I denna uppsats kommer vi att undersöka om det förekom överreaktioner på Stockholmsbörsen mellan åren 2002 och 2016. Överreaktioner undersöks genom att bilda vinnar- och förlorarportföljer baserat på tidigare månatliga avvikelseavkastningar. Vi ställer en hypotes om att förlorarportföljer kommer att prestera bättre än vinnarportföljer efter portföljformering. Portföljerna utvärderas under ett-, två- och treårsperioder för att undersöka om det förekommer reversals som en investerare skulle kunna utnyttja genom contrarianstrategin. Vår uppsats identifierar kortsiktiga reversals direkt efter portföljformering, men på lång sikt tenderar investerare att erhålla vinst genom att följa en positiv marknadstrenden. Regressionsanalyser med CAPM och Fama-French trefaktormodell genomförs för att få en bättre förståelse av orsakerna som ligger bakom avkastningar i vinnar- och förlorarportföljer. Vi föreslår att reversals inte skapar möjligheter för investerare att nå positivt statistiskt signifikant alfa på Stockholmsbörsen. Möjliga vinster genom contrarianstrategin drivs av faktorer som företagsstorlek och –värde snarare än att investerare överreagerar på marknaden. / In this study we will examine if overreactions occurred on the Stockholm Stock Exchange during period 2002-2016. Winner- and loser portfolios were formed based on past monthly returns to see if investors overreact and by doing that cause reversal effects later on. Our study discovers short-term reversals, but in the long run investors benefit by following the overall trend on the stock market. Expanding our study to the Fama-French three-factor model we suggest that reversals in stock prices does not enable investors to gain statistically significant positive alphas on the Stockholm Stock Exchange. On the contrary, returns are driven by the factors of firm size and -value rather than behavioral biases of investors.

Denna studie undersöker huruvida nyemissioners bakomliggande motiv påverkar hur det emitterande företaget värderas efter tillkännagivandet. Fenomenet undersöks på den svenska marknaden, då majoriteten av tidigare forskning bedrivits på utländska handelsplatser. Effekten av olika motiv analyseras för ett urval bestående av 203 observationer under en 14-årsperiod, mellan år 2005-2018, där samtliga nyemissioner genomförts på Nasdaq OMX Stockholm. Studien omfattar både riktade och företrädesmissioner. Avvikande avkastning beräknas på kort och lång sikt i samband med nyemissionernas tillkännagivande med hjälp av tre olika metoder (CAR, BHAR samt FF3M). Således mäts både den kortsiktiga annonseringseffekten såväl som företagets långsiktiga prestation mot index (OMXSPIoch SIXRX). Vidare används även multipel regressionsanalys för att undersöka om samband går att återfinna mellan motiven och avvikande avkastning.  Studien finner signifikanta bevis för att underprestation i regel följer nyemissioners tillkännagivande. Negativt avvikande avkastning återfinns i de fall motivet uppges vara antingen rekapitalisation eller generella ändamål. Däremot förekommer ett positivt samband mellan avvikande avkastning och motivet investeringar, vilket indikerar på att dessa företag snarare överpresterar marknaden. Således argumenterar studien för att nyemissioners motiv har betydelse för hur företaget presterar, både på kort och lång sikt, vilket indirekt påverkar företagets värdering. / The purpose of this thesis was to examine if the stated motive for a seasoned equity offering (SEO) affects company valuation, post-SEO. This was accomplished by calculating abnormal returns for a sample containing 203 SEOs over a 14 year period between 2005 and 2018. All companies being listed on Nasdaq OMX Stockholm during the time of their respective equity offering. By providing three different measurements for abnormal return (CAR, BHAR, and FF3M) as well as performing multiple regression analysis, the study finds significant evidence for general underperformance following the SEO. This is true for when the motive is stated as recapitalization or general corporate-related purposes. When the motive is stated as investment, the study finds significant evidence for post-SEO overperformance.

Det finns ett ökat fokus på hållbarhet på grund av miljömässiga utmaningar vi som global gemenskap ställs inför, såsom klimatuppvärmning. Det har dock funnits en brist på ekonomiska incitament att åtgärda detta. Nu finns det studier som påvisar marknadsfördelar för företag som är mer miljömedvetna - och de som yrkar på motsatsen. Uppsatsen ämnar att kvantitativt studera om det finns en förändring i totala aktieavkastningen när företag i OMXS30 får högre hållbarhetsbetyg inriktade på miljö. Denna uppsats använder sig av Refinitivs Environmental Pillar (EP) betyg. Sambandet mellan avkastning och EP-betyg undersöks med hjälp av regressionsmodeller baserade på Fama-French trefaktormodell, där EP-betyg lagts till som ytterligare en faktor. Regressioner genomförs för OMXS30 företagen. Det sammanställda resultatet är ej statistiskt signifikant, men tyder på att det finns ett negativt samband mellan EP-betyg och aktieavkastning. / There is an increased focus on sustainability due to the environmental challenges that we as a global community are facing, such as global warming. There has however been a lack of economic incentive to do this. There are now studies that demonstrate market advantages for companies that are more environmentally conscious - and those that implore the opposite. This essay aims to quantitatively study if there is a change in total stock return when companies in the OMXS30 score higher in sustainability ratings focused on the environment. The essay uses Refinitiv’s Environmental Pillar (EP) scores. The relationship between return and EP-score is examined with the help of regression models based on the Fama-French three factor model, where EP scores are added as an additional factor. Regressions are performed for OMXS30 companies. The compiled results are not statistically significant; however, they suggest a negative relationship between EP scores and stock returns.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och utvärdera Carharts fyrfaktormodells och Fama- Frenchs trefaktormodells prestanda vid portföljavkastning på den svenska aktiemarknaden, under perioden 2011–2020. Teori: Denna studie grundar sig i den effektiva marknadshypotesen, Fama och Frenchs trefaktormodell samt Carharts fyrfaktormodell. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt förhållningssätt. Undersökningen utför tester på den svenska aktiemarknaden under perioden 2011–2020 genom en regressionsanalys. Upptäckter: Carharts fyrfaktormodell har en högre justerad förklaringsgrad än trefaktormodellen, vilket drivs av modellens förmåga att förklara avkastning på portföljer sorterade efter storlek och momentum. Originalitet: Studien särskiljer sig på grund av avsaknaden av forskning på den svenska aktiemarknaden. Vidare bidrar studien till ett forskningsområde för små öppna ekonomier, där den svenska aktiemarknaden ingår. / Purpose: The purpose of the study is to analyze and evaluate Carhart's four-factor model’s and Fama-French's three-factor model's performance in portfolio returns on the Swedish stock market, during the period 2011–2020. Theory: This study is based on the effective market hypothesis, Fama and French's three- factor model and Carhart's four-factor model. Method: A quantitative study with a deductive approach. The survey performs tests on the Swedish stock market between the period 2011-2020 through a regression analysis. Findings: Carhart's four-factor model has a higher adjusted degree of explanation than the three-factor model, which is driven by the model's ability to explain returns on portfolios sorted by size and momentum. Originality: The study differs due to the lack of research on the Swedish stock market. Furthermore, the study contributes to a research area for small open economies, where the Swedish stock market is included.

