Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext. Likaså saknas kunskap om familjemedlemmars föreställningar om detsamma. Syftet med de planerade studierna är att utforska vilka olika föreställningar om den egna psykiska ohälsan som förekommer bland personer med depressionssjukdom samt att utforska vilka olika föreställningar om psykisk ohälsa hos den sjuke som förekommer hos familjemedlemmar till personer med depressionssjukdom. Metoden har en fenomenografisk ansats och undersökningarna skall genomföras med halvstrukturerade djupintervjuer.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som har ett snabbt sjukdomsförlopp. När någon i familjen blir diagnostiserad med sjukdomen blir alla familjemedlemmar drabbade. Det är viktigt att ge stöd och vård till alla som ingår i familjen enligt den familjefokuserade omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva familjemedlemmars erfarenheter av att leva med en person som har ALS. Metod: Denna litteraturöversikt utgick från vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Detta resulterade i nio kvalitetsgranskade artiklar som analyserades med hjälp av en integrativ analys. Resultat: Resultatet visade sig i två kategorier vilket var ett förändrat liv och att bli beroende av vården. Till varje kategori identifierades sedan underkategorier. Slutsats: Familjemedlemmar till en person med ALS upplevde ett känslokaos under sjukdomsförloppet. De valde att vårda sin sjuka familjemedlem hemma, men när bördan blev för tung var de tvungna att ta hjälp av sjukvårdspersonal. Det var därför viktigt för sjukvårdspersonal att se och bemöta familjemedlemmarna på ett professionellt sätt.

Bakgrund: I och med en åldrande befolkning behöver palliativ hemsjukvård utvecklas och närståendes roll bli mer central. Närstående deltar i den palliativa hemsjukvården genom att stödja personen under hela vårdförloppet och bidrar till ökat välbefinnande för personen under livets slutfas. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva närståendes erfarenheter av delaktighet i palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följer Polit och Becks niostegsmodell samt Braun och Clarks tematiska analys. Material hämtades från databaserna CINAHL samt PubMed. Resultat: Resultatet redovisar tre teman: förståelse och delaktighet, delaktighetens utmaningar samt närvaro i samband med döden. Slutsats: Närståendes erfarenheter av delaktighet inom palliativ hemsjukvård påverkas av flertalet faktorer, i synnerhet personens tillstånd, närståendes förkunskap och självkänsla samt stöd från professionella. Bristande kunskap medför emotionell stress och oro för närstående. Genom att beskriva närståendes erfarenheter kan förståelsen för deras fysiska, psykiska, och emotionella behov öka. Förståelsen är central för att kunna erbjuda lämpligt stöd och öka vårdkvaliteten. / Background: With an aging population, palliative home care needs to be developed and the role of significant others become more central. Significant others participate in the palliative home health care by supporting the person throughout the care process and contribute to increased well-being for the person during the final phase of life. Aim: The aim of this study was to describe significant others experiences of participation in palliative home care. Method: A literature study with a qualitative approach that follows Polit and Beck's nine-step model and Braun and Clark's thematic analysis. Material was retrieved from the databases CINAHL and PubMed. Results: The result presents three themes: understanding and participation, the challenges of participation and presence in connection with death.  Conclusion: Significant others experiences of participation in palliative home care are influenced by several factors, the person's condition, significant others' prior knowledge and self-esteem, as well as support from professionals. Lack of knowledge causes emotional stress and anxiety for significant others. By describing the experiences of significant others', the understanding of their physical, mental, and emotional needs can increase. The understanding is central to being able to offer appropriate support and increase the quality of care.

