Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumentens köpbeslut inom second-hand mode. Med tanke på hållbarhet och dess aktualitet så är det ett ämne som är intressant att forska vidare på. För att konsumenten ska ställa om till ett mer hållbart konsumtionsbeteende krävs en bred förståelse för vad som påverkar ett köpbeslut. Det finns ofta flera motiv och framförallt upplevda risker bakom second-hand konsumtion. Detta på grund av att begagnade varor utgör en större risk för konsumenten i och med att de tidigare har använts. Med en förhoppning om att kunna upplysa second-hand modeföretag kring hur de kan utveckla mer effektiva strategier, valde vi att undersöka bakomliggande faktorer till ett second-hand köp. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på fokusgruppsintervjuer med 12 second-hand mode konsumenter. För att besvara studiens syfte och frågeställningar används Means-End Chain teorin (MEC) som bygger på motivationsfaktorer. Resultatet av studien visar att de största motiven till att handla second-hand mode är hållbarhet, ekonomi, unicitet och att konsumenten får känna att de har ett ansvar. Vi använder oss även av begreppet Perceived Risks med anledningen att vi ville identifiera upplevda risker med second-hand modekonsumtion, det visade sig vara defekta varor samt returer, tillgänglighet och utbud samt struktur och hygien. Vår studie bidrar till ökad förståelse för vilka faktorer som driver second-hand mode konsumenter till köp. / This study aims to investigate the factors that influence the consumer’s purchase decisions in second-hand fashion. Considering sustainability and its current relevance, it is an interesting topic to conduct further research on. In order for consumers to transition to a more sustainable consumption behavior, there needs to be a broad understanding of what influences purchasing decisions. There are often several motives and above all perceived risks behind second-hand consumption, as used goods pose a greater risk to the consumer due to their previous usage. With the hope of being able to inform second-hand companies about how they can develop more effective strategies, we chose to investigate the factors behind a second-hand purchase. The study employs a qualitative approach based on focus group interviews with 12 second-hand consumers. To answer the study's purpose and research questions, the Means-End Chain theory (MEC) is used, which is based on motivational factors. The results of the study show that the primary motives for shopping second-hand are sustainability, economics, uniqueness, and a sense of responsibility. We also utilize the concept of Perceived Risks to identify consumers' perceived risks associated with second-hand consumption, which turned out to be defective goods and returns, availability and selection, and structure and hygiene. Our study contributes to increased understanding of which factors drive second-hand fashion consumers to a purchase.

This surveys hypothesis is based on the notion that all citizens have the right to access information of the municipality they live in. The aim of the study is to examine how residents of Vilhelmina municipality take note of the current information, and also how they would proceed to access information in the future. In order to conceptualise the results these following theories were used: digital divide, digital immigrants, digital native, uses and gratification theory, social capital, communications strategies and two-way communication. The survey is conducted with four focus group interviews and one separate interview with a person working at the municipal office. The focus groups were divided into age categories in order to see the similarities and differences between the groups' media habits and preferences of future communications. The study material consists of the transcribed texts from the abovementioned interviews. The results of this research demonstrate that there is significant difference between age groups. According to the early theory of digital divide the gap in information between groups exists only due to the individual’s ability to access the Internet, which not match this study’s results. More current updates of the theory of digital divide declare that motivation may be a cause to the gap.  During the course of this research the issue of motivation emerged and a few of the interview participants stated motivation to find information as a key point. With the help of the participants requests communications strategies were presented for future communication based on the target groups' media choices. / Undersökningens utgångspunkt är att alla medborgare har rätt att ta del av information av kommunen de bor i. Studiens syfte var att undersöka hur invånare i Vilhelmina kommun tar del av information nu och hur de skulle vilja gå tillväga i framtiden. För att synliggöra och begripliggöra resultatet användes teorierna digital divide, digital immigrant, digital natives, uses and gratification theory, socialt kapital, inifrån- och utifrånstrategier samt tvåvägskommunikation. Undersökningen genomfördes med fyra fokusgruppsintervjuer samt en informantintervju med en insatt person från Vilhelmina kommuns kommunkontor. Fokusgrupperna var indelade i ålderskategorier för att kunna se likheter och skillnader mellan gruppernas medievanor och önskemål på framtida kommunikation. Studiens material bestod av de transkriberade texterna från de tidigare nämnda intervjuerna. Resultatet påvisade att det finns stora skillnader mellan åldersgrupperna, dock inte så stora gap som den tidiga teorin om digital divide, utan att skillnaderna mellan åldersgrupperna låg i vilka medier de använde som huvudkälla. Samt var skillnaderna mellan grupperna hur motiverade de var att sätta sig in i kommunal information. Med hjälp av deltagarnas önskemål samt kommunikationsstrategier gavs förslag på framtida kommunikation baserat på målgruppernas medieval.