The purpose of the study is to depict experienced entrepreneurs' financial literacy and gain an understanding of how effectuation and causation interact with their way of running companies. To achieve this, the empirical material will be based on interviews with entrepreneurs who have run companies for at least ten years.  The study has been based on an abductive research and on a qualitative research method. To answer the question “How do entrepreneurs, who have been active for at least ten years and run SMEs, perceive their financial literacy and how can their behavior be linked to effectuation and causation?” and thus fulfill the purpose of this study, previous research has been collected within the subject and presented under the theoretical framework. Furthermore, semi-structured interviews were conducted on questions based on the theoretical framework. The respondents are six entrepreneurs who have run companies for at least ten years.  The result of the study shows that the level of the financial literacy does not affect if the entrepreneurs consider effectuation or causation in the running of their company. However, it is noticed that financial education can have an impact on the logic that the entrepreneurs apply. It turns out that regardless of the logic the entrepreneurs use, there are several working paths to the same goal, a successful company. / Syfte: Studiens syfte är att beskriva erfarna entreprenörers finansiella kompetens och få en förståelse för hur logikerna effectuation och causation interagerar med deras sätt att driva företag. För att uppnå detta kommer det empiriska materialet baseras på djupgående intervjuer med entreprenörer som drivit verksamhet i minst tio år. Metod: Studien har baserats på en abduktiv forskningsansats utefter en kvalitativ undersökningsmetod. För att besvara frågeställningen och därmed uppfylla studiens syfte har tidigare forskning samlats in inom ämnet och presenterats under den teoretiska referensramen. Vidare har semistrukturerade intervjuer genomförts utifrån frågor med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. De tillfrågade respondenterna är sex entreprenörer som drivit företag i minst tio år. Slutsats: Studiens resultat visar att nivån på den finansiella kompetensen inte påverkar om entreprenörer utgår ifrån effectuation eller causation vid drivandet av företag. Det konstateras dock att ekonomisk utbildning kan ha en inverkan på vilken logik som entreprenörer tillämpar. Det framkommer att oavsett vilken logik entreprenörer använder så finns det flera fungerande vägar till samma mål, det vill säga ett framgångsrikt företag.

Entreprenörskap är en viktig del av samhällets utveckling eftersom det skapar möjligheter till fler jobb, innovation och ekonomisk tillväxt. En entreprenör bör besitta många olika kunskaper och färdigheter, där finansiell kompetens blir allt viktigare för att nå ekonomisk trygghet i dagens ständigt föränderliga finansiella landskap. En entreprenör kan dock inte kunna allt och nätverket blir därför en värdefull resurs för entreprenörens kompetensutveckling. I detta avseende antas revisorer och redovisningskonsulter vara vanliga och viktiga resurser för entreprenörer som söker rådgivning i finansiella frågor. Tidigare forskning har till största del fokuserat på att revisorer och redovisningskonsulter har betydelse för entreprenörens finansiella kompetens, men det finns fortfarande begränsad forskning kring hur samspelet kan förstås. Syftet med denna studie är därför att förstå vilken roll samspelet mellan entreprenören och deras revisor samt redovisningskonsult spelar för entreprenörens finansiella kompetensutveckling.  Studien utgår från en abduktiv ansats och tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska datan består av totalt 11 intervjuer, varav 7 entreprenörer från SME i Halland samt 2 revisorer och 2 redovisningskonsulter. För att analysera den insamlade empiriska datan används Gioia-metoden. Empirin visar att revisorerna och redovisningskonsulterna i olika omfattning har varit bidragande till entreprenörernas finansiella kompetensutveckling. Ett ömsesidigt förtroende och förmåga att anpassa språk anses vara särskilt viktiga faktorer för en långvarig relation och ett välfungerande samarbete. De entreprenörer som inte använde sin revisor eller redovisningskonsult som kunskapskälla hade istället andra personer i sitt nätverk som de använde som bollplank.  Studien fann att samspelet mellan parterna spelar en betydande roll för entreprenörernas finansiella kompetensutveckling. Faktorer såsom entreprenörens inställning och kompetensmässiga fas samt språkbruket mellan entreprenör och rådgivare påverkar samspelet. Studien fann även att entreprenörer och entreprenörskap är heterogena fenomen, vilket har en påverkan på samspelet och kompetensutvecklingen. För att uppnå ett effektivt samspel som främjar entreprenörens finansiella kompetensutveckling bör samtliga parter vara medvetna om dessa faktorer för att gemensamt anpassa kommunikationen därefter. / Entrepreneurship is an important component of societal development as it creates opportunities for more jobs, innovation, and economic growth. An entrepreneur should possess a diverse set of knowledge and skills, with financial competency becoming increasingly important in order to achieve financial security in today's ever-changing financial landscape. However, an entrepreneur cannot be expected to know everything, and therefore, networking becomes a valuable resource for an entrepreneur's competence development. In this regard, auditors and accountants are assumed to be common and important resources for entrepreneurs seeking advice on financial matters. Previous research has largely focused on the significance of auditors and accounting consultants for an entrepreneur's financial literacy, but there is still limited research on how the interaction between the entrepreneur and their auditor or accountant can be understood. The purpose of this study is therefore to understand the role that the interaction between the entrepreneur and their auditor or accountant plays in the entrepreneur's financial literacy development.  