Palliativ vård innebär en aktiv helhetsvård till personer med obotlig livshotande sjukdom och vården syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet för den sjuke och dess närstående/familjemedlemmar. Specialiserad palliativ vård innebär vård där personen har komplexa symtom eller särskilda behov som kräver ett multiprofessionellt team med särskild kunskap. Denna vård kan bedrivas inom specialiserade palliativa enheter, men även i hemmet. I det sena palliativa skedet är det en naturlig del i döendeprocessen att äta och dricka mindre, för att sedan sluta äta och dricka helt. Närstående kan ha svårare att se sjukdomsförloppets riktning än vad den sjuke har då närstående inte själva upplever symtomen. Detta innebär att närstående har ett stort behov av inkludering i vården. Nutrition inom palliativ vård behöver anpassas efter sjukdomsförloppet men frågan om att ge eller avstå vätska och näring i livets slut väcker ofta känslor hos framför allt närstående. Syftet med studien var att beskriva hur familjemedlemmar inom specialiserad palliativ hemsjukvård upplever nutritionen och dess betydelse hos personer som får palliativ vård. Studien utfördes som en empirisk studie med kvalitativ design och semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer med familjemedlemmar till personer inskrivna i specialiserad palliativ hemsjukvård utfördes under januari 2018. Insamlad data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier. Kategorierna var Nutritionen har en stor betydelse,Nutritionen är en källa till konflikt, Måltider är mer än bara näringsintag och Förståelse för den nya nutritionssituationen. Efter en tolkande analys av resultatet framkom ett övergripande tema: Att upprätthålla liv. Nutritionen upplevdes av samtliga familjemedlemmar ha stor betydelse för den sjukes välmående och nutritionen sågs som en förutsättning för den sjuke att orka leva. Familjemedlemmarna lade ner mycket tid och energi kring nutritionssituationen för att upprätthålla livet. Nutrition används som begrepp inom hälso- och sjukvården och innefattar framför allt vad och i vilken omfattning patienter äter och dricker. Slutsatsen är att nutrition och dess betydelse för de intervjuade familjemedlemmarna inom palliativ vård betyder mycket mer än bara mat och dryck. Det handlar om att upprätthålla liv hos någon med en begränsad tid kvar att leva. Nutritionens betydelse har en stor inverkan på familjemedlemmar och tenderar att påverka familjen på olika sätt. Att människor kan ha olika föreställningar kring ämnet medför att en familjefokuserad omvårdnad skulle kunna bidra till en ökad livskvalitet för familjemedlemmar inom den palliativa vården genom att hela familjen tas i beaktande.

No description available.

Bakgrund: Varje år uppskattas 40 miljoner människor vara i behov av den palliativa vården runt om i världen, däremot är det bara 14 procent som får tillgång till det. Den palliativa vården är ett förhållningssätt som förbättra livskvalitén för anhöriga och deras döende familjemedlemmar som står inför utmaningar i samband med livshotande sjukdom. Anhöriga har visat sig vara osäkra, maktlösa, sårbara och isolerade. Samtidigt har de en central roll i vårdandet och därför är de i behov av stöd under vårdprocessen. Ett palliativt team där olika professioner samarbetar runt den döende har visat sig ge en bättre vård för den döende familjemedlemmen.  Syfte: Beskriva anhörigas upplevelse av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal vid vård av familjemedlemmar i livets slutskede i hemmet.  Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet visade två huvudteman: Samtal och Information som stöd och Miljöns betydelse samt subteman: Samtal som stöd, Att bli sedd, Informationens betydelse, Fysiska hjälpmedel och Det mänskliga stödet. Slutsats: Studien visade på att stöd är en viktig del för att de anhörige ska kunna klara av att vårda den döende familjemedlemmen i hemmet. Mer forskning behövs om hur anhöriga upplevelser av telefonkontakt som stöd i jämförelse med stöd på plats där sjuksköterskan närvarar personligen. Detta för att få en bättre förståelse över varför de anhöriga upplever stödet som positiv eller negativ.

