Bakgrund Stroke är en vanlig sjukdom och är en av de vanligaste orsakerna till död i Sverige. Stroke är något som sker neurologiskt och kan leda till förlamning och andra problem. Hopp är något som kan leda till positiva konsekvenser hos patienter, uppgiftspecifik träning och emotionellt stöd kan leda till positiva konsekvenser hos patienterna.   Syfte Syftet är att beskriva betydelsen av hopp hos personer som genomgått stroke och ur anhörigas perspektiv   Metod Litteraturöversikt, där databaserna PubMed och Cinahl har använts, artiklar med patienter som haft stroke och anhöriga har inkluderats. Tio artiklar har sökts fram med hjälp av databaserna och delats upp i olika kategorier beroende på begrepp i artiklarna.   Resultat Begreppet hopp förekommer vid återhämtning efter stroke, rehabilitering och olika aktiviteter har betydelse för hopp om att gå vidare i livet. Vårdpersonal har en viktig roll när det kommer till att inge hopp till patienterna och även familjemedlemmarna behöver stöd och hopp så att de kan fokusera på sin familjemedlem. Holistiska metoder har en positiv inverkan på hopp om att bli bättre hos patienterna och innebär att man sett på hela hälsan, dvs helheten.   Slutsats Emotionella, existentiella faktorer, rehabilitering, vårdpersonal och familjemedlemmar är viktiga begrepp som förekommer inom det här området och har en inverkan på patienter med stroke. / Background Stroke is a common disease and one of the most common reasons for death in Sweden. It is a neurological disorder and can lead to disability and other problems. Hope is a something that can lead to positive consequences, specific training, rehabilitation and emotional support can lead to better outcomes.   Aim Describe the meaning of hope among patients that have been through stroke and their family members and relatives.   Method                                                                 Literature review, where the databases PubMed and Cinahl were used, articles with strokepatients and their relatives and families were included, the articles have been divided into different categories.     Results Hope is the most important factor when it comes to recovery, rehabilitation affect the hope, health care workers also plays an important role and family members also need support and hope to be able to focus on their family member. Holistic methods have a positive effect on the wellbeing and the hope to become better.   Conclusions Emotional, existential factors, rehabilitation, nursing staff and family members have an important role and impact on patients with stroke and their care.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Anhöriga tar ofta ett stort ansvar över sin närstående med sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar samt ger stöd och information till anhöriga för att möjliggöra en vardag med god livskvalitet. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av livet tillsammans med en närstående som har Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturöversikt innefattande 16 artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades genom induktiv analys vilket resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. Resultat: Anhöriga upplevde en förändrad livssituation fylld av starka emotioner såsom sorg, skuld, skam, rädsla och oro. Även känslan av att vara isolerad och förlora sitt normala liv uttrycktes. Att ta ett vårdande ansvar för sin närstående innebar förändrade roller i relationen. Anhöriga utvecklade strategier i vardagen för att hantera tillvaron och uttryckte ett behov av stöd och kunskap. Slutsats: Ett samband kan ses mellan komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och anhörigas upplevelser av känsla av sammanhang. För att få en ökad förståelse för närståendes förändrade beteende behövs information och stöd. Vidare forskning kring information och stöd till anhöriga gällande Alzheimers sjukdom anses relevant. / Background: Alzheimer's disease is the most common dementia disease. Family members often take great responsibility over their close relatives with the disease. It's important for nurses to pay attention and provide support and information to family members in order to manage good quality of life. Objective: To describe family members experience of everyday life together with a close relative who has Alzheimer's disease. Methods: A literature review including 16 articles with a qualitative design. The articles were analysed by an inductive analysis, resulting in two main categories and seven subcategories. Results: Families experienced an altered life situation filled with strong emotions such as sadness, guilt, shame, fear and concern. Feelings of being isolated and losing their normal life was expressed. Taking a caring responsibility for their close relative involved changing roles in the relationship. Families developed strategies to handle everyday life and expressed a need for support and knowledge. Conclusions: A connection is seen between the components of comprehensibility, manageability and meaningfulness, and relatives' perceptions of sense of coherence. To gain a better understanding of the changing behaviour of close relatives, information and support are needed. Further research about information and support to family members regarding Alzheimer's disease is relevant

Att avsiktligt skära, bränna eller på annat sätt skada sig själv illa är förenat med ett stort lidande och väcker ofta starka reaktioner hos de anhöriga. Problematiken är omfattande och självskadebeteende förefaller vara en stark prediktor för självmordsförsök och fullbordade självmord. Globalt är självmord den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar. Efterfrågan på effektiva behandlingsmodeller för denna målgrupp är stor. I Sverige, närmare bestämt i Uppsala har behandlingsmodellen IKB – Intensiv Kontextuell Behandling utvecklats för ungdomar med självskadebeteende och/eller suicidala beteenden och deras familjer. Modellen är en integrerad individ- och familjeterapeutisk behandlingsmodell. Föreliggande studie syftade till att undersöka behandlingsmodellen IKB:s effektivitet i förhållande till minskat självskadebeteende hos ungdomarna och minskade nivåer av Expressed emotion hos föräldrarna. Sammanlagt har 34 familjer deltagit i studien och de har samtliga genomgått behandling inom ramen för IKB-modellen. Resultatet visade på en effektivitet i behandlingsmodellen IKB avseende att minska självskadebeteende hos ungdomarna samt att minska nivåerna av Expressed emotion hos föräldrarna. Utfallet av studien diskuteras utifrån tidigare forskning och metodologiska frågor. / To intentionally cut, burn or hurt oneself severely is associated with great suffering and often arouse strong reactions within the family context. The problem is extensive and self-harm appears to be a strong predictor of suicide attempts and completed suicides. Globally, suicide is the second leading cause of death among young people. Effective treatment models for this group is urgent. In Sweden, (Uppsala) the model IKB - Intensive Contextual Treatment was developed for adolescents with self-harm and / or suicidal behavior, and their families in order to provide support. IKB is an integrated individual and family therapeutic model. The aim of the study were to evaluate the effectiveness of IKB in relation to frequency of self-harm and levels of Expressed emotion. A total of 34 families participated in the study and they all received treatment in the context of the IKB-model. The families completed the self-assessment forms for data collection before treatment, after treatment and follow-up. Results showed efficiency to reduce self-harm among adolescents and to decrease levels of Expressed emotion. The outcome of the study are discussed based on previous research and methodological issues. / <p>27</p>