Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i världen. I dagens samhälle är lättillgängligheten till snabbmat en av de bidragande orsakerna till detta problem. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskan motiverar vuxna som lider av övervikt eller fetma till livsstilsförändring samt granska vilka datainsamlingsmetoder som använts. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: För att kunna motivera patienter till livsstilsförändringar var det viktigt att se individen som helhet för att kunna få ut det bästa resultatet. Att använda sig av olika redskap och tekniker var ett bra sätt för att nå ut till olika grupper. Det fanns olika tillvägagångssätt för att få till en förändring och för att veta vilket sätt som passade bäst var det viktigt att först lära känna patienten som skulle göra förändringen. Att ha en bra kommunikation och att använda sig av rätt ord var en viktig del av processen i att motivera. Att använda sig av hjälpmedel vid kommunikationen med patienter såsom email och textmeddelanden, och att ge information om kosthållning kan leda till större viktnedgång. Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna motivera patienter som lider av övervikt eller fetma till en livsstilsförändring och känna sig säkrare i sin roll behöver de mer utbildning inom motiverande samtal.

Introduktion: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med fetma. Fetmaproblematiken ställer höga krav på hur sjuksköterskor förhåller sig till den patientgruppen. Syfte: Beskriva vad som påverkade sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Metod: Litteraturstudien var uppbyggd enligt Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. CINAHL och PubMed var de databaser som användes. Sökorden som användes var: Nurses attitude, obesity och patients. Databassökningen resulterade i tio artiklar som klarade kvalitetsgranskningen och utgjorde materialet till resultatet. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i tre teman: personliga värderingar, upplevelsen av att vårda patienter med fetma och vårdorganisation. Slutsats Om det inte sker någon förändring av bemötandet kring patienter med fetma kommer problemen som finns kvarstå. Sjuksköterskans egna värderingar samt vårdorganisationens möjlighet till resursförbättring och bemanningsmöjligheter påverkar vårdkvalitén

