Denna studie berör formativ bedömning i matematik i grundskolans tidiga år. Studien harundersökt bedömningsformen i forskning samt praktiken.Studiens syfte var att undersöka hur grundskolans tidiga år arbetar med formativ bedömning imatematik och hur detta påverkar eleverna i undervisningen. Utgångspunkten för studien varett sociokulturellt perspektiv. Genom forskning, litteratur och en inblick i verksamheten haren djupare förståelse kring bedömningsformen skapats och nya perspektiv upptäckts. ISkolverket (2011a, s.15) framgår det att bedömningskulturen i klassrummet påverkarindividers inställningar till lärande och detta är drivkraften bakom denna studie.I bakgrunden har olika delar som är av betydelse för den formativa bedömningen lyfts fram.Dessa delar är definition av bedömning, feedback, formativ bedömning, Skolverkets tre steg iden formativa bedömningen, formativ och summativ bedömning i samspel eller motsättning,bedömning i matematik och matematik i Lgr 11.En kvalitativ metod användes till denna studie. Utifrån den kvalitativa metoden valdes tvåredskap vilka var intervju och observation.Resultatet framhävde att bedömning är en stor del i undervisningen men trots det ettsvårtolkat begrepp. Formativ bedömning anses enligt deltagande lärare vara ett effektivtredskap i matematikundervisning men tiden räcker inte alltid till. Alla de deltagande lärarna,forskning och det sociokulturella perspektivet understryker att samtal och dialog ärbetydelsefullt för att den formativa bedömningen ska fungera som ett effektivt redskap iundervisning. Även om inte alla deltagande lärare hade full kännedom om Skolverkets(2011c) tre steg arbetade lärarna omedvetet utifrån stegen.

Introduktion: Överlevnadsprevalensen vid prehospitala hjärtstopp är i dagens läge låg och för varje minut som går utan påbörjad hjärt- och lungräddning minskar chansen för människans överlevnad. Vid ett plötsligt hjärtstopp är tiden för insättandet av HLR avgörande men kvaliteten på utförandet spelar också en viktig roll för personens överlevnad. Objektiv feedback i samband med HLR-träning innebär att den som tränar får direkt återkoppling från en monitor om hur väl de utfört HLR-träningen. Syfte: Syftet var att belysa ambulanspersonalens erfarenheter av objektiv feedback i samband med HLR-träning. Metod:Kvalitativ forskningsansats valdes och data har samlats in genom intervju. Undersökningsgruppen bestod av 18 ambulanspersonal som tränat HLR med objektiv feedback under varje arbetspass under en 6 månaders period. Deltagarna intervjuades ungefär ett år efter genomgången träning. Data analyseras enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Resultatet redovisas i de tre huvudkategorierna förståelse, utveckling och kompetens. Resultatet visar att objektiv feedback gav ambulanspersonalen en insikt om sin egen förmåga att utföra HLR. Objektiv feedback fungerade som incitament för fortsatt HLR-träning. Objektiv feedback var ett betydande komplement i HLR-träningen för att utveckla kunskaper i HLR och stärka kompetensen. Kontinuerlig träning med objektiv feedback visade sig bidrar till ett säkert utförande av HLR vilket stärkte ambulanspersonalen. Slutsats: Objektiv feedback gav ambulanspersonalen en möjlighet att utvecklas i sin HLR-teknik och således utvidga sin kompetens. Sjuksköterskan behöver god kunskap om HLR för att kunna ge individuellt anpassad omvårdnad.

Den här studien syftar till att undersöka hur grundskolelärare tänker och resonerar kring formativ bedömning med samt hur de förstår och uttrycker sig kring relationen mellan summativ och formativ bedömning. För att undersöka detta har studien använt sig av djupintervjuer av åtta lärare verksamma i grundskolans år 1-6 och har ett fenomenografiskt perspektiv. De tre frågeställningar som studien har använt sig av är: Vilka föreställningar om formativ bedömning har lärare i år 1-3?,  Vilka föreställningar om formativ bedömning har lärare i år 4-6 och vilka likheter och skillnader i lärarnas föreställningar om formativ bedömning finns mellan de som arbetar i år 1-3 och de som arbetar i år 4-6? Resultaten visar att de intervjuande lärarnas föreställningar i stor utsträckning ligger i linje med vad forskningen säger kring begreppen. De uppfattar summativ bedömning som bedömning av ett specifikt kunskapsinnehåll vid en angiven tidpunkt, och formativ bedömning som återkommande bedömning med syfte att användas för att informera beslut om nästa steg i inlärningsprocessen mot elevens långsiktiga mål. Även om det finns variationer bland lärarna i hur de uttrycker sig så visar studien att den variation på informanternas svar som finns inte har ett samband mellan åldern på eleverna som de har.