Abstract Introduction: Vietnam has one of the fastest growing HIV- epidemics in the world. In Vietnam the primary caregivers are the family. Aim:  The aim was to examine caregiver burden and need of support among family members of persons living with HIV [PLHIV] in Ho Chi Minh City, and also to investigate the differences in these matters between genders. Method:  A descriptive cross-sectional study with quantitative method was used. The study was carried out at the Hospital of Tropical Diseases, Ho Chi Minh City, Vietnam where people living with HIV are treated. A convenience sample was used. Seventy one of 87 questionnaires were completed. Result: The largest groups reported “mild to moderate” (35%) and moderate to severe” (42%) caregiver burden. The caregivers felt that they should do more for their relative and a better job in caring for them. They also expressed that the financial situation added to the burden. The needs of support most requested were economic support, knowledge about caring, and mental support to cope. Concerning caregiver burden scale only one significant difference was found, male participants found it more embarrassing to have friends over than female participants. High caregiver burden was strongly associated with depression (p=0.00). Conclusion: High caregiver burden and feeling of depression was strongly associated. The caregivers of PLHIV are in need of different kinds of support to cope with their situation. Intervention including care plan should be given to caregivers to minimize risk of burden and depression and increase their quality of life. / Sammanfattning Introduktion: Vietnam har en av de snabbaste växande HIV-epidemierna i världen. De primära vårdgivarna vid sjukdom är familjemedlemmar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka känslan av vårdgivarbelastning hos familjemedlemmar till personer som lever med HIV när de vårdar sin anhörig och vilka stödinsatser de behöver. Vidare var syftet att se om några skillnader mellan män och kvinnor föreligger. Metod: En deskriptiv tvärsnitts studie med en kvantitativ metod användes. Studien genomfördes på Hospital of Tropical Diseases i Ho Chi Minh City, Vietnam. Ett bekvämlighets urval användes. Sjuttioen av 87 enkäter var fullständigt ifyllda och användes för analys. Resultat:Den största delen av deltagarna upplevde ”mild till lindrig” (35%) och ”lindrig till svår” (42%) belastning. Familjevårdgivarna kände att de skulle vilja göra mer för sin anhörig och vårda dem på ett bättre sätt. De uttryckte också att den svåra ekonomiska situationen ökade belastningen. Stödinsatser som efterfrågades mest var ekonomiskt stöd, kunskap om hur man vårdar och mentalt stöd för att klara av situationen som vårdgivare. Gällande vårdgivarbelastning fanns en signifikant skillnad, män var mer generade än kvinnor när de hade besök av vänner. Hög vårdgivarbelastning var starkt associerad med känslan av depression (p=0.000). Slutsats: Hög vårdgivarbelastning och känslan av depression var starkt associerade. Vårdgivarna är i behov av stödinsatser av olika slag för att klara av sin situation. Åtgärder som inkluderar en omvårdnadsplan skulle kunna erbjudas till vårdgivarna för att minimera risken av vårdgivar- belastning, depression och öka deras livskvalité.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir i dag äldre och antalet äldre som behöver palliativ vård ökar. Då en äldre familjemedlem vårdas palliativt förändras livet runtomkring denne. Eftersom närstående ofta är involverade i denna vård krävs det mycket av dessa när det kommer till anpassningen till den nya situationen. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda äldre familjemedlemmar palliativt Metod: Metoden som använts är en litteraturbaserad studie, där nio vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultat: Närståendes förutsättningar för att orka ge god vård och vara delaktiga var att det fanns ett samspel, en god kommunikation och stöd av vårdpersonalen. Vid brist på detta upplevdes känslor av maktlöshet och ensamhet. Vårdinsatser av närstående resulterade i att de kände sig isolerade och de kände ett ansvar för familjemedlemmarnas vård vilket påverkade dem fysiskt och psykiskt. Vårdandet väckte existentiella frågor och en rädsla för att bli ensam. Döden kunde kännas som en befrielse när den önskades av familjemedlemmarna. Slutsats: För att kunna stödja närstående på bästa sätt behöver sjuksköterskor vara lyhörda för vilket behov av stöd som varje enskild närstående behöver.

Background: In Havana, Cuba, they have established a great availability of health centers that work close to the patients and their families, both geographically and socially. Family-centered nursing is something that is sought within the health care in the Western world. Numerous studies have shown that family-centered nursing increases patient safety and patient satisfaction and to provide psychological support to family members has shown to contribute to a better well-being to both them and the patient. Aim: To describe nurses’ experiences of involving family members in home-based care provided through consultorios in Havana, Cuba. Method: A qualitative study was completed with semi-structured interviews with five nurses that was currently working or had been working at consultorios in Havana, Cuba. Analysis was done according to qualitative content analysis based on the approach presented by Graneheim and Lundman. Results: The data resulted in two main-themes. The family members were presented as informants to the nurses, psychological support to the patients and as an asset to the nurse. The nurses further explained the importance of seeing the whole picture of their patient’s situation, how they educate family members to be involved in the care and how they support the family members psychologically. Discussion: The nurses’ experience of family members' role and their work to involve them was discussed in relation to previous research and the concept of family-centered care as presented by Benzein, Hagberg and Saveman. / Bakgrund: I Havanna, Kuba, har de upprättat en stor tillgänglighet av sjukvårdsinstanser och hälsocenter som arbetar nära patienterna och deras familjer, både geografiskt och socialt, så kallade consultorios. Familjecentrerad omvårdnad är något som eftersträvas inom sjukvård i västvärlden. Ett flertal studier har visat att familjecentrerad omvårdnad ökat patientsäkerheten och patientens tillfredställelse av vården och att psykologiskt stöd för anhöriga bidrar till en bättre hälsa både för dem och patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att involvera familjemedlemmar i hemsjukvård som bedrivs utifrån consultorios i Havanna, Kuba. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes och fem sjuksköterskor som arbetade eller har arbetat på consultorios i Havanna, Kuba, deltog. Resultatet bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys baserad på den strategi som beskrivits av Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Familjemedlemmarna presenterades dels som informanter men också som en tillgång i sjuksköterskans arbete samt som ett psykologiskt stöd till patienterna. Vidare berättade sjuksköterskorna vikten av att se hela bilden av deras patienters situation, hur de utbildar familjemedlemmar i omvårdnaden och hur de stödjer familjemedlemmar psykologiskt. Diskussion: Sjuksköterskornas upplevelse av familjemedlemmars roll och deras arbete med att involvera dessa diskuterades i relation till tidigare forskning och begreppet familjecentrerad omvårdnad som det beskrivits av Benzein, Hagberg och Saveman.

No description available.