No description available.

No description available.

En uppsats som berör genus i den publikt framgångsrika filmen Mr. & Mrs. Smith (Doug Liman, 2005). Uppsatsen försöker utreda ifall genusperspektivet i Hollywoodfilmen har utvecklats till att bli mer jämställt. Svaret som uppsatsen kommer fram till är att det visserligen har gått framåt i utvecklingen att se kvinnor och män som jämställda men att det ännu inte är helt jämställt i de amerikanska hollywoodfilmerna.

No description available.

No description available.

Denna uppsats avser studera hur kvinnor i diaspora framställs på film. Undersökningen är utförd på filmerna Persepolis (Marjane Satrapi, 2004) och Exils (Tony Gatlif, 2007). De teoretiska utgångspunkter som uppsatsens analysdel grundar sig på är: postkolonialism, hybriditet och postkolonial feminism. Analysen är utförd efter mina egna frågeställningar, tolkningar och reflektioner, med hermeneutiken som metod. Slutsatsen visar att kvinnorna i diaspora framställs som starka och självständiga. De visar motstånd mot auktoriteter. Dock finns det i framställningen även spår av koloniala stereotyper. Samtidigt framställs också kvinnorna med hybrida identiteter. De känner tillhörighet och utanförskap både i sina hemländer och i västvärlden, och de båda ger sig ut på var sin resa undan samhälleligt och patriarkalt förtryck för att nå personlig frihet.

No description available.

No description available.

<p>En uppsats som berör genus i den publikt framgångsrika filmen Mr. & Mrs. Smith (Doug Liman, 2005). Uppsatsen försöker utreda ifall genusperspektivet i Hollywoodfilmen har utvecklats till att bli mer jämställt. Svaret som uppsatsen kommer fram till är att det visserligen har gått framåt i utvecklingen att se kvinnor och män som jämställda men att det ännu inte är helt jämställt i de amerikanska hollywoodfilmerna.</p>

In this essay I’ve chosen to do a comparative analysis of the two films Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) and The girl with a Dragon tattoo (David Fincher, 2011) based on feministic theories. I have done this with the intent of comparing the two versions way of viewing the woman. The analysis is based on my own questions, observations and interpretations, and has a hermeneutic approach. My conclusion is that “The girl with at Dragon tattoo” is closer to Stieg Larsson’s original story that both films are based upon, though the Swedish film Män som hatar kvinnor has got more of a feministic purpose. Män som hatar kvinnor proved to have a feministic perception of women. I found this to be much like the more radical forms of feminism, whereas The girl with the Dragon tattoo often tends to fall back to cinematic tradition, by depicting the lead role of Lisbeth Salander by the traditional female stereotype. / I denna uppsats har jag valt att med hjälp av feministisk teori göra en komparativ analys av filmerna Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) och The girl with the Dragon tattoo (David Fincher, 2011) med avsikt att jämföra de två tolkningarnas kvinnosyn. Analysen är baserad på egna frågeställningar, iakttagelser och tolkningar, och har hermeneutiken som metod. Min slutsats är att The girl with the Dragon tattoo är mer trogen Stieg Larssons originalroman som båda filmerna är baserade på, dock tjänar den svenska filmen Män som hatar kvinnor ett mer feministiskt syfte. Män som hatar kvinnor visade sig ha en feministisk syn på kvinnan, en syn som jag fann ligga närmast radikalfeminismen, medan The girl with the Dragon tattoo ofta tenderar att falla tillbaka på filmiska traditioner genom att skildra huvudkaraktären Lisbeth Salander utifrån den traditionella kvinnliga stereotypen.