Syftet med denna C-uppsats var att vi ville undersöka vilka individuella förväntningar chefer och medarbetare har på medarbetarsamtal. Vi som blivande personalvetare tyckte att detta ämne var relevant gentemot vår utbildning och efter utförd studie har vi breddat vår kunskap inom ämnet och kommer förhoppningsvis kunna ha användning av denna kompetens i arbetslivet. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi använt oss utav intervjuer för att samla empirisk data. Sammanlagt har vi utfört sex stycken intervjuer, varav tre intervjuer utfördes på chefer och tre intervjuer utfördes på medarbetare. Genom att arbeta med en induktiv ansats och genom att utföra halvstrukturerade intervjuer har författarna av denna studie kunnat uppfylla studiens syfte. Arbetet har utmynnat i en komparativ studie av chefers och medarbetares förväntningar på medarbetarsamtal. Studiens resultat visar att det finns förväntningar på medarbetarsamtal som skiljer sig beroende på om individen är medarbetare eller chef. I en av våra intervjuer fick vi svaret att medarbetarsamtalet sågs som ett tandläkarbesök, det ska bara göras. Medan vissa ser samtalet som deras chans att göra sin röst hörd på verksamheten. Genom denna undersökning har författarna sett att chefer använder medarbetarsamtalet som ett forum för att kunna utveckla sina relationer till deras medarbetare. Medarbetarna i studien delar även de denna aspekt, dock använder medarbetarna till skillnad från cheferna samtalet i större utsträckning till att få och lämna feedback på arbetet. Utifrån studiens resultat har författarna även genererat förbättringsförslag kring fenomenet medarbetarsamtal. De förslag på förbättringar som framkommit efter genomförd studie är ändringar på samtalets strukturering av rutiner samt ett förslag för vidareutveckling i form av ett elektroniskt verktyg som komplement till medarbetarsamtalet. De slutsatser som kan dras av studien är att chefer och medarbetares förväntningar på medarbetarsamtalet skiljer sig åt. Sammantaget delar chefer och medarbetare förväntningar på samtalet dock skiljer de sig åt i olika grad. Chefer och medarbetare lägger båda stor vikt vid att samtalet ska fungera som relationsstärkande såväl som att det ska vara ett forum för att lämna feedback. Dock prioriteras dessa olika utifrån om man ingår i samtalet med hänsyn till ett chefsperspektiv eller ett medarbetarperspektiv. Vi har kontinuerligt under hela arbetet arbetat tillsammans och skrivit hela uppsatsen gemensamt och vi har således inte gjort några uppdelningar av arbetet.

Under de senaste decennierna har arbetslivet förändrats drastiskt, arbete har blivit mer flexibelt och nya anställningsformer har uppstått vilket har lett till ökad anställningsotrygghet. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett signifikant negativt samband mellan arbetsklimatet med fokus på autonomi, feedback, lärande och kompetensutveckling och upplevd kvantitativ respektive kvalitativ anställningsotrygghet. Studien baseras på en longitudinell datainsamling som genomfördes på en revisionsbyrå med kontor runt om i Sverige (N=404). Resultatet av två multipla regressionsanalyser visade på ett signifikant negativt samband mellan autonomi och kvantitativ anställningsotrygghet. Den visade även på ett signifikant negativt samband mellan autonomi, feedback och lärande och kompetensutveckling och kvalitativ anställningsotrygghet. Inget signifikant samband erhålls mellan feedback, lärande och kompetensutveckling och kvantitativ anställningsotrygghet. Studien bidrar till en ökad förståelse om vikten av att anställda får möjlighet att påverka sin arbetssituation samt får återkoppling, utvecklingsmöjligheter och variation i arbetet för att lindra effekterna av ökad anställningsotrygghet.

published_or_final_version / Mechanical Engineering / Doctoral / Doctor of Philosophy

No description available.

This thesis is concerned with various problems associated with the factorisation and feedback stabilisation of multidimensional linear discrete systems, which may be represented by rational matrices in several variables. Some factorisation techniques for polynomial and rational matrices in several variables have been explored and applied to the study of feedback stabilisation of multidimensional linear systems. The work presented here may be divided into two parts. The first part (Chapters 2 and 3) is concerned with two-dimensional systems, while the second part (Chapters 4 and 5) deals with three- and higher-dimensional systems. The emphasis of the first part is placed on the development of constructive algorithms for several kinds of factorisation of polynomial and rational matrices in two variables. In Chapter 2, an algorithm for obtaining primitive factorisation of polynomial matrices in two variables is developed, which is then followed by an algorithm for the decomposition of a rational matrix in two variables into factor coprime matrix fraction descriptions. Chapter 3 presents a procedure for the analysis and compensator design of two-dimensional feedback systems. A constructive algorithm for solving a Diophantine-type equation in two variables is derived. A necessary and sufficient condition for the feedback stabilisability of two-dimensional systems is obtained. The complete set of stabilising compensators for a given two-dimensional plant is then characterised. The role played by the matrix fraction description approach in the study of three- and higher dimensional systems, particularly with respect to the feedback stabilisation of these systems, is then investigated in detail in the second part. Chapter 4 deals with various kinds of factorisations for polynomial and rational matrices in three or more variables. For example, a criterion for the existence of primitive factorisation of a class of polynomial matrices in three or more variables is derived. By introducing a new concept: <i>generating polynomials</i>, it is shown that a direct generalisation of several existing results in two-dimensional systems theory to their higher-dimensional counterparts is not possible. In chapter 5, applying the generating polynomials, we obtain a stability test and a necessary and sufficient condition for feedback stabilisability of three- and higher-dimensional systems.

No description available.

No description available.