The study adopts an abductive approach and applies a qualitative research method. The empirical data consists of a total of 11 interviews, including 7 entrepreneurs from SMEs in Halland and 4 auditors and accountants. The Gioia method is used to analyze the collected empirical data. The empirical evidence shows that the auditors and accounting consultants have contributed to the entrepreneurs' financial literacy development to varying extents. Mutual trust and the auditors' and accountants’ ability to adapt their language are considered to be particularly important factors for a long-lasting relationship and a well-functioning cooperation. Additionally, the interaction is considered to be influenced by the phase the entrepreneur is in regarding their financial competence and the entrepreneur's attitude towards their financial competence. Entrepreneurs who did not use their auditor or accountant as a source of knowledge instead had other individuals in their network who they used as sounding boards. The findings indicate that the interaction between the parties plays a significant role in the development of entrepreneurs’ financial literacy. Factors such as the entrepreneur’s attitude and competence level, as well as the language used between the entrepreneur and advisor, influence the interaction. The study also found that entrepreneurs and entrepreneurship are heterogeneous phenomena, which impact the interaction and financial literacy development. In order to achieve effective interaction that promotes the entrepreneur’s financial competence development, all parties should be aware of these factors and adjust their communication accordingly.

Titel: Utmaningar för GreenTech-bolag vid extern kapitalanskaffning och den finansiella kompetensens påverkan: En kvalitativ studie om hur entreprenörer verksamma inom GreenTech agerar för att erhålla externt kapital.   Nyckelord: Finansiell kompetens, GreenTech, entreprenörer och finansiärer.   Problemformulering: Hur agerar små och medelstora GreenTech-företag för att erhålla externt kapital samt hur påverkar entreprenörernas finansiella kompetens möjligheterna till finansiering?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur GreenTech-företag agerar för att erhålla finansiering samt att utveckla förståelsen för sambandet mellan finansiärer, entreprenörer och entreprenörens finansiella kompetens.   Metod: I uppsatsen har en deduktiv forskningsansats använts som har kompletterats med en induktiv forskningsansats där nya teorier och slutsatser kan utvecklas baserat på de insamlade empiriska observationerna. Därmed fick en abduktiv forskningsansats tillämpas, med en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska insamlingen består av insamlad data från kvalitativa intervjuer som sedan kategoriserats med en kvalitativ innehållsanalys där induktiv färgkodning användes.   Slutsats: Resultaten visar att finansiell kompetens påverkar möjligheterna att få extern finansiering, men det kan finnas en tröskelnivå där krav på grundläggande kompetens uppfylls. Det framkommer också att entreprenörerna inte upplever att de behöver visa sin finansiella kompetens för finansiärer. Vidare visar studien att det är svårt för GreenTech-företag att införskaffa extern finansiering på grund av svårigheter för finansiärer att förstå ny teknik och längre tidsramar för avkastning. Finansiell kompetens betraktas som en viktig men imiterbar resurs som kan bidra till värdeskapande och tillväxt för företagen. Dessutom visar resultaten att GreenTech-företag har svårt att få lånefinansiering från banker på grund av upplevda risker och långa kapitalbehov.   Sammantaget indikerar studien på behovet av att öka förståelsen för sambandet mellan finansiärer, entreprenörer och finansiell kompetens inom GreenTech-sektorn. / Title: Challenges for GreenTech companies in external capital acquisition and the impact of financial literacy: A qualitative study on how GreenTech entrepreneurs act to obtain external capital.   Keywords: Financial literacy, GreenTech, entrepreneurs and financiers.   Research question: How do small and medium-sized GreenTech companies act to obtain external capital, and how does entrepreneurs' financial competence affect the possibilities of financing?   Purpose: The purpose of this study is to examine how GreenTech companies act to obtain financing and to develop an understanding of the relationship between financiers, entrepreneurs, and the entrepreneur's financial competence.   Methodology: The thesis adopts a deductive research approach, supplemented by an inductive research approach where new theories and conclusions can be developed based on the collected empirical observations. Thus, an abductive research approach was applied, using a qualitative research method. The empirical collection consists of gathered data from qualitative interviews, which were then categorized using a qualitative content analysis with the utilization of inductive color coding.   Conclusion: The results demonstrate that financial literacy influences the possibilities of obtaining external financing, but there may be a threshold level where requirements for basic competence are met. It is also evident that entrepreneurs do not perceive the need to demonstrate their financial competence to financiers. Furthermore, the study reveals that GreenTech companies face challenges in acquiring external financing due to financiers' difficulties in understanding new technologies and longer return timeframes. Financial literacy is considered an important yet imitable resource that can contribute to value creation and growth for these companies. Additionally, the results indicate that GreenTech companies struggle to secure loan financing from banks due to perceived risks and long capital needs. Overall, the study highlights the need to enhance the understanding of the relationship between financiers, entrepreneurs, and financial competence within the GreenTech sector.

