No description available.

No description available.

Today, individuals is faced with many choices about how they want to live their lives and which way they should go. Their own identity and self-expression have become important in the modern society. Individuals are offered many different methods for creating and expressing themselves and one of them is consumption of brands. Social media is at the same time taking up an increasing proportion of people's everyday lives and previous research shows that people work to a great extent with their self-representation online. The current problems concerning the climate can partly be traced to over-consumption. This have aroused interest in further research in how individuals express their own identity online by exposing brands that they consume. This way of self-expression is done by letting different brands image and associations tell others and the individuals themselves, who they are. The aim of the study was to gain a deeper understanding of identity-creating expressions and how they could take shape in private individuals in a consumer society, through exposure of brands on their social media and how these could contribute to re-interpretation of different brands. In order to provide answers and investigate the purpose of the study, a qualitative method have been suitable, which have created a deeper understanding of the research area. The study confines itself to Instagram, which is an image sharing service, which justifies the use of semiotic analysis beyond that it is the method that fits the questions. In addition to this, we have chosen to analyze the backpack Fjällräven Kånken from the brand Fjällräven and how it is exposed by its consumers on Instagram. The brand has been interesting to investigate because of its environmentally conscious profile and that it seems to be popular to depict on Instagram, something that can be seen by the fact that a large number of pictures on Fjällräven Kånken are gathered under hashtags on the platform. To answer the study's purpose, an general question was asked, "How do individuals present themselves, with the help of exposing Fjällräven's backpack Kånken on Instagram?". Then three related sub-questions was created that will circle the main question and the purpose, through these we could make interpretations that indicate that Fjällräven Kånken is used for self-representative purposes on Instagram. In a larger selection of 147 posts, we were able to identify three different ideal types of representations of the brand, which were then analyzed in greater depth in 10 sample images. The ideal types are "Kånken as fashion gear", " the travel companion" and "the practical backpack", these are three different identity-creating expressions and interpretations of the brand. The results shows that interpretations primarily confirmed the brand rather than going beyond the brand's own image. Overall, we could see that exposure of brands online works as a form of identity creation, because the brand that is exposed raises a number of associations with the recipients that consigners then can be identified with. Keywords: Identity-creating expressions, brands, consumption, Instagram, Fjällräven Kånken.

Background: It is important to have a coherent brand identity and brand image, as that facilitate the communication process for the brand. It specifically becomes an issue when consumers do not understand what the brand stands for.Purpose: The purpose of this thesis was to investigate to what extent the brand image of Fjällräven among Swedish consumers is coherent with its brand identity.Method: To fulfil the purpose of this study, the researcher applied a mixed method, indicating that both quantitative and qualitative methods were used. The collection of qualitative data investigating brand identity was retrieved from an interview, along with complementary information from Fjällräven’s official brand book. The quantitative data investigating brand image, was retrieved from Swedish consumers that were aware of the brand. In order to investigate the concepts of brand identity and brand image, an abductive research approach was used, generating a broad overview of the topic. To justify an appropriate target population, a non-probability judgmental sampling technique was used.Conclusion: By combining the results from brand identity along with brand image, the researchers have found that the two concepts are coherent to a medium-strong level. This means that consumers and the company share the same thought about Fjällräven as a brand.

Idag blir det svårare och svårare för företag att sticka ut med sina budskap på en allt mer mättad marknad. Behovet av att särskilja sig från konkurrenter blir allt större och aspekter som pris och kvalitet räcker inte längre till. Storytelling är ett marknadsföringsverktyg som företag kan använda för att särskilja sig och skapa ett mervärde för konsumenter. Denna studie undersöker storytelling som marknadsföringsverktyg samt hur det kan användas i praktiken. Syftet med studien är att studera hur företaget Fjällräven använder storytelling i sin marknadsföring för att stärka sitt varumärke och samtidigt undersöka hur storytelling-baserad marknadskommunikation kan påverka konsumenters uppfattning av varumärket. För att besvara detta används teorier om storytelling som marknadsföringsverktyg, semiotisk innehållsanalys, retoriska grepp samt varumärkesvärde. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom analyser av tre utvalda kommunikationsmaterial från Fjällräven samt fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på två olika målgrupper, den ena bestående av personer 20-30 år gamla och den andra bestående av personer 50-60 år gamla. En inledande enkätundersökning utfördes och låg till grund för resten av studien. Analyser av det utvalda kommunikationsmaterialet tillsammans med tematiska analyser av intervjuerna visar att storytelling som marknadsföringsverktyg kan vara effektiv om det används på rätt sätt, men att det bör hanteras varsamt. Risken finns alltid att de berättelser ett företag sänder ut bryter mot konsumentens egen uppfattning om företaget och varumärket vilket kan riskera att leda till en mer negativ bild av varumärket hos konsumenten. Om berättelsen uppfattas som trovärdig och går i linje med konsumentens bild av varumärket kan storytelling däremot hjälpa relationen att fördjupas och varumärkesvärdet kan förstärkas / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Klädföretagen Fjällräven, Haglöfs och Houdini är ledande inom den svenska friluftsbranschen och toppar Sustainable Brand Index lista över de, enligt konsumenterna, mest hållbara friluftsföretagen. Trots dessa topplaceringar går det inte att bortse från det motsägelsefulla i att företagen producerar kläder, som är skadliga för den natur de är ämnade att användas i – till en målgrupp som värnar om miljön. Med utgångspunkt i denna paradox är målet att i denna studie undersöka hur dessa företag kommunicerar hållbarhet på Instagram. För att genomföra detta har en multimodal kritisk diskursanalys använts. Med hjälp av denna har materialet (som består av Instagram-inlägg) kunnat analyseras såväl visuellt som lexikalt. Därtill undersöker den hur dessa element påverkar och påverkas av maktstrukturer, vilket i detta fall kan liknas med relationen mellan företag och konsument. Materialet som analyseras i denna studie består av sammanlagt 70 hållbarhetsrelaterade inlägg publicerade på Fjällrävens, Haglöfs och Houdinis officiella Instagram-konton under en ettårsperiod. Sammanfattningsvis visar analysen på att företagen kommunicerar hållbarhet genom de tre diskursiva temana hållbarhet genom material, hållbarhet genom kollektiva miljöåtgärder och hållbarhet genom information och utbildning. Studien kommer bland annat fram till att innebörden av begreppet hållbarhet beror på avsändarens ideologi, och därav får varierad betydelse beroende på vilken kontext det sätts in i. Utöver detta visar studien även att företagen tenderar att framställa sig själva som ett slags hållbarhetsideal. Dessutom påvisar studien även att miljöansvaret flyttas över till konsumenterna.