The purpose of the present study was to evaluate to what extent executive functioning has an impact on aggressive and violent behavior contextualized within football supporters. The sample consisted of 142 (111 males and 31 females) football supporters, between 16-71 years old (M=34,58, SD=12,53) who, during the 2022 season of the Swedish football league “Allsvenskan” visited at least one game. Results showed an association between aggressive and violent behavior contextualized within football supporters and certain aspects of executive functions, as well as self-control. The association did not significantly differ depending on frequency of game-day attendance, thus indicating the presence of the association for various subgroups of supporters. The results are in line with previous research on the association between executive functions and aggressive and violent behavior. The present study is one of the few studies adopting a bio-/neurological perspective on football violence. Thus indicating that more research is warranted on this specific topic, as well as a need for a re-evaluation of strategies preventing football violence. / Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning exekutiva funktioner hos fotbollssupportrar har en inverkan på aggressivt och våldsamt beteende kontextualiserat inom fotbollen. Urvalet bestod av 142 (111 män och 31 kvinnor) fotbollssupportrar mellan 16–71 år (M=34,58, SD=12,53) som under säsongen 2022 i den svenska fotbollsserien “Allsvenskan” besökte minst en match. Resultaten påpekade en association mellan aggressivt och våldsamt beteende inom fotbollen och särskilda aspekter av exekutiva funktioner samt självkontroll. Associationen skiljde sig inte signifikant beroende på besöksfrekvens vid matcher, vilket pekar på att associationen existerar hos flertalet olika typer av supportrar. Resultaten går i linje med tidigare studier som undersökt associationen mellan exekutiva funktioner och aggressivt och våldsamt beteende. Den aktuella studien är en av få studier som applicerat ett bio-/neurologiskt perspektiv på våld inom fotbollen. Detta pekar på behovet av fortsatt forskning inom ämnet samt ett behov av att omvärdera strategierna ämnade att förhindra våld inom fotbollen.

Användningen av sociala medier både för klubbar och supportrar har sett en snabb ökning i fotbollssammanhang. Syftet och målen med användningen mellan dem skiljer sig däremot, där fotbollsklubbar är ute efter en potentiell källa som uppmuntrar ekonomiska möjligheter. Supportrars användning är kopplat till tillhörighet och engagemang, där exakta motiv och behov av en fotbollsklubbs sociala medier behöver identifieras. Denna studie syftar att undersöka supportrars behov av en mindre fotbollsklubbs sociala medier utifrån ett uses and gratifications perspektiv. Detta för att se om klubben tillfredsställer supportrarnas behov och uppmuntrar användning och engagemang för att se om en mindre klubb kan utnyttja de finansiella möjligheterna av sociala medier. Det undersöks även om Covid-19 pandemin har lett till ett ökat behov av sociala medier för supportrarna. Studien är baserad på Halmstads BK, som representerar en mindre fotbollsklubb, och dess supportrar. Tre kvalitativa intervjuer samt en enkätundersökning med 106 deltagare har genomförts utifrån studiens syfte. Resultatet visar att Halmstads BK:s supportrar använder sig primärt av klubbens sociala medier för att få information kring laget. Tillhörighet och interaktion är även ett identifierat behov hos supportrarna, däremot tillfredsställs inte behoven av klubben och kanalernas användning drabbas negativt. Pandemin tillförde inte heller ett utökat behov av klubbens medier utan återställde endast behovet till hur det var innan pandemin. I och med låg aktivitet på klubbens medier så är en finansiell modell runt sociala medier inte lämplig i nuläget. / Social media usage is rapidly increasing for football clubs and supporters. Their purpose with social media differs however, where a football club is looking for a potential source that encourages financial benefits. A supporter’s use of social media is linked to belonging and engagement, however their exact motives and needs must be identified. This study means to establish the needs of a club’s social media pages for supporters to a smaller club with a Uses and Gratifications perspective. By establishing the supporters' needs and gratifications sought and how well the club meets and encourages them, it can be determined how well a club is positioned to benefit from social media’s financial benefits. The impact of the Covid-19 pandemic on supporters needs of its club’s social media is also studied. This study is based on Halmstads BK, which represents a smaller football club, and its supporters. This study contains three qualitative interviews as well as a survey with 106 respondents. The result shows that Halmstads BK’s supporters primarily use the club’s social media to seek information about the team. Belonging and interaction is also an identified need that is currently not being met by the club which negatively impacts the channel's activity. The pandemic did not increase the supporters' need for the club’s social media but rather brought it back to how it was before the pandemic. Because of the low activity on the club’s channels a financial model around social media is not suitable at this moment.