Sveriges befolkning sparar rekordmycket men sparandet är snedfördelat eftersomdetfinnsgrupper i befolkningen som inte sparar alls. Framför allt de yngresaknar en kontantmarginal. Finansiella produkter anses som komplicerade och många i befolkningen saknar den färdighet och kompetens som krävs för att ta bra, ekonomiska beslut.Idag förbises kundgrupper med mindre engagemang på grund av rådande strukturerinom bankbranschen. Banker som samhällsviktig funktion gör därför frågeställningen om banker kan nå ut till kundgrupper utan ekonomisk trygghet relevant. Uppsatsens syfte är bidra med kunskap om hur banker kan utveckla strategier för att nå individer utanekonomisk trygghet. Därmed kommer frågorna Hur kan banker nå inaktiva kunder? Är sparande en lämplig ingång för banker för att komma i kontakt med inaktiva kunder? Hur kan bankrådgivning utformas så att individer sparar mer? Undersökas. Till stöd för besvarandet av frågeställningarna har även en forskningmodell utvecklats.I uppsatsen konstateras att den personliga rådgivningen som banker erbjuder idag har en effektiv påverkan på kundens sparande. Sparande är på lång sikt en lämplig ingång för banken att komma i kontakt med de inaktiva kunderna. Utbildning i skolor och sociala medier föreslås som strategier för att förhindra uppkomsten av inaktiva kunder i framtiden.

Tidigare studier har visat att skuldsättning har ökat till resultat av avregleringar och ökad tillgängligheten av olika typer av krediter och lån. Dessutom fanns det få forskning om unga vuxnas syn på skuldsättning och skuldsättning för konsumtion. Därför har författarna valt att studera det på grund av ökat intresse för ämnet. Syftet med studien är att öka förståelse, beskriva och analysera unga vuxnas syn på skuldsättning. Studien fokuserar också på att öka förståelse för unga vuxnas syn på konsumtion som leder till skuldsättning. Studiens målgrupp att rikta sig in är personer mellan 18-25 år i båda kön. Studien är en kvalitativ forskning som använder intervju som metod. Det är 12 respondenter som intervjuades genom telefon, skriftligt form och i verkligheten. Studiens forskningsresultat visar att unga vuxna har en negativ syn på skuldsättning men när det gäller studielån eller bostadslån är det inte inkluderad som skuldsättning. Dessutom saknar unga vuxna en korrekt förståelse för skuldsättning. / Previous studies have shown that indebtedness has increased as a result of deregulation and increased availability of different types of credits and loans. In addition, there was little research on young adults' views on indebtedness and indebtedness for consumption. Therefore, the authors have chosen to study it due to increased interest in the subject. The purpose of the study is to increase understanding, describe and analyze young adults' views on indebtedness. The study also focuses on increasing understanding of young adults' views on consumption that lead to indebtedness. The study's target group people between 18-25 years in both sexes. The study is qualitative research that uses interviews as a method. There are 12 respondents who were interviewed by telephone, in writing and in real life. The study's research results show that young adults have a negative view of indebtedness, but when it comes to student loans or housing loans, it is not included as indebtedness. In addition, young adults lack a proper understanding of indebtedness. Keywords:

Each year, millions of small businesses are established, and individuals that engage in entrepreneurial activities continue to increase significantly. In order for small businesses to be able to grow, external financing is required. Previous research has primarily focused on how financial literacy impacts performance and enables access to finance. This study intends to develop Maxwell and Lévesque's (2014) reasoning about trustworthiness. This paper aims to investigate how entrepreneurs generate trust through their financial literacy in regard to capital contribution. The findings intend to develop a framework for how businesses can nurture trustful communication with the financier and increase their opportunity for financing. Subsequently, this paper has, in detail, explored how entrepreneurs in small businesses, in Sweden, have communicated their financial literacy in connection with capital contribution.   