Bakgrund: Omkring 10.000 människor drabbas årligen av hjärtstopp i samhället. För den bästa chansen till överlevnad krävs snabb behandling med HLR och defibrillering. Att medverka som närstående vid en återupplivning beskrivs som den mest traumatiska händelsen en människa kan bevittna, samtidigt ökas förståelsen av situationen och ger ett avslut. Sjuksköterskan har ett stort ansvar över patientens omvårdnad och relaterat till behovet av resurser och otillräckliga riktlinjer så kan sjuksköterskan hamna i en utsatt position. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närståendes närvaro vid återupplivning med HLR efter hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna söktes fram genom den vetenskapliga databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade ingen konsensus i sjuksköterskornas erfarenheter. De ville inte ha närstående närvarande på grund av negativ effekt på utförandet. Känslor av otrygghet hos sjuksköterskorna skapades av närstående. Sjuksköterskorna ansåg att närstående blev traumatiserade av händelsen. Resursbehovet blev tydligt då sjuksköterskorna upplevde bemanningen för låg för att avsätta personal till närstående. Sjuksköterskornas professionalism ökade med närvaron och närståendes sorgeprocess främjades. Det var viktigt att beakta patientens egen önskning inom ämnet. Slutsats: Trots positiva effekter ansåg sjuksköterskorna att de negativa aspekterna dominerade. Det är en komplicerad fråga med olika åsikter. Informationen som framkommit ger insikter i hur närståendes närvaro upplevs. Detta behövs för att chefer och HLR-utbildade ska ta ställning, öka kunskapen och starta en diskussion om fenomenet. / Background: Approximately 10.000 people experience cardiac arrest every year. The best opportunity for survival is effective treatment with CPR and defibrillation. To participate as a relative during a resuscitation is described as traumatic, but it increases the understanding and gives a closure. Nurses have a responsibility for the patient’s care and due to resources and vague guidelines, nurses can be in an exposed position. Aim: The purpose of this study was to describe nurses’ experiences of relatives’ presence during resuscitation with CPR after cardiac arrest. Method: A descriptive literature review containing 12 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed methods. The articles were identified in the database Medline via PubMed. Result: There was no consensus in the nurses’ experiences. They did not want relatives present due to negative impact on their work. Feelings regarding insecurity arose with relatives’ presence. According to the nurses, relatives became traumatized by the event. The staff level was too low to assign personnel to relatives due to the lack of resources. However, nurses also reported increased professionalism and that the relatives’ grieving process benefited. It was important to consider the patient's wishes on the subject. Conclusion: Despite positive effects, the nurses felt that the negative aspects dominated. It is a complicated question with multiple views. The results provide knowledge on how the presence of relatives is experienced. This is needed for personnel to take a stand, be educated and start to discuss the phenomenon.

Background: Sudden cardiac arrest is the third most common cause of death in Europe. The nurse has a significant role in the work of the resuscitation team. It is often the nurse who is the first among the medical staff to discover cardiac arrest. In the last two decades, research has shown the importance of family presence during resuscitation (FPDR), it can for example aid the family members in their grieving process as well as allow them to support the patient. Family presence is routine if the patient is a child, but not if the patient is an adult. Aim: The aim was to map the nurse's experiences and perceptions of NBHLR in adult patients in hospital wards. Method: A literature review with qualitative content analysis based on research-based on both qualitative and quantitative data on thirteen original articles. Two themes and subthemes emerged in the result. Results: The research in this area showed no clear explanations for why CPR is not used more frequently for adult patients. Education or lack of education, for example, did not have a significant impact on the use of NBHLR. Several of the nurses were worried about how the family members would be affected by attending CPR. Conclusion: More research and knowledge are needed regarding NBHLR. An important area of research could be to find out more in detail about why NBHLR works well in some cases and what would convince the nurse to invite family members to attend.

Akutmottagningens uppdrag är att ge omedelbar akutsjukvård för akuta skador och sjukdomar. Hjärtstopp kräver omedelbar behandling då hjärtat förlorar sin pumpfunktion vilket leder till att kroppen inte kan hålla sig levande. Närstående kommer ofta med till akutmottagningen och bevittnar de livräddande insatserna. Närstående som bevittnar hjärt-lungräddning (HLR) kan uppfatta det som en traumatisk händelse. Vid akut förlust som vid dödsfall är sorg en normal reaktion hos närstående. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur gällande erfarenheter av närståendes närvaro och delaktighet vid livräddande insatser i samband med hjärtstopp på akutmottagning. För att svara på studiens syfte genomfördes en strukturerad integrativ litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades, fyra kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet presenterades i tre kategorier; närvara som en naturlig del, relationer för öppen delaktighet och utmaningar att få vara delaktig som närstående med två till tre underliggande subkategorier. Resultatet visar att närstående vill vara delaktiga vid HLR, de ville ha information och få förklaringar om deras anhörig under HLR. Närstående ville vara nära sin anhörig för att kunna ta farväl, samt få stöd både från akutmottagningspersonal och från andra närstående.

Bakgrund: Vid hjärt- och lungräddning (HLR), både hospitalt och prehospitalt, kan närståendevara närvarande. Ett av de globala hållbara målen eftersträvar en god hälsa och välbefinnandeför alla. Detta kan erhållas med personcentrerad vård som syftar bland annat på att stötta,kommunicera och visa lyhördhet till närstående. Tidigare forskning belyser att patientens vårdinte påverkas negativt av närståendes närvaro under pågående HLR och därför har riktlinjerinförts för att involvera närstående under HLR.Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid HLR.Metod: En litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och tio kvantitativa.Resultat: En huvudkategori identifierades, närståendes behov av information ochkommunikation. Denna huvudkategori indelades i fyra underkategorier, mentala effekter av attnärvara eller inte närvara under HLR, att vara fysiskt närvarande, förtroende tillvårdpersonalen samt stöd i sorgeprocessen. Närstående är i behov av kommunikation ochinformation i samband med HLR. Närstående kunde drabbas av psykiska besvär som PTSDoch ångest både av att närvara och att inte närvara. Närvaro under HLR kunde leda till enunderlättad sorgeprocess och ökat förtroende till vårdpersonalen.Slutsats: Ökad kunskap hos vårdpersonalen kring omhändertagandet av närstående i sambandmed HLR kan underlätta för närstående. Närstående är i stort behov av att få möjligheten attnärvara under HLR men behöver då en avsatt personal som kan stötta närstående. / Background: During cardiopulmonary resuscitation (CPR) at the hospital or prehospital thereis a posibility that relatives can be present. One of the sustainable development goals is aboutgood health and well-being for all. With a person-centred approach for communication, supportand sensitivity towards relatives the goal can be reached. Previous research shows how patientcare is not affected in the present of relatives. This has resulted in guidelines and routines forinviting relatives during CPR.Aim: To describe relatives experience of being present during CPR.Method: A literature review including 15 articles, ten quantitative articles and five qualitativearticles.Results: One theme was identified relatives' need for information and communication. Withthe main theme four sub themes were identified: psychological effects from being or not beingpresent during CPR, to be physically present, trust in healthcare personnel and support duringthe grieving period. Relatives are in need for communication and information during CPR andcould suffer from physiological effects such as PTSD and anxiety from being and not beingpresent during CPR. But being present during CPR could ease the stress during the grievingperiod and gain trust in the healthcare personnel.Conclusion: With additional training and knowledge healthcare personnel could supportrelatives during CPR. Since relatives are in need of constant communication and informationduring CPR healthcare personnel are needed to provide this to ease the stress on the relative.