Sustainability has become a major societal trend and interest in sustainable investments has increased among investors. The purpose of this study is to investigate how sustainability affects Swedish funds' returns and risk. Since research on the impact of sustainability on funds focuses mostly on investments outside Sweden, this study has limited itself to Swedish funds to fill the gap in research. The study analyzes 67 Swedish funds during 2015-2019 using various models such as CAPM, Fama-French three-factor model and Sharpe ratio. Furthermore, the funds' sustainability is measured using Morningstar's sustainability rating. Results show no signs of linear regression between sustainability and results from different models and the results of the study are not statistically significant. Thus, the study concludes that it is not sustainability that affects risk and return among the Swedish funds, but there may be other factors that have not been taken into account in this study. However, previous research shows that sustainable funds perform better and are more stable during times of crisis. This study has not examined the Swedish funds during times of crisis, but this may be an interesting topic for future research. / Hållbarhet har blivit en stor samhällstrend och intresset för hållbara investeringar har ökat bland investerare. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbarhet påverkar Sverigefonders avkastning och risk. Eftersom forskning kring hållbarhetens påverkan på fonder fokuserar mestadels på investeringar utanför Sverige har denna studie avgränsat sig till Sverigefonder för att fylla luckan i forskningen. Studien analyserar 67 Sverigefonder under 2015-2019 med hjälp av olika modeller såsom CAPM, Fama-French trefaktormodell och Sharpekvot. Vidare mäts fondernas hållbarhet med hjälp av Morningstar hållbarhetsbetyg. Resultat visar inga tecken på linjär regression mellan hållbarhet och resultat från olika modeller samt studiens resultat är inte statistiskt signifikanta. Därmed är studiens slutsats att det inte är hållbarhet som påverkar på risk och avkastning bland Sverigefonderna utan det kan vara andra faktorer som inte tagits hänsyn till i denna studie. Däremot visar tidigare forskning att hållbara fonder presterar bättre och är mer stabila under kristider. Denna studie har inte undersökt Sverigefonderna under kristider men detta kan vara ett intressant ämne för framtida forskning.

Det ökade fokuset på hållbarhet har gjort miljö-, social- och styrningsfaktorer (ESG) till kritiska faktorer när man fattar investeringsbeslut. Denna studie beskriver och analyserar sambandet mellan ESG-screening och finansiella prestandan hos portföljer inom STOXX Europe 600-indexet mellan 2019 och 2023. Studien tillämpar en kvantitativ ram för att analysera tre portföljer, var och en med olika tröskelvärden för ESG-screening, och undersöker om högre ESG-rating korrelerar med högre avkastning. Genom att tillämpa CAPM tillsammans med Fama Frenchs trefaktormodell samt prestationsmått som Sharpekvoten, Beta och Jensens Alfa, syftar studien till att ge en fördjupad jämförelse av portföljer med olika ESG-kriterier mot det europeiska aktieindexet. Resultaten visar att ESG-screenade portföljer inom STOXX Europe 600 inte överträffade indexet i hänsyn till deras riskjusterade avkastning. Denna studie bidrar till diskussionen om de ekonomiska fördelarna med hållbara investeringar, genom att visa att även om ESG-screenade portföljerna har högre hållbarhetsgrad, leder de inte nödvändigtvis till förbättrade finansiella resultat på de europeiska marknaderna. / The increasing focus on sustainability has made Environmental, Social and Governance (ESG) factors critical elements when making investment decisions. This study evaluates the relationship of ESG screening and the financial performance of portfolios within the STOXX Europe 600 index between 2019 and 2023. Using a quantitative framework, this study analyzed three portfolios – each with different ESG-screening thresholds – to investigate whether higher ESG-rating correlates with higher financial returns. By applying CAPM and the Fama-French three-factor model along with performance metrics such as the Sharpe ratio, Beta and Jensen’s Alpha, the study aims to provide an in-depth comparison of portfolios with ESG-criteria against the European stock index. The results indicate that ESG-screened portfolios within STOXX Europe 600 did not outperform the unscreened index, in terms of risk-adjusted returns.  This study adds to the ongoing discussion about the financial benefits of sustainable investing by showing that whilst ESG-screened portfolios have higher sustainability measures, they do not necessarily lead to improved financial results in the European markets.