Studien behandlar barns lek i förhållande till lärande utifrån pedagogers perspektiv. Syftet är att undersöka pedagogers syn på lek i förhållande till lärande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lärande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av metoden fokusgruppsintervju, även kallad fokusgrupp, som innebär att en grupp människor samlas och får under begränsad tid diskutera ett givet ämne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet. Resultatet visar att pedagogerna väljer att se lek och lärande som oskiljaktiga. Det är de vuxna som, med hjälp av sin makt i form av kunskap, tillskriver leken ett lärande där det finns en syn på barnet som att de leker för att det är roligt. En uppfattning hos pedagogerna är att det är de vuxna som behöver synliggöra lärandet för att barnet ska få en medvetenhet om vad och att de har lärt.

The student union of Karlstad University is always working for the better for the students, so they can feel safe and that their time at the university is trouble free. To get the students to sign up for a membership, the organization have to inform the students about their work and the benefits that a membership brings. The problem is that the target audience is broadbecause there are all students at Karlstad University that are of different sexes, ages and nationalities, this can cause problems when the information must be adapted to each individual in order to make it interesting. The organizations various work areas have not reached the entire audience and therefore requires an information film in which all the areas can be presented in an attractive way that makes it easy for the audience to absorb the information. A strong trend in the world of information films are the so called infographics. These types of animated information films tend to involve and interest people because they consist of elements such as color, illustrations, music and so on. The project is based on theories of perception, narrative, color, illustrations, audio and metaphors. These theories are complemented by a focus group study, which all together results in an infographic movie that represents the organization.

Bakgrund: Depression är en vanlig psykisk sjukdom med hög prevalens inom psykiatrin. Sjukdomsbilden innefattar inaktivitet och många rör på sig mindre än vad folkhälsomyndighetens rekommenderar. Fysisk aktivitet har vetenskapligt stöd, både som enskild behandling och som komplement, att kunna lindra symtom vid depression. Tidigare studier fokuserar på hur fysisk aktivitet motiveras och tillämpas inom slutenvården, dock saknas psykiatriska öppenvårdsperspektivet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att motivera patienter med depression till fysisk aktivitet inom psykiatriska öppenvården.Metod: Data samlades med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 12 sjuksköterskor och analyserades med en fokusgruppsanalys.Resultat: Resultatet gav tre huvudkategorier: Sjuksköterskans roll, komplex utmaning samt organisation. Sjuksköterskorna erfar att det är viktigt att motivera patienter till fysisk aktivitet men att det ofta är en svår uppgift. Sjuksköterskan har en rad verktyg att använda sig av i sitt arbete, som motiverande samtal, fysisk aktivitet på recept (FaR), uppföljning och stöttning men önskar att fysisk aktivitet ska få en större plats inom den psykiatriska vården.Konklusion: Det finns verktyg att använda sig av i det motiverande arbetet till fysisk aktivitet. Dock hamnar det motiverande arbetet ofta i skymundan till förmån för andra arbetsuppgifter. En mer personcentrerad vård inom öppenvården önskas för ett mer hälsofrämjande förhållningssätt inom psykiatrin. / Background: Depression is a common mental illness with high prevalence in psychiatry. The disease picture includes inactivity and many move less than recommended by the Public Health Agency of Sweden. Physical activity has scientific support, both as an individual treatment and as a supplement, to be able to relieve symptoms of depression. Previous studies focus on how physical activity is motivated and applied in inpatient care, however, the psychiatric outpatient perspective is lacking.Aim: The purpose of the study was to describe nurses’ experiences of motivating patients with depression to physical activity in psychiatric outpatient care. Method: The study is of a qualitative nature. 12 nurses have been interviewed in focus groups divided into four occasions. Results: The result gave three main categories: The role of the nurse, complex challenge and organization. The nurses experience that it is important to motivate patients to physical activity, but that it is often a difficult task. The nurse has a number of tools to use in her work, such as motivational interventions (MI), physical activity on prescription (FaR), follow-up and support, but wishes that physical activity should have a greater place in psychiatric care.Conclusion: There are tools to use in the motivating work for physical activity. However, motivational work is often overshadowed in favor of other tasks. A more person-centered care in outpatient care is desired for a more health-promoting approach in psychiatry.

