Uppsatsen syftar till att belysa om och hur elevers självbild och motivation påverkas vid övergången till gymnasiet med fokus på ämnet matematik. Betydligt fler elever har svårigheter att klara av första matematikkursen på gymnasiet än i svenska och engelska. Vad beror det på? Påverkas deras självbild? Är det bristande motivation orsak eller har de för dåliga förkunskaper med sig? Enligt Engström (2015) är svaga matematikbetyg ett symtom på ett sämre fungerande utbildningssystem. Uppsatsen har en fenomenologiska ansats där vi är intresserade av vad eleverna berättar om sina upplevelser, hur ser deras självbild ut, vad motiverar i deras skolarbete, hur de har upplevt övergången till gymnasiet och vad och hur tänker de kring matematikämnet? Genom att använda oss av Fords (1992) interaktionistiska målteori är målet att förstå elevers motivation. Ford menar att motivation är ett resultat av mål x känslor x personlig övertygelse. Åtta elever från både yrkes- och studieförberedande program intervjuades, hälften av dem hade minst betyg E på första matematikkursen på gymnasiet. Vid intervjuerna ställdes frågor om självbild, motivation, övergång och matematik, det inspelade materialet transkriberades och svaren sammanställdes utifrån de fyra redovisade teman. Resultatet visar att övergången innebär ett för eleverna förväntat ökat ansvar för sitt lärande. Tempot är högre och tiden är klart begränsad då kursen skall hinnas med. Elever som beskriver svårigheter i matematik uppger inte att självbilden har påverkats av det, utan lyfter fram andra positiva förmågor som de har. För att ha motivation är intresset en given faktor som alla elever lyfter fram, både de som har svårigheter i matematik och de som inte har det. Läraren har en avgörande roll i många sammanhang för att skapa intresse och för att eleven skall känna sig sedd i det pedagogiska mötet. Resultatet är återgivet dels i sammanfattande form vad eleverna berättade och dels med citat. Därefter har resultatet analyserats med utgångpunkt i Fords målteori samt beskriven bakgrund och tidigare forskning. Analysen lyfter fram organisationens betydelse kring övergången för att viktig information skall nå gymnasiet och till rätt person, vikten av klassbildningsprocess för att skapa trygghet i klassrummet och lärarens relationella kompetens för att nå och stimulera eleven i ämnet matematik.