The interest for funds that are considered sustainable have increased globally in recent times. This has contributed to corporations on the financial market having to adapt themselves to economical, environmental and social aspects. Environmental, social and governance (ESG) is a way for equity funds to implement sustainability aspects in their management. Previous research in this area have obtained different results regarding how sustainable funds perform in contrast to conventional funds. Since there is not any research in this area regarding the swedish market who also includes the impact of management fees, we decided to investigate the differences in performance and how management fees affects the risk adjusted return. This study investigates 42 equity funds between the time period of 2015-01-01 - 2019-12-31,  sustainable funds are identified from Swesifs sustainability profile and Morningstar's sustainability rating. The scientist in this study have calculated Sharpe ratio, Jensen's measure and Treynor performance measure to estimate performance of sustainable and conventional funds. Furthemore, a correlation analysis has been conducted to identify the extent to which management fees affect the risk-adjusted return. The results show us a difference in performance on a 10 percent significance level, since sustainable funds performance is inferior to conventional funds. In addition, a positive but weak linear relationship is identified in the correlation analysis.

<p>Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning – Lönar det sig att betala lite mer eller är det bara dumdristigt?</p><p>Seminariedatum: 2008-06-04</p><p>Ämne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivå</p><p>Författare: Anna Asplund och Malin Elfving</p><p>Handledare: Stig Westerdahl</p><p>Nyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, Avkastning</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika fondtyper.</p><p>Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgår från befintliga begrepp och teorier. Då vi ville undersöka en stor population har vi använt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig på åren 2004-2007. För att bestämma ett samband mellan de två variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi använt oss av regressionsanalyser. För att undersöka om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig åt mellan de olika fondtyperna har vi använt oss av medelvärdesanalyser.</p><p>Empiri: Vi har hämtat data gällande förvaltningsavgifter och avkastning på de fonder som ingår i urvalet från Morningstar som är en oberoende utgivare av fondinformation.</p><p>Slutsatser: Studiens resultat visar att ett samband mellan fondernas avkastning och dess förvaltningsavgift (TKA) endast kan fastställas år 2005, då ett negativt samband föreligger. Detta år visar indikationer på att det finns skillnader i resultaten och att det inte beror på slumpen. De resterande åren kan resultaten dels bero på slumpen samt har de en dålig förklaringsgrad vilket innebär att resultaten i studien ej kan skildra verkligheten. Räntefonderna är den fondtyp som har den lägsta genomsnittliga avkastningen under den undersökta perioden, aktiefonderna har den högsta. Räntefonderna har även den lägsta genomsnittliga TKA medan den fondtyp som i denna studie har den högsta genomsnittliga TKA är fond-i-fonder.</p> / <p>Title: Mutual funds; administration fees vs. proceeds – Is it profitable to pay a bit more or is it just foolish?</p><p>Seminar date: 2008-06-04</p><p>Course: Master Thesis/D-level</p><p>Authors: Anna Asplund and Malin Elfving</p><p>Advisor: Stig Westerdahl</p><p>Keywords: Mutual funds, Administration fees, TKA, Proceed</p><p>Purpose: The purpose of the study is to investigate if there is a connection between the administration fees of mutual funds and their proceeds. The study aims to examine different kinds of funds which invests in different kinds of markets and if there are differences between these funds.</p><p>Methodology: The study is founded on a deductive research effort since we take our starting-point in existing terminology and theories. Since we wanted to examine a large population we used a quantitative research strategy. In order to determine a connection between the two variables; administration fee and proceed we have used regression-analysis.</p><p>Empirical foundation: We have collected data concerning administration fees and proceed on the funds in the selection from Morningstar, which is an independent publisher of mutual fund information</p><p>Conclusion: It is only for the year of 2005 the study shows a possible negative connection between the administration fees of mutual funds and their proceeds. For the unit trusts a possible connection cannot be established for any of the examined years.</p>

Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning – Lönar det sig att betala lite mer eller är det bara dumdristigt? Seminariedatum: 2008-06-04 Ämne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivå Författare: Anna Asplund och Malin Elfving Handledare: Stig Westerdahl Nyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, Avkastning Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika fondtyper. Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgår från befintliga begrepp och teorier. Då vi ville undersöka en stor population har vi använt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig på åren 2004-2007. För att bestämma ett samband mellan de två variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi använt oss av regressionsanalyser. För att undersöka om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig åt mellan de olika fondtyperna har vi använt oss av medelvärdesanalyser. Empiri: Vi har hämtat data gällande förvaltningsavgifter och avkastning på de fonder som ingår i urvalet från Morningstar som är en oberoende utgivare av fondinformation. Slutsatser: Studiens resultat visar att ett samband mellan fondernas avkastning och dess förvaltningsavgift (TKA) endast kan fastställas år 2005, då ett negativt samband föreligger. Detta år visar indikationer på att det finns skillnader i resultaten och att det inte beror på slumpen. De resterande åren kan resultaten dels bero på slumpen samt har de en dålig förklaringsgrad vilket innebär att resultaten i studien ej kan skildra verkligheten. Räntefonderna är den fondtyp som har den lägsta genomsnittliga avkastningen under den undersökta perioden, aktiefonderna har den högsta. Räntefonderna har även den lägsta genomsnittliga TKA medan den fondtyp som i denna studie har den högsta genomsnittliga TKA är fond-i-fonder. / Title: Mutual funds; administration fees vs. proceeds – Is it profitable to pay a bit more or is it just foolish? Seminar date: 2008-06-04 Course: Master Thesis/D-level Authors: Anna Asplund and Malin Elfving Advisor: Stig Westerdahl Keywords: Mutual funds, Administration fees, TKA, Proceed Purpose: The purpose of the study is to investigate if there is a connection between the administration fees of mutual funds and their proceeds. The study aims to examine different kinds of funds which invests in different kinds of markets and if there are differences between these funds. Methodology: The study is founded on a deductive research effort since we take our starting-point in existing terminology and theories. Since we wanted to examine a large population we used a quantitative research strategy. In order to determine a connection between the two variables; administration fee and proceed we have used regression-analysis. Empirical foundation: We have collected data concerning administration fees and proceed on the funds in the selection from Morningstar, which is an independent publisher of mutual fund information Conclusion: It is only for the year of 2005 the study shows a possible negative connection between the administration fees of mutual funds and their proceeds. For the unit trusts a possible connection cannot be established for any of the examined years.

Svenska investmentbolag har historiskt sätt handlats till en substansrabatt och flera av investmentbolagen på Nasdaq Stockholm handlas så än idag. Denna studie undersöker om några av de mest diskuterade och studerade faktorerna inom ämnet har någon effekt på de svenska investmentbolagens substansrabatter. Faktorerna som undersöks i denna studie är förvaltningsavgifter, onoterade innehav, ägarstruktur i investmentbolagen och investor sentiment. För att mäta detta används en multipel regression där dessa faktorer används som oberoende variabler och där den beroende variabeln är substansrabatter. Studien mäter substansrabatter på svenska investmentbolag under tidsperioden 2007 - 2016 och inkluderar 13 stycken investmentbolag på Nasdaq Stockholm. Studiens resultat visar på att faktorerna förvaltningsavgifter och andel onoterade innehav har en signifikant påverkan på substansrabatter. Förvaltningsavgifter har en positiv påverkan på substansrabatter och andelen onoterade innehav i investmentbolagens portföljer har en negativ påverkan på substansrabatter.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna. Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna. Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning.  Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter. Då även fondernas risktagande togs i anspråk blev resultatet det motsatta och vi kan därigenom konstatera att aktivt förvaltade fonder har generat en lägre riskjusterad avkastning är passivt förvaltade fonder. Vidare har vi även kunnat konstatera att aktivt förvaltade fonder med låga förvaltningsavgifter har generat en högre såväl avkastning som riskjusterad avkastning än aktivt förvaltade fonder med höga förvaltningsavgifter. / The choice between active and passive fund management has long been a contentious issue within the private mutual fund investments. Lately, the issue has been widely discussed since the actively managed funds Allemansfond komplett and Kapitalinvest was accused of misleading marketing, since their performance has not overachieved the return of the general market. In the academic world, recognized scholars and later Laureate of the Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, has demonstrated that actively managed funds cannot generate a higher return with regard to management fees. Based on the importance of the management fees, we have chosen to study the effect of the discount management fees, within the Premiepensionssystemet. Therefore the study's objective is to analyse whether active managed funds have generated higher risk-adjusted returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. The study will be limited to analyse the period between the 1st January 2004 to 31th December 20103 The study was based on daily market quotations of 174 actively managed Premiepensionsfonder and annual management fees. Furthermore, we used a global stock market index, MSCI World, by the definition of passively managed funds that was synonymous with the study's benchmark. In accordance with the study’s purpose, we used the risk-adjusted performance measure Sharpe ratio in order to answer the research question. The results of this study demonstrated that actively managed funds have generated higher returns than passively managed funds, reduced for the discounted management fees. When the funds' risk taking was committed, the result is the opposite, and we can thus conclude that actively managed funds have yield a lower risk-adjusted returns than passively managed funds. Furthermore, we also noted that actively managed funds with low management fees has generated higher returns as well as risk-adjusted returns than actively managed funds with high management fees.