I denna studie har vi undersökt pedagogers uppfattningar om inomhusmiljön på förskolan, samt vad de anser som viktiga faktorer i utformandet. Vi har undersökt detta genom att använda oss av fokusgruppsintervjuer som metod, där vi har intervjuat sju arbetslag där två pedagoger per arbetslag har deltagit. I studien har vi intervjuat både privata och kommunala förskolor där alla är från samma kommun. I resultatet har vi analyserat fokusgruppsintervjuerna med en diskursanalys och utifrån analysen blev fyra lärmiljöer synliga. Dessa lärmiljöer har vi sedan analyserat utifrån vår tolkning av Engeströms verksamhetsteori, där vi har delat upp varje lärmiljö i tre kategorier som vi sedan satt in som noder i verksamhetssystemet. Det tema som vi kunde se i alla arbetslags intervjuer och det som vi ser som den största likheten utifrån resultatet, var att utgå från barns intressen och behov vid utformningen av inomhusmiljön. / <p>Betyg i Ladiok 2022-06-05.</p>

It takes several acute and planned transfers between children's intensive care and children's cardiology ward of the week, of children with heartdiseses. At the acute movements it can be difficult for the nurse to take time for the parents. When the nurses talk about how they communicate and take care of the parents, at the movements of the children, it may increase nurses' awareness regarding how parents are treated. The purpose of the study was to describe how nurses feel that parental perspective into account the movement of children with heart disease between the child intensive care and ward. The study was conducted with six nurses in two focus group interviews, and analyzed as a content analysis. The categories that emerged from the study were: information, availability and security. Nurses experienced parental perspective into account, through information on the movement. Accessibility to the nurses affected by the lack of time and that the movement was take at short notice. Time was an area that was identified as a problem, increased accessibility for the nurse to be there for the parents, would give them greater security. To lodge security, it was important for parents to get information about where they would be moved. Further research may lead to attention of the parental perspective and that nurses can influence and improve the way information is given to the parents and a better reporting of what information is given and what they need for further information. / Det sker flera akuta och planerade förflyttningar mellan barnintensiven (BIVA) och barnkardiologavdelningen varje vecka, av hjärtsjuka barn. Vid de akuta förflyttningarna kan det vara svårt för sjuksköterskan att ta sig tid till föräldrarna.Genom att sjuksköterskorna samtalar om hur de informerar och tar om hand föräldrarna, vid förflyttningar av barnen, kan det öka sjuksköterskors medvetenhet gällande hur föräldrar bemöts. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskorna upplever att föräldraperspektivet beaktas vid förflyttning av hjärtsjuka barn mellan BIVA och vårdavdelningen. Studien utfördes med sex sjuksköterskor i två fokusgruppsintervjuer, och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Kategorierna som framkom i studien var information, tillgänglighet och trygghet. Sjuksköterskorna upplevde att föräldraperspektivet beaktades, genom information om förflyttning. Tillgänglighet till sjuksköterskan påverkas av tidsbrist även att beslut om förflyttning tas med kort varsel. För att inge trygghet var det viktigt för föräldrarna att få information om dit de skulle flyttas. Vidare forskning kan leda till att föräldraperspektivet uppmärksammas ytterligare och att sjuksköterskor kan påverka och förbättra sättet information ges till föräldrarna och en bättre över rapportering vad för information som är given och vad de behöver för fortsatt information

