Zugl.: Marburg, Universiẗat, Diss.

Cette thèse se propose de cerner les contours de la généalogie fantasmatique et fantomatique qui nourrit, possède et obsède le cinéma de Rainer Werner Fassbinder. Entre défaut et trop et #8208;plein de visible, le revenant s’y impose, en creux, comme le personnage central d’une oeuvre troublée par les questions hautement mélancoliques de l’absence et du retour. Ainsi, les figures du deuil, de la ressemblance, de l’obsession, de la ruine et du vampirisme s’y manifestent comme autant de symptômes d’une hantise subtile, d’autant plus inquiétante qu’étrangement familière. Les spectres, qu’ils soient psychiques ou plastiques, issus de la mythologie, de la littérature, de la peinture ou du cinéma, traversent et nourrissent les films de Fassbinder, dont l’extrême diversité révèle une étonnante cohérence et dessine une trajectoire fascinante. C’est à l’aide des outils de l’esthétique, de la psychanalyse et de la philosophie, mais aussi de la critique littéraire ou picturale, que nous tâchons ici de dévoiler les visages du fantastique qu’arbore cette filmographie sous influence, où l’anachronisme le dispute à l’éternel retour. Lieu du retour du refoulé et de la survivance plastique, le cinéma de Fassbinder s’affirme en dernier recours comme un véritable tombeau, endroit où l’Absent, inscrit à demeure et pour mémoire, peut enfin trouver le repos et mettre un terme à ses errances lugubres. Ainsi, la hantise, qu’elle soit esthétique ou narrative, plastique ou poïétique, prouve sa capacité à mettre sa puissance, habituellement mortifère, au service de la création artistique. / Fassbinder said that he wanted to build a house with his films. This house is a haunted home inhabited by mythological, pictorial, literary, and cinematographic ghosts who asserts themselves as main characters of a work filled with the Melancholia of Absence and Return. The space created by the Master Architect Fassbinder will collapse into itself to form a Tomb where ghosts may find an end to their gloomy wanderings. This thesis attempts to delineate the genealogy of fantasies which haunt Rainer Werner Fassbinder’s oeuvre with the tools provided by Aesthetics, Psychoanalysis, and Philosophy. It also tries to reveal their functions: as deadly as these fantasies may be, they are not only representational effects but also the necessary conditions for the creation of the films.

Diss.--Lódz--Univ. / Bibliogr. p. 219-232.

Univ., Diss.--Łódź. / Includes bibliographical references (p. 219-232).

Thesis (doctoral)--Universität, Marburg. / Includes bibliographical references (p. 381-391) and index.

<p>Uppsatsen börjar med att redogöra för teorier och diskussioner angående filmens roll som återgivare av historien, teorier här främst representerade av Robert A. Rosenstone och Mats Jönsson. Utifrån dessa analyserar sedan uppsatsen två filmer som på ett eller annat sätt behandlar historien, detta med avsikten att få en ökad förståelse för hur dessa filmers historiska återgivningar är konstruerade. Analyserna koncentreras mestadels till att undersöka filmernas narrativa uppbyggnad. De filmer som här behandlas är Rainer Werner Fassbinders Maria Brauns äktenskap (1979) och Lars von Triers Europa (1991). Uppsatsen följer en hermeneutisk metod och analysverktygen utgörs till största del av de allmänna diskussionerna som förs i uppsatsens första del. En central fråga i uppsatsen är hur dessa filmer återger historien, hur filmernas narrativ är uppbyggda för att uppfattas på ett visst sätt. Uppsatsen kommer sedermera att argumentera för att Maria Brauns äktenskap och Europa inte utger sig för att vara historiskt korrekt återgivande, detta grundat på analyser av filmernas respektive berättarformer.</p>

Uppsatsen börjar med att redogöra för teorier och diskussioner angående filmens roll som återgivare av historien, teorier här främst representerade av Robert A. Rosenstone och Mats Jönsson. Utifrån dessa analyserar sedan uppsatsen två filmer som på ett eller annat sätt behandlar historien, detta med avsikten att få en ökad förståelse för hur dessa filmers historiska återgivningar är konstruerade. Analyserna koncentreras mestadels till att undersöka filmernas narrativa uppbyggnad. De filmer som här behandlas är Rainer Werner Fassbinders Maria Brauns äktenskap (1979) och Lars von Triers Europa (1991). Uppsatsen följer en hermeneutisk metod och analysverktygen utgörs till största del av de allmänna diskussionerna som förs i uppsatsens första del. En central fråga i uppsatsen är hur dessa filmer återger historien, hur filmernas narrativ är uppbyggda för att uppfattas på ett visst sätt. Uppsatsen kommer sedermera att argumentera för att Maria Brauns äktenskap och Europa inte utger sig för att vara historiskt korrekt återgivande, detta grundat på analyser av filmernas respektive berättarformer.

Thesis (doctoral)--Universität, Marburg. / Includes bibliographical references (p. 381-391) and index.

Zugl.: Düsseldorf, Universiẗat, Diss., 2004.

Orientador: Wescesláo Machado de Oliveira Junior / Título do DVD: As Lágrimas Amargas de Petra von Kant (FASSBINDER, 1972) / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Educação / Made available in DSpace on 2018-08-21T00:07:05Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Pinto_BeatrizSampaio_M.pdf: 5747897 bytes, checksum: 5524678613b5b0a9be5cee22e28ed9e9 (MD5) Previous issue date: 2012 / Resumo: No filme "Lágrimas Amargas de Petra von Kant" (1972), do cineasta alemão Rainer Werner Fassbinder, o apartamento é um local narrativo mutante. As expectativas e os sentidos construídos pelo espectador serão deslocados pelos sentimentos de estabilidade e de instabilidade despertados pelo cenário. Interessa-nos a forma como a linguagem cinematográfica - associada intimamente ao teatro - transformará nossa referência espacial e nossa percepção narrativa. / Abstract: In the movie "Bitter Tears of Petra von Kant" (1972), the German filmmaker Rainer Werner Fassbinder, the apartment is a changing place narrative. Expectations and meanings constructed by the viewer will be moved by feelings of stability and instability awakened by the scenery. We are interested in how the cinematic language - closely associated with the theater - will transform our perception of spatial reference and narrative. / Mestrado / Educação, Conhecimento, Linguagem e Arte / Mestre em Educação