Anyone who has been learning a new language knows the feeling of anxiety when facedwith the task to use it in the classroom and in real life. Foreign Language Anxiety isconcept developed by Horwitz et al. (1986) to describe and measure this specific form ofanxiety. In this study, the anxiety levels of a class of Chinese senior middle schoolstudents taking an English class have been measured. The levels were measuredaccording to the Foreign Language Anxiety Scale, developed by Horwitz et al. (1986). 59informants participated in the study. The data were analysed to find which factors invokethe most anxiety. To gather qualitative data and gain further insight, two sets of groupinterviews were performed. The results show that a majority of the students suffer fromanxiety in class. Teacher-generated anxiety seems to be the most provoking factoraccording to the analysis. / Alla som har studerat ett främmande språk känner igen den ängslan man upplