Walter Kempowski (1929-2007) is one of the most important authors in post-war German literature. In 1971, he published his first novel, Tadellöser & Wolff. This historical novel takes its point of departure in the everyday life of the bourgeois Kempowski family in Rostock shortly before and during World War II until the surrender of the city to the Red Army. The novel was initially very well received by literary critics and was also a commercial success. After the adaptation of the novel for film in 1975, Kempowski became even more of a public figure and won popular acclaim. In the film, however, important aspects of the novel’s literary mediation were lost, and as a result, the attitude among critics towards Kempowski changed considerably. In some groups he was viewed with suspicion and seen as the uncritical representative of the bourgeoisie. It was not until the beginning of the 1990s that he received extensive praise and recognition, much due to the publication of his multi-volume historical documentary work, Echolot. The present study explores Kempowski’s mode of writing in Tadellöser & Wolff from a narratological perspective. The main theoretical points of departure for the analysis are Franz K. Stanzel, one of the leading scholars of classical narratology, and Monika Fludernik, his successor in postmodern narratology. The mediation in the novel is very intricate and carries its theme in a complex and significant way. Though the novel depicts the milieu and atmosphere of the time in a detailed and realistic manner and, through the narrator, the voices, thoughts and opinions of the period resonate in a rich polyphony, yet the predominant narrative perspective is exploited in such a marked way as to create distance to what is portrayed. The fictional first-person narrator proves to be not altogether reliable.

Efter Shirley Jacksons död år 1965 verkade allmänhetens uppmärksamhet gentemot hennes litterära produktion avta. Idag kan vi däremot observera ett kraftigt ökat intresse för hennes författarskap och de tematiker som behandlas, det vill säga kvinnans isolering, de sociala normernas inflytande på den mänskliga erfarenheten och ödets obarmhärtighet. Denna uppsats fokuserar på den postumt utgivna novellen med titeln ”The Honeymoon of Mrs Smith (Version II): The Mystery of the Murdered Bride”. Syftet med denna uppsats är att belysa hur narratologiska strukturer återspeglar mönster och regelbundenheter som kan tolkas utifrån ett genusperspektiv. Här finns först ett intresse för att analysera den valda novellen utifrån Monika Fluderniks (1996, 2009) definition av berättelse och hennes teori om experientiality, vilket resulterar i en analys av novellens narratologiska struktur. Uppsatsens andra mål är att åskådliggöra hur berättelsens narratologiska struktur påvisar tecken av interna, fiktiva samhällsstrukturer som kan analyseras utifrån Yvonne Hirdmans (1988, 2001) genusteori. Denna kombinerade analys har slutligen som mål att belysa hur den mänskliga erfarenheten och dess agerande inom berättelsen påverkas av mönstereffekter och regelbundenheter som styr relationen mellan könen. Slutsatsen som dras här är att Fluderniks (1996, 2009) teori agerat som effektiv ingång till hur de olika elementen som formar den analyserade berättelsen samverkar för att ge upphov till de samhälleliga mönster och regelbundenheter som Hirdman (1988, 2001) beskriver och kritiserar. Kombinationen av narratologisk analys och genusteoretisk analys visade sig i slutändan vara effektiv för att belysa hur de samhälleliga dynamiker som styr relationen mellan könen inom berättelsen påverkar hur människorna inom den agerar.