Inledning: En utlandstjänstgöring i försvarsmaktens regi är ingen enskild angelägenhet för den försvarsanställde utan påverkar hela familjen. Det finns forskning som visar att när föräldern lämnar ett barn för militär utlandstjänstgöring, är barnets mående och förmåga att hantera en period av separation till stor del beroende på hur barnet har det för övrigt. Utifrån förförståelse och tolkning av tidigare forskning, undersöks möjligheterna kring hur det gestaltar sig för dessa barn att leva ett liv tillsammans med pappa efter militärt utlandsuppdrag. Går relation att reparera helt, återanknytas och återgå till de roller som familjesystemet en gång haft, eller utgör det större komplikationer? Frågeställningen är hur gestaltar sig möjligheten för unga vuxna att leva ett liv tillsammans med pappa efter militärt utlandsuppdrag? Metod som har använts för genomförandet av semistrukturerade intervjuer är kvalitativ metod, där sex respondenter varav fyra män och två kvinnor har deltagit. Det insamlade materialet har analyserats med tematisk analys med induktiv ansats. Det som beskrivs är det fenomen som undersöks; respondenternas tankar, upplevelser och känslor kring den egna subjektiva erfarenheten och dess mening i deras livsvärld. Resultatet knyts till tre huvudteman; separation från föräldern, systemets påverkan av utlandsuppdrag och återanknytning med föräldern samt åtta underteman som sammanfattningsvis redogör för respondenternas subjektiva upplevelse. Respondenterna upplever en avsaknad av dialog och kommunikation mellan pappa och den hemmavarande föräldern i anslutning till pappas utlandsuppdrag som militär. Respondentens upplevelse är en brist på öppenhet i dialogen, vilket har reglerat och undantryckt dennes dåvarande känsla, fantasi men även åsikt om det militära uppdrag och verksamhet pappan deltog i. Separationen har berört respondenterna varierande, men en generell uppfattning är att det uppstått anknytningsbrott. Respondenterna menar även att pappans beslut att åka på militärt utlandsuppdrag har påverkat hela familjesystemet. Rollförändringar och friktioner har uppstått och pappans roll till övriga familjemedlemmar har förskjutits och respondenternas roll som barn i familjen har behövt revideras. Diskussion tar upp de relationella problemen som är följder av tidigare anknytningsskador och anknytningsbrott. Återupprättad kommunikation med pappa möjliggör att återanknytningen förbättrar relationen, samtidigt som behovet av en ökad förmåga hos pappan till känslomässig bearbetning är en förutsättning för förändring. När kommunikationen i vuxen ålder förbättrades fick respondenten möjlighet att uttrycka de känslor som varit förknippande med separationen och livet utan pappa, vilket tycks ha haft en läkande effekt på relationen och anknytningen till pappa. / Introduction: An overseas service in the defense forces is no single concern of the defense staff, but affects the entire family. Research shows that when parents leave the children for military service abroad, the child's mood and ability to cope with a period of separation greatly depending on how the child’s life is in general. Based on the understanding and interpretation of previous research, this study will see into how it’s manifested for these children to continue to live a life with their father after military foreign missions. Is it possible for the relationship to repair completely, re-attach and return to the roles that the family system once had, or is there more complications? Question: How is life portrayed for young adults to live with their father after his military missions abroad? Method used in this research for carrying out semi-structured interviews are qualitative approach, where six respondents, three men two women participated. The collected data were analyzed with thematic analysis with inductive approach. What is described is the phenomenon; respondents' thoughts, experiences and feelings about their own subjective experience and its meaning in their life. The results are linked to the three main themes: separation from the parent, the impact of military missions abroad to the system and re-attachment with the father. There are also eight sub-themes that collectively describe the respondents' subjective experience. Respondents perceive a lack of openness in the dialogue and communication between their father and themselves regarding the subject of the father's international assignment as military. The separation has touched the respondents in varied way, but the general opinion is that respondents also believe that the father's decision to go on military assignments abroad affected the entire family system, not least, the role changes and frictions that arise as a consequence.  Discussion: The relational problems are consequences of previous attachment failures. Repairing the communication to their father enables re-attachment, which can improve the relational difficulties between the father and the young adult. When communication in adulthood increased the respondents had the opportunity to express the emotions associated with the separation that can act as a healing effect on the relationship and association with their father.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vård och omsorg för anhöriga och närstående till människor med psykiska funktionshinder, samt att klarlägga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vår forskning och utförde totalt sex intervjuer.Vårt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och närstående ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrån de olika professionella företrädarna. Bemötandet och yrkesetiken är också essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kännetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en känsla av delaktighet. En av studiens slutsatser är att det kan finnas ett behov av en ny profession inom socialtjänsten. I Skandinavien utmärks socialt arbete traditionellt av casework, ett slutet samarbete mellan den enskilde medborgaren och den professionelle. Den nya professionen skulle istället fungera som en juridisk vägledare och ombud för alla familjemedlemmar i deras relationer till myndigheter och vårdgivare – en funktion som än idag lyser med sin frånvaro. / The aim of this essay is to examine the experiences of participation for families and next of kin with relations in the Swedish mental health care system. The study also includes the experiences of interactions with the medical professionals. Our focus has therefore solely been on the family members' point of view and not on the individual with mental issues or the professional establishment. To carry out this essay we have chosen a qualitative approach and have conducted a total of six interviews. Furthermore, the data gathered has been processed using Grounded Theory.The results show that the likelihood of families being involved in treatment increased with a good initial meeting with all the various professions that can be encountered in the treatment and support systems. Professional conduct is essential for preserving good ongoing relationships between the establishment and families and for the related parties ability to cope with their day to day lives. Good relationships between families and the medical professionals, with information flowing both ways, is therefore likely to generate a feeling of participation in the treatment process.One conclusion of the study is that there might be a need for a different kind of profession within the Swedish social work department. Social work in Scandinavia is traditionally associated with casework, a reserved joint work between one citizen and one professional representative. However, the new professional role would instead serve as a liaison between the families and the health care establishment – a function that to this day seems to be lacking.