No description available.

Internet expanderas kontinuerligt, och även möjligheten till lagring av filer i ett eget utrymme på Internet. Verktygen som används för att möjliggöra denna fillagring på Internet kallas molnlagringstjänster. Generellt sett är personer dåliga på att säkerhetskopiera sina datafiler. Det finns också en oro hos många att förlora information som har sparats i datafiler. Flertalet av dataanvändarna har vetskap om att det är viktigt att göra säkerhetskopior. I tidigare relevant forskning inom området framkommer det att det finns brister gällande hur mycket information som finns att tillgå om molnlagringstjänster och hur lättillgängliga de är. Det gör att det är svårt att veta om icke datorerfarna människor klarar av att använda dessa tjänster på ett bra sätt. Även för kända molnlagringstjänster kan det vara av vikt att få vetskap om de är lättillgängliga och användarvänliga. Studien har med hjälp av oerfarna användare, som har deltagit i experiment och besvarat ett frågeformulär, undersökt hur enkla tre alternativa molnlagringstjänster är att använda. Experimentet utfördes genom att personerna utförde några grundläggande uppgifter som fokuserade på säkerhetskopiering och återställning av filer. Personerna fick också tillsammans med utförandet av experimentet besvara ett frågeformulär med frågor som främst handlade om de olika aktiviteterna. Frågorna hade sin grund i Temporal Motivation Theory vars element används för att mäta personernas motivation att utföra aktiviteterna. Resultatet påvisade fakta om hur användarvänliga alternativen är och hur de står sig mot varandra. Informationen baserades på hur testpersonerna klarade av att utföra testuppgiftena i experimentet, och deras åsikter om alternativen. Företag och privatpersoner är de som främst kommer att ha nytta av studieresultatet, för att lättare kunna göra ett aktivt val av molnlagringstjänst. Resultatet kan också vara av nytta inom forskningsområdet och för fortsatta studier inom området.

Denna rapport behandlar ett kandidatprojekt som utförts med Nationellt forensiskt centrum som kund. Uppgiften var att skapa ett databasbaserat program för att lagra och hantera stora mängder XML-filer från kundens testinstrument. Rapporten beskriver de tekniker och metoder som använts för detta ändamål, där Java, MySQL, Git och agil utveckling är några av de mest centrala. Resultaten i projektet innefattar en presentation av slutprodukten, projektgruppens erfarenheter och medlemmarnas individuella bidrag. Utöver den gemensamma kandidatrapporten, har varje gruppmedlem genomfört ett individuellt bidrag om valfritt ämne, ofta kopplat till medlemmens projektroll. Detta gav möjlighet till fördjupning inom områden som medlemmarna fann intressanta. Utifrån diskussionen av dessa resultat dras, bland flera, slutsatserna att det utvecklade projektet kommer att bidra till tidsbesparingar för kunden, att en systemanatomi är ett användbart kommunikationsverktyg i början av ett projekt och att utvecklingen begränsades av valet av teknologier.

The aim of this thesis is to investigate an ultrasound transducer testing system calledProbeHunter and determine the limits of the device. This device requires custom configuratedfiles to adapt to and be applicable for new ultrasound probes. The task was to investigate theimprovement possibilities for the file creation and thus broaden the use of the system.The study shows that file creation is theoretically possible for certain models of probes. Ingeneral, there is a lack of files in Västmanland and that needs to improve to keep up with thelarge amounts of probes. Multiplexed array probes are, however, not possible to create files forat the state the system is in currently. / Introduktion: Sjukvården söker ständigt utveckling i sitt dagliga arbete för patientsäkerhet. Föratt uppnå detta behövs ett samarbete med externa företag som utvecklar system för att utföradessa kvalitetssäkringar. Medicinsk teknik i region Västmanland har under en längre tid varit påjakt efter en bra utrustning för test av ultraljudsprober och har använt sig av ett flertalundersökningsmetoder. ProbeHunter var en kandidat till flertal alternativ och kom att utnyttjasför att förbättra sjukvården. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka så många prob modeller med ProbeHunter sommöjligt. Identifiera vart gränserna med ProbeHunter går och därmed bredda på användningen avsystemet. Detta innebär inte nödvändigtvis att alla prober måste gå att testa men att man har gjorten rimlig procentökning. Metod: En mindre del av rapporten består av litteraturstudie tillsammans med mest praktisktarbete. Större del av rapportens källor för det primära arbetet består av intervjuer ochProbeHunters egna manualer. Som utgångspunkt hade det praktiska arbetet mycket fokus på atttesta så många prober som möjligt med systemet för att uppfylla de krav som var satta på arbetet. Resultat: Detta projekt gav möjligheten till en ökning av antal prober som kan testas på 11% avde 240 prober som finns i Västmanland sjukhus. Där 11% (= 27 prober) motsvarar de tester somhar blivit godkända. Medan de totalt skapade och editerade probespecifika filerna motsvara testav 27% (=65 prober av 240). Dessa filer inkluderar både fungerande och icke fungerande filer. Slutsats: ProbeHunter behöver förbättras ytterligare i några aspekter. Det är inte på något sättdet perfekta instrumentet men lyckas ändå ge bra resultat om rätt material är närvarande vidtestning. Aktiv utveckling krävs för att eliminera vissa nackdelar med systemet. ProbeHunter ärfortfarande en bra konkurrent till andra liknande system och kan komma att bli ännu bättre.