<p>En arena som arbetar med förebyggande insatser av övervikt, fetma och</p><p>dess följdsjukdomar är primärvården, även om övervikts- och</p><p>fetmabehandling inte idag är en naturlig del av primärvårdens arbete.</p><p>Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om hur arbetet</p><p>med att förebygga och behandla övervikt och fetma fungerar inom</p><p>primärvården. Metoden som studien utformades efter var en</p><p>litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal</p><p>vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och</p><p>PubMed. Genom sökord som hade anknytning till syftet i studien gjordes</p><p>en datainsamling. De artiklar som svarade bäst på syftet valdes sedan ut.</p><p>18 stycken artiklar valdes ut som sedan granskades och analyserades för</p><p>att sedan kategorisera resultatet. Resultatet av studien visade att läkare,</p><p>sköterskor och patienter ansåg att det var personalens jobb att informera,</p><p>motivera samt stödja patienter med övervikt och fetma. Däremot var det</p><p>ont om tid och stressigt att utföra detta arbete. Sannolikheten för att få</p><p>rådgivning vid ordinarie läkarbesök är relaterat till BMI, de som hade ett</p><p>högt BMI-värde fick mer rådgivning än de patienterna med ett lägre</p><p>BMI-värde. Att primärvården arbetar med att främja och förebygga</p><p>övervikt och fetma är viktigt då det är ett folkhälsoproblem som ökar</p><p>konstant, både för den enskilde individen, för samhället och för hälso- och</p><p>sjukvården.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter uppfattar sin livskvalitet efter en överviktsoperation. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline via Pubmed och kompletterades med manuella sökningar. Femton artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att feta eller överviktiga patienter som genomgått en överviktsoperation uppfattade att de fått en livskvalitet förändrad till det bättre. Läkemedelsanvändandet som var relaterat till övervikten minskade drastiskt efter operationen och så även antalet sekundärsjukdomar. Det mentala välbefinnandet ansåg patienterna i stort blev bättre med tiden, även självförtroendet ökade samt utvecklades en mer positiv syn på sig själv. Den tilltagna möjligheten till fysisk aktivitet betydde mycket för patienterna, precis som den förbättrade relationen till sina medmänniskor samt ett förbättrat socialt liv. Även om förändringen genom viktnedgången var genomgående positiv, innebar inte detta att livet efter överviktsoperationen var enkel. Flera patienter menade att bli bemött på ett bättre sätt än tidigare sårade dem djupt. Resultatet visade vidare att viktnedgången efter en operation var starkt förknippat med förbättrad livskvalitet, men även att livskvalitet består och påverkas av flera faktorer samt är en subjektiv upplevelse.</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetma. Urvalet (n=58) kom till via ett konsekutivt urval vid Överviktsenheten, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Data insamlades under tidsperioden februari 2008 till februari 2010 och omfattade barn och ungdomar med svårbehandlad fetma mellan 10 och 17 år. Information över deltagarnas fysiska aktiviteter insamlades med hjälp utav en subjektiv självrapporteringsmetod i form av en aktivitetsdagbok vilken sträckte sig över tre eller fyra på varandra följande dygn. Resultatet för samtliga deltagare visade ett medelvärde av PAL på 1,59. PAL är ett kvotvärde som beskriver den fysiska aktivitetsnivån. Det beräknas genom att dividera den totala energiomsättningen [TEE] med den basala ämnesomsättningen [BMR], som lägsta värde kan PAL anta siffran 1,0, vilket innebär att kroppen är i mental och fysisk vila. För gruppen pojkar var medelvärdet av PAL 1,60 och för gruppen flickor 1,56. Det fanns ingen signifikant skillnad i PAL mellan könen. Vid indelning av PAL i låg, moderat och hög aktivitetsnivå nådde 81 % upp till en låg aktivitetsnivå. 12 % uppnådde en moderat aktivitetsnivå och 7 % uppnådde en hög aktivitetsnivå. Slutsatsen av denna studie är att resultaten är representativa för de barn och ungdomar mellan 10 och 17 år med svårbehandlad fetma som finns inom Överviktsenhetens upptagningsområde.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter uppfattar sin livskvalitet efter en överviktsoperation. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline via Pubmed och kompletterades med manuella sökningar. Femton artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att feta eller överviktiga patienter som genomgått en överviktsoperation uppfattade att de fått en livskvalitet förändrad till det bättre. Läkemedelsanvändandet som var relaterat till övervikten minskade drastiskt efter operationen och så även antalet sekundärsjukdomar. Det mentala välbefinnandet ansåg patienterna i stort blev bättre med tiden, även självförtroendet ökade samt utvecklades en mer positiv syn på sig själv. Den tilltagna möjligheten till fysisk aktivitet betydde mycket för patienterna, precis som den förbättrade relationen till sina medmänniskor samt ett förbättrat socialt liv. Även om förändringen genom viktnedgången var genomgående positiv, innebar inte detta att livet efter överviktsoperationen var enkel. Flera patienter menade att bli bemött på ett bättre sätt än tidigare sårade dem djupt. Resultatet visade vidare att viktnedgången efter en operation var starkt förknippat med förbättrad livskvalitet, men även att livskvalitet består och påverkas av flera faktorer samt är en subjektiv upplevelse.

En arena som arbetar med förebyggande insatser av övervikt, fetma och dess följdsjukdomar är primärvården, även om övervikts- och fetmabehandling inte idag är en naturlig del av primärvårdens arbete. Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om hur arbetet med att förebygga och behandla övervikt och fetma fungerar inom primärvården. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Genom sökord som hade anknytning till syftet i studien gjordes en datainsamling. De artiklar som svarade bäst på syftet valdes sedan ut. 18 stycken artiklar valdes ut som sedan granskades och analyserades för att sedan kategorisera resultatet. Resultatet av studien visade att läkare, sköterskor och patienter ansåg att det var personalens jobb att informera, motivera samt stödja patienter med övervikt och fetma. Däremot var det ont om tid och stressigt att utföra detta arbete. Sannolikheten för att få rådgivning vid ordinarie läkarbesök är relaterat till BMI, de som hade ett högt BMI-värde fick mer rådgivning än de patienterna med ett lägre BMI-värde. Att primärvården arbetar med att främja och förebygga övervikt och fetma är viktigt då det är ett folkhälsoproblem som ökar konstant, både för den enskilde individen, för samhället och för hälso- och sjukvården.

