Dagens samtida konflikter skiljer sig ganska markant ifrån den typ av krigsföring som vi är vana att se den, exempelvis under andra världskriget där reguljära förband stred mot varandra med de allierade på ena sidan fronten och axelmakterna på den andra. I dagens konflikter är nyttjandet av irreguljära förband vanligt förekommande vilket har lett till att reguljära förband måste strida på helt andra villkor och omständigheter än förut. Under Vietnamkriget startades Operation Fenix i syfte att bemöta denna nya typ av krigsföring och de metoder som användes av den amerikanska underrättelsetjänsten var något som inte hade prövats tidigare. Tyvärr gav dessa metoder inte det underrättelsevärde som det var tänkt till en början men frågan står fortfarande kvar hur dessa metoder påverkade VCIs (Viet Cong Infrastructure)  krigföringsförmåga. Syftet med denna uppsats är att i en fallstudie granska om de metoder som Operation Fenix använde under Vietnamkriget var effektiva gentemot irreguljära styrkor samt om det finns något stöd gentemot dessa metoder i militärteorin. I uppsatsen används en teoriprövande fallstudie där David Galulas teorier implementeras i ett analysverktyg skapat utav de tre pelarna i krigföringsförmågor där varje faktor analyseras och slutligen sammanfogas till resultat till den givna frågeställningen. Denna uppsats visar på att de effekter Operation Fenix hade på de irreguljära moståndarna har ett visst samband med de teorier David Galula skapat gällande Counterinsurgency Warfare.

Android Play store och iOS App stores speltopplistor domineras av enkla tidsfördrivsspel, så kallade casualspel, med en klar underrepresentation av svårare hardcoretitlar. Detta kandidatarbete undersöker orsaken bakom detta fenomen med hjälp av en undersökning, där en testgrupp spelar hardcorespelet Fenix box och sedan besvarar frågor. Från undersökningens data har en bättre förståelse om detta fenomen tagits fram. En gestaltande spelproduktion har även genomförts, där hardcore element blev implementerade i ett casualspel. Gestaltningen sätts sedan i relation till undersökningen för en avslutande reflektion.

Jinnen är ett frekvent förekommande väsen i arabisk kultur och litteratur alltsedan förislamsk tid. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur jinnerna beskrivs och representeras i Fenixtrilogin av Sonia Nimr. Deras narrativa och litterära funktioner i böckerna relateras till deras representation och funktion i arabisk kultur och i ungdomsfantasy. Mieke Bals klassifikation av roller i en narrativ cykel används i analysen. Resultatet är att jinnen har en stark koppling till den klassiska bilden av en jinn i arabisk litteratur och kultur, men att några detaljer skiljer sig. Mest framträdande är jinnens entydigt goda egenskaper och funktioner i berättelsen. Slutsatsen är att trilogin ligger tydligt i linje med annan fantasylitteratur för ungdomar, men att jinnen har en unik roll som hjälpare eller god kraft. Den får i och med det en tydlig pedagogisk roll, i linje med barn- och ungdomslitteraturen. / The jinn is a frequently occurring entity in Arabic culture and literature since pre-Islamic times. The purpose of this literature study is to examine how the jinn are described and represented in the Thunderbird trilogy by Sonia Nimr. Their narrative and literary functions in the books relate to their representation and function in Arab culture and in young adult fantasy. Mieke Bal’s classification of roles in the narrative cycle is used in the analysis. The result is that the jinn bears a strong resemblance to the classical image of a jinn in Arabic literature and culture, but that some details differ. Most prominent are the jinn’s unambiguously good qualities and functions in the story. The conclusion is that the trilogy is clearly in line with other fantasy literature for young adults, but that the jinn has a unique role as a helper or as the good power. It therefore has a clear pedagogical role in line with children’s literature and Young Adult literature.

Jinnen är ett frekvent förekommande väsen i arabisk kultur och litteratur alltsedan förislamsk tid. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur jinnerna beskrivs och representeras i Fenixtrilogin av Sonia Nimr. Deras narrativa och litterära funktioner i böckerna relateras till deras representation och funktion i arabisk kultur och i ungdomsfantasy. Mieke Bals klassifikation av roller i en narrativ cykel används i analysen. Resultatet är att jinnen har en stark koppling till den klassiska bilden av en jinn i arabisk litteratur och kultur, men att några detaljer skiljer sig. Mest framträdande är jinnens entydigt goda egenskaper och funktioner i berättelsen. Slutsatsen är att trilogin ligger tydligt i linje med annan fantasylitteratur för ungdomar, men att jinnen har en unik roll som hjälpare eller god kraft. Den får i och med det en tydlig pedagogisk roll, i linje med barn- och ungdomslitteraturen. / The jinn is a frequently occurring entity in Arabic culture and literature since pre-Islamic times. The purpose of this literature study is to examine how the jinn are described and represented in the Thunderbird trilogy by Sonia Nimr. Their narrative and literary functions in the books relate to their representation and function in Arab culture and in young adult fantasy. Mieke Bal’s classification of roles in the narrative cycle is used in the analysis. The result is that the jinn bears a strong resemblance to the classical image of a jinn in Arabic literature and culture, but that some details differ. Most prominent are the jinn’s unambiguously good qualities and functions in the story. The conclusion is that the trilogy is clearly in line with other fantasy literature for young adults, but that the jinn has a unique role as a helper or as the good power. It therefore has a clear pedagogical role in line with children’s literature and Young Adult literature.

A Direct Simulation Monte Carlo fluid dynamics code named FENIX has been employed to study gas flow-through properties of the inductively coupled plasma mass spectrometer (ICP-MS). Simulation data have been tested against the Navier-Stokes and heat equations in order to see if FENIX functions properly. The Navier-Stokes and heat equations have been constructed from simulation data and are compared term by term. This comparison shows that FENIX is able to correctly reproduce fluid dynamics throughout the ICP-MS simulation, with an exception immediately behind the ICP-MS sampler cone, where the continuum criterion for the Navier-Stokes equation is not met. Testing the data produced by Fenix also shows that this DSMC method correctly produces momentum and thermal boundary layer phenomenon as well. FENIX output data produce statistical fluctuations of about 2%. Limitations occur from fitting data near surfaces, incurring a relative error of about 5%, and fitting data to take second derivatives where fluid velocity gradients are steep, introducing a relative error of about 10%.