The qualitative methodological reasoning has, in extension of being interpretative, emanated from an inductive nature, to foster the respondent’s experience. The empirical data includes interviews with respondents consisting of 13 entrepreneurs from 11 small Swedish businesses. To fulfill the purpose of this paper, previous research in the field has been collected to, among other, conform the study's self-constructed analysis model which was united with qualitative thematic content analysis to enable a framework for trustful communication.   The result of this paper shows that in the process of conveying entrepreneurs' financial literacy, two main themes, based on time, was identified. Before the meeting and during the meeting with the financier. The majority of the entrepreneurs experience difficulties obtaining the necessary capital, and the relationship with the financier is critical for the company's growth. Before the meeting, the preparatory activities, such as the composition of the team and pitch deck, are of great importance to increase legitimacy and trustworthiness. During the meeting, the entrepreneur can instead focus on generating a successful presentation, a compelling story containing financial information, the business journey, and the team. The study also reveals the importance of having a financier’s orientation, meaning an understanding of the financier and their preferences. Based on this research, we provide guidance for small business entrepreneurs and contribute with a framework, facilitating the financing process by emphasizing how financial literacy can be conveyed. Furthermore, the result makes it possible to distinguish which trust behaviors are the most prevalent before and during the meeting with the financier. Lastly, the signaling theory is not considered sufficient to create an understanding of the financing decision. / Titel: Konsten att förmedla finansiell kompetens genom förtroendeskapande kommunikation – En kvalitativ studie om att erhålla extern finansiering Problemformulering: Hur förmedlar entreprenörer sin finansiella kompetens i samband med kapitaltillskott genom förtroendeskapande kommunikation? Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskap och förståelse för hur entreprenörer i svenska småföretag förmedlar sin finansiella kompetens genom förtroendeskapande kommunikation i samband med kapitaltillskott. Till följd av en ökad förståelse för förmedlingen av entreprenörers finansiella kompetens ämnar studien att utveckla ett ramverk för hur företag kan skapa en förtroendefull kommunikation tillsammans med finansiären för att öka finansieringsmöjligheterna.  Metod: Studiens forskningsansats utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har huvudsakligen varit i linje med en induktiv karaktär. För att besvara studiens forskningsfråga och uppfylla studiens syfte har tidigare forskning på området studerats och presenteras under den teoretiska referensramen. Den empiriska data omfattades av semistrukturerade intervjuer med 13 entreprenörer från 11 svenska småföretag. Den analysmetod som används i studien utgår från uppsatsens analysmodell tillsammans med en kvalitativ tematiserad innehållsanalys.  Slutsats: Studiens resultat visar att processen av förmedling av entreprenörers finansiella kompetens kan delas in i två övergripande kategorier med hjälp av ett tidsperspektiv: inför mötet och under mötet med finansiären. Inför mötet blir de förberedande aktiviteterna, såsom sammansättning av team och pitch deck med mera av stor vikt för att kunna öka legitimiteten och trovärdigheten under mötet med finansiären samt att bidra till att företaget blir investeringsredo. Under mötet kan entreprenören fokusera på att presentera en tydlig story innehållande finansiell information, företagsresa och teamet. Studien visar också på betydelsen av att ha en finansiärs inriktning, innebärande en förståelse för finansiären och dess preferenser. Studien bidrar med ett ramverk som avser underlätta finansieringsprocessen genom att framhäva hur den finansiella kompetensen kan förmedlas. Därtill kan vi baserat på studiens resultat och analys urskilja vilka förtroendebeteende som är de mest förekommande inför och under mötet med finansiären. Slutligen anses inte signaleringsteorin som tillräcklig för att på egen hand skapa förståelse för finansieringsbeslutet och dess teoretiska resonemang avslås.