Abstract Jerfström, M. (2013). Mission overweight and obesity – how do child-care centers operate? C-thesis in Public Health. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle.   The main objective of the study was to examine how and with what methods child-welfare centers work to prevent overweight and obesity among children. Another objective was to see if the work was based on the Guidelines issued by the National Board of Health and Welfare. The methodology of the study was a descriptive design in a quantitative approach and the study group was nurses working at different child-welfare centers in a particular Swedish county. Data were analyzed by descriptive statistics. The results of the study showed that simple advices during individual conversations held on several occasions were the most widely used approach for prevention of overweight and obesity. The nurses did not follow the National Board of Health and Welfare Guidelines and pointed out the lack of specific knowledge in the subject. The conclusion was that there could be a need for new procedures and working methods in preventive work. This could be achieved in collaboration with other professions to supplement the lack of knowledge among the nurses.     Keywords: child-welfare centers, overweight, obesity, prevention

Sammanfattning Denna studie, baserad på enkätdata från det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT, insamlad mellan 2003-2010, undersökte betydelsen av vikt vid ätstörningsbehandling för svenska kvinnor. Viktgrupper inom diagnoserna anorexi, bulimi, ätstörning utan närmare specifikation samt hetsätningsstörning jämfördes avseende behandlingsutfall. Utfallsmåtten var kvarvarande symtom efter avslutad behandling i form av Hetsätning och kompensatoriska beteenden och Ångest kring mat och vikt, Tillfredsställelse med behandlingskontakt, samt Förändringar i global funktionsförmåga (GAF). Resultatet indikerar samband inom diagnosen anorexi. Underviktiga vid behandlingsslut var mindre nöjda med behandlingskontakten än de med hälsosam vikt och de som förblivit underviktiga var mindre nöjda än de som gått från undervikt till hälsosam vikt. Då området för studien är relativt outforskat föreslår författarna vidare forskning kring betydelsen av vikt i ätstörningsbehandling.    Nyckelord: Ätstörning, Vikt, RIKSÄT             Jonna Juniwik och Elizabeth Torkelsson Examensuppsats i psykologi, 30 hp Handledare: Katja Boersma, Örebro universitet Vårterminen 2011 / Abstract   This prospective study, based on survey data from RIKSÄT collected 2003-2010, examined the importance of weight in eating disorder treatment for Swedish women. Weight groups in the diagnoses of Anorexia, Bulimia, Eating Disorders Not Otherwise Specified and Binge Eating respectively were compared on different treatment outcomes. The outcome measurements were Residual symptoms after treatment, Satisfaction with treatment contact, and Changes in global assessment of functioning. The results indicate a relationship between weight and treatment outcome in the diagnosis of Anorexia and Eating Disorders Not Otherwise Specified. This area of research is to date relatively uncovered by research, which is why the authors suggest further research on the importance of weight in the treatment of eating disorders.Keywords: Eating Disorders, Overweight, Obesity, RIKSÄT   1Psychologist Programme, Master’s thesis. Supervisor: Katja Boersma

SAMMANFATTNING   Syftet med detta examensarbete var att undersöka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetma. Urvalet (n=58) kom till via ett konsekutivt urval vid Överviktsenheten, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Data insamlades under tidsperioden februari 2008 till februari 2010 och omfattade barn och ungdomar med svårbehandlad fetma mellan 10 och 17 år. Information över deltagarnas fysiska aktiviteter insamlades med hjälp utav en subjektiv självrapporteringsmetod i form av en aktivitetsdagbok vilken sträckte sig över tre eller fyra på varandra följande dygn. Resultatet för samtliga deltagare visade ett medelvärde av PAL på 1,59. PAL är ett kvotvärde som beskriver den fysiska aktivitetsnivån. Det beräknas genom att dividera den totala energiomsättningen [TEE] med den basala ämnesomsättningen [BMR], som lägsta värde kan PAL anta siffran 1,0, vilket innebär att kroppen är i mental och fysisk vila. För gruppen pojkar var medelvärdet av PAL 1,60 och för gruppen flickor 1,56. Det fanns ingen signifikant skillnad i PAL mellan könen. Vid indelning av PAL i låg, moderat och hög aktivitetsnivå nådde 81 % upp till en låg aktivitetsnivå. 12 % uppnådde en moderat aktivitetsnivå och 7 % uppnådde en hög aktivitetsnivå. Slutsatsen av denna studie är att resultaten är representativa för de barn och ungdomar mellan 10 och 17 år med svårbehandlad fetma som finns inom Överviktsenhetens upptagningsområde.