Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka ansiktsigenkänning för personer med och utan utvecklingsstörning. Tre specifika forskningsfrågor undersöktes: 1. Hur ser interaktionen ut mellan familjaritet med ansikten och familjaritet med miljöer när det gäller bildigenkänning för personer med utvecklingsstörning? 2. Kan någon av de 2 teoretiska ansatserna till förklaring av falska minnen (sammanblandning av olika minnen), bindingsansatsen och dubbelprocessansatsen, förklara prestationen för både personer med och utan utvecklingsstörning? 3. Hur förhåller sig arbetsminnesförmåga till prestation i studier av falska minnen? Resultaten i de 4 artiklarna som ingår i avhandlingen gav svar på frågorna: 1. Interaktionen mellan familjaritet med personer och miljöer kan förklaras med förhållandet mellan personen och miljön, som antingen kan vara frånvarande, närvarande eller osannolikt. Dessa semantiska relationer bestämmer prestationen och en ”lat” semantisk strategi föreslogs. 2. Beroende på uppgiftens svårighetsgrad framkom olika interaktionsmönster mellan grupp och typ av igenkänningsbild, och då särskilt olika antal sammanblandade bilder. Dessa mönster kunde inte förklaras av någon av de 2 teoretisk ansatserna. Därför föreslås ett nytt sätt att tolka resultaten som inkluderar arbetsminne. 3. Hög arbetsminneskapacitet gav 2 effekter: för det första, igenkänning av fler ansiktsdelar, och för det andra, igenkänning av fler ansiktskonfigurationer. Vid höga arbetsminneskrav så används den första effekten mer på bekostnad av den andra. Det visade sig också att prestationen för personer med utvecklingsstörning på uppgifter med låga arbetsminneskrav liknade prestationen för åldermatchade kontrollpersoner utan utvecklingsstörning på uppgifter med höga arbetsminneskrav. Detta indikerar att utvecklingsstörning kan ”simuleras” genom högre arbetsminneskrav, åtminstone på denna typ av igenkänningsuppgifter. Resultatens implikationer för vittnespsykologi och användandet av fotografier som kognitivt stöd diskuteras. / The general purpose of this thesis was to investigate face recognition for persons with or without learning disability. Three specific research questions were investigated: 1. How does familiarity of faces interact with familiarity of environments in pictures for persons with learning disability? 2. Which, if any, of the 2 theoretical approaches to memory conjunction errors, the binding approach and the dual-processing approach, can explain performance for both persons with and without learning disability? 3. How does working memory relate to performance in memory conjunction error studies? The results of the 4 papers included in this thesis provided answers to the questions: 1. A person by environment interaction was found and was explained by an absent, present or implausible association between the person and the environment in the picture. These semantic relations determined performance and a “lazy” semantic strategy was suggested. 2. Different group by recognition type interaction patterns, and specifically different amounts of conjunction errors, were found for different degrees of task difficulty. These patterns could neither be explained by the dual processing approach nor the binding approach. Hence, a new frame of interpretation which included working memory was suggested. 3. High working memory capacity was associated with 2 effects: firstly, recognition of more facial features and, secondly, recognition of more facial configurations. At high working memory demands, participants relied on the first effect to a higher degree, at the expense of the other. It was also found that, in a task with low working memory demands, the performance for persons with learning disability was similar to the performance of age-matched controls with higher working memory demands in the task. This indicates that learning disability, at least in this type of recognition task, can be “simulated” by higher working memory demands in a population without learning disability. This finding is discussed in relation to witness psychology and the use of photographs as cognitive assistance.

Syftet med denna studie var att undersöka hur studenters minnesprestation påverkas av missvisande information, om polisstudenters minnesprestation skiljer sig signifikant från psykologstudenters samt om säkerheten är högre på de betydande objekten, det vill säga de frågor som blivit manipulerade med missvisande information, än övriga frågor. Ett experiment genomfördes där urvalet bestod av polisstudenter (n = 45) och psykologstudenter (n = 19) på Umeå universitet. Samtliga 64 deltagare, med en medelålder på 24.4 år, fick se en video där ett fiktivt brott begicks för att sedan läsa ett narrativ av videon, som antingen innehöll missvisande eller korrekt information, och slutligen fylla i en enkät med flervalsfrågor relaterat till videon. En variansanalys (ANOVA) användes för att analysera deltagarnas svar som visade på att det förelåg en missinformationseffekt, det vill säga att deltagarna som fått missvisande information blev påverkade av det, samt att deltagarna som blivit tilldelade det missvisande narrativet rapporterade lägre säkerhet i sina svar än de som blivit tilldelade det korrekta narrativet, båda dessa oberoende av deltagarnas utbildning. Slutsatsen som kan dras utifrån detta är att minnesprestation och säkerhet påverkas av missvisande information, däremot verkar utbildning inte vara en prediktor för detta. Framtida forskning bör genomföra liknande studier med större urval då detta ansågs vara en brist i denna studie. / The purpose of this study was to investigate how students' memory performance is affected by misleading information, if police students' memory performance differs significantly from psychology students and if confidence is higher on the critical items, meaning the questions which have been manipulated with misinformation, than other questions. An experiment was conducted where the sample consisted of police students (n = 45) and psychology students (n = 19) at Umeå University. All 64 participants, with a mean age of 24.4 years, watched a video of a fictional crime, then read a narrative of the video, which contained either misleading or accurate information, and finally completed a multiple-choice survey related to the video. Ananalysis of variance (ANOVA) was used to analyze participants' responses which showed that there was a misinformation effect, meaning that the participants who received misleading information were affected by it, and that participants assigned to the misleading narrative reported lower confidence in their responses than those assigned to the correct narrative, both of these independent of the participants' education. The conclusion that can be drawn from this is that memory performance and confidence are affected by misleading information, however, education does not seem to be a predictor of this. Future research should conduct similar studies with a bigger sample as this was considered a shortcoming in this study.