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur musiklärare samtalar om skolans genusuppdrag i relation till undervisning i musik. Studiens teoretiska ram utgörs av genusteorier och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats genom två fokusgruppsintervjuer där kvinnliga och manliga musiklärare från olika utbildningsnivåer och inriktningar diskuterat genus och musikundervisning. Den data som har genererats ur gruppintervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av diskursanalytiska redskap med fokus på lärarnas syn på genus och musikundervisning. I resultatet presenteras flera små diskurser som belyser de förhållningssätt som lärarna har på sig själva, sitt uppdrag och sina elever. Resultatet visar att lärarna strävar efter genusmedvetenhet och individfokus, men upplever sig tillbakahållna av fasta biologiska faktorer samt känner en uppgivenhet kring historiska strukturer som lever kvar, en rädsla över maktförhållanden och en uppfattning om genus som ett svårt och komplicerat ämne. Sammanfattningsvis förstås genus som någonting abstrakt och paradoxalt. I praktiska sammanhang brottas lärarna med uppfattningar och idéer kring genus som är svåra att konkretisera. I diskussionen lyfts två sammanfattande och kontrasterande diskurser fram som det eftersträvansvärda och det biologiskt fastställda samt kampen mellan diskurserna / This study explores how music teachers converse about the school´s gender mission in relation to music education. The theoretical frame of the study is gender theories and a social constructionism. The data for the study has been collected through two focus group interviews where female and male music teachers from different educational levels and specializations discuss gender and music education. The data generated from the focus group interviews has been processed and analysed with discourse analytical tools with a focus on the teachers’ views on gender and music education. The result show several smaller discourses that show the views the teachers have on themselves, their mission and their students. The result shows that the teachers strive for gender awareness and a focus on individuals, but that they also feel held back by fixed biological elements and that they feel resigned towards historical structures that remain strong, a fear of power relations and a perception of gender as a difficult and complicated subject. In conclusion gender is understood as something abstract and contradictory. In practical arrangements the teachers struggle with perceptions and ideas about gender that are difficult to concretize. In the discussion two contradicting discourses are highlighted as the aspirational and the biologically fixed, and the struggle between the discourses.

Inom intensivvård bedrivs omvårdnad i en högteknologisk miljö. Flera av patienterna är i behov av andningshjälp i form av ventilatorbehandling vilket medför att patienten är sederad och har en endotrachealtub i trachea. Patienten kan inte själv utföra sin munvård och blir därför beroende av intensivvårdsjuksköterskans hjälp. Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av munvård av intuberade intensivvårdspatienter. Studien utfördes med en fokusgruppsintervju och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Kategorierna som framkom i studien var att munvård handlar om prioritering, risker, teamarbete och kommunikation, utförande, patientperspektiv och ansvar. Förslag på fortsatt forskning skulle kunna leda till ett validerat bedömningsinstrument för munvård av intuberad patient samt evidensbaserade riktlinjer för munvård. / Intensive care is conducted in a high technological environment. Many of the patients are in need of breathing assistance with the help of a ventilator, which means that the patient is sedated and intubated. The patients can´t perform their oral care by themselves and therefore dependent on the help of intensive care nurses. The purpose of this study was to elucidate critical care nurses' experiences of oral care in intubated ICU patients. The study was performed with a focus group interview and analyzed by a content analysis. The categories that emerged from the study were that oral care is about priorities, risks, teamwork and communication, performance, patient perspective and responsibility. Suggestions for further research could lead to a validated assessment tool for oral care of intubated patients and evidensbased guidelines for oral care.

I Sverige och inom Region Västmanland råder det brist på specialistsjuksköterskor. En enkät gjord i regionen sommaren 2016 visade på att specialistsjuksköterskor inte kände att deras kompetens tillvaratogs på ett bra sätt.  Tidigare forskning visar även på samma läge globalt, och specialistsjuksköterskor uppger att deras arbetstid framförallt går åt till administration och läkemedelshanterings, trots att det finns studier som visar på att specialistsjuksköterskor trivs bättre med sitt arbete ju mer patientkontakt de har. Som stöd i arbetet användes Marilyn Ann Rays byråkratiska omvårdnadsteori. I syfte att undersöka specialistsjuksköterskans kompetens och möjligheter inom slutenvården intervjuades fem specialistsjuksköterskor och sex enhetschefer i varsin fokusgrupp. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i temat ”Att synliggöra det osynliga”. Det framkom att såväl specialistsjuksköterskorna som enhetscheferna ansåg att det fanns en tydlig skillnad i kompetens mellan en grundutbildad och specialistutbildad sjuksköterska, men att den inte tas tillvara på ett bra sätt. Det framkom även att olika arbetsuppgifter värdesätts olika, med konsekvensen att patientrelaterade uppgifter ofta åsidosätts för att undvika konflikter. Det behöver finnas direktiv från arbetsgivaren i syfte att tydliggöra roll och kompetens, och det behöver skapas förutsättningar på flera sätt för att behålla specialistsjuksköterskor inom slutenvården.

<p>Inom den svenska tillverkningsindustrin är det många företag som genomgår förändringar och implementerar nya arbetssätt (Hägg, 2009). På ett produktionsavsnitt på Sandvik Materials Technology (SMT) pågår en implementering av Totalt Produktivt Underhåll (TPU). TPU som arbetsmetod ger möjlighet till att arbeta med underhåll på ett nytt och effektivt sätt (Nakajima, 1992</p><p>). Syftet med denna uppsats är att utvärdera första delen i implementeringen av TPU på SMT genom att undersöka hur denna förändring har uppfattats av dem som berörs av implementeringen. Det är en process som förväntas ta lång tid och utvecklas under arbetets gång, därför berörs frågor som vad har uppfattats vara bra respektive dåligt och vad kan förbättras i fortsatt implementeringsarbete. Detta är en formativ utvärdering som inspireras av fenomenografi och fokusgruppsintervjuer har använts som metod. Resultatet visar bland annat att respondenternas uppfattningar av konceptet TPU, eller operatörsunderhåll som SMT valt att kalla det, är positivt i den bemärkelsen att det förebyggande arbetet innebär att maskinerna blir renare och att det är lättare att hitta fel. Respondenterna ser potential med arbetssättet men på grund av brist i kommunikation mellan ledning och anställda har det uppstått ett motstånd till förändringen. Den bristande kommunikationen har påverkat respondenternas arbetsmotivation negativt och kan innebära problem för fortsatt implementeringsarbete. Slutsatsen är delvis att ledningen behöver förbättra kommunikationen i företaget för att öka arbetsmotivationen hos dem som berörs av implementeringen för att den ska bli lyckad.</p>

Inom den svenska tillverkningsindustrin är det många företag som genomgår förändringar och implementerar nya arbetssätt (Hägg, 2009). På ett produktionsavsnitt på Sandvik Materials Technology (SMT) pågår en implementering av Totalt Produktivt Underhåll (TPU). TPU som arbetsmetod ger möjlighet till att arbeta med underhåll på ett nytt och effektivt sätt (Nakajima, 1992 ). Syftet med denna uppsats är att utvärdera första delen i implementeringen av TPU på SMT genom att undersöka hur denna förändring har uppfattats av dem som berörs av implementeringen. Det är en process som förväntas ta lång tid och utvecklas under arbetets gång, därför berörs frågor som vad har uppfattats vara bra respektive dåligt och vad kan förbättras i fortsatt implementeringsarbete. Detta är en formativ utvärdering som inspireras av fenomenografi och fokusgruppsintervjuer har använts som metod. Resultatet visar bland annat att respondenternas uppfattningar av konceptet TPU, eller operatörsunderhåll som SMT valt att kalla det, är positivt i den bemärkelsen att det förebyggande arbetet innebär att maskinerna blir renare och att det är lättare att hitta fel. Respondenterna ser potential med arbetssättet men på grund av brist i kommunikation mellan ledning och anställda har det uppstått ett motstånd till förändringen. Den bristande kommunikationen har påverkat respondenternas arbetsmotivation negativt och kan innebära problem för fortsatt implementeringsarbete. Slutsatsen är delvis att ledningen behöver förbättra kommunikationen i företaget för att öka arbetsmotivationen hos dem som berörs av implementeringen för att den ska bli lyckad.