsmyndigheter gentemot lantbrukare med anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet. Studien avser att kartlägga erfarenheteroch upplevelser av den operativa delen av miljölagstiftning samt ifall förändringar av densamma efterfrågas. I studien har semi-struktureradeintervjuer genomförts med sju respondenter i Östergötland. Resultatet av intervjuerna analyseras utifrån de teman som identifierats, för attundersöka erfarenheter och upplevelser av miljötillsynen. Resultaten visar att det som är av störst betydelse för lantbrukarna är möjligheterna tillkommunikation och dialog samt att inspektörernas förståelse för verksamhetens förutsättningar måste öka. Även skillnader som uppstår på grundav tolkningsfriheten för respektive tillsynsmyndighet, måste enligt lantbrukarna begränsas för att bli enhetlig nationellt sett. Vi identifierar att detfinns en förtroendeklyfta mellan lantbrukare och inspektörer vilket kan påverka upplevelsen av miljötillsynen. Arbete med att ta fram åtgärder föratt minska denna klyfta bör ske kontinuerligt för att säkerställa en effektivare miljötillsyn och för att skapa ett ökat förtroende mellan lantbrukareoch inspektörer. / The purpose of the study is to analyze the practical application of the Environmental Code in the field of agriculture in the form of environmentalinspections carried out by municipal regulatory authorities vis-à-vis farmers with a notification or authorization requirement. The study intends tomap the experiences of the operational part of environmental legislation and if changes to it are required. In the study, semi-structured interviewswere conducted with seven respondents in the county of Östergötland. The results of the interviews are analyzed based on the themes identified toinvestigate the experiences of environmental supervision. The results show that the most important thing for farmers is the possibility ofcommunication and dialogue, and that the inspectors' understanding of the business conditions must increase. Even differences arising from thefreedom of interpretation of the respective supervisory authorities, according to farmers, must be limited to being uniform nationally. We identifythat there is a trust gap between farmers and inspectors, which can affect the experience of environmental oversight. Work to develop measures toreduce this gap should be done continuously to ensure more effective environmental inspections and to increase trust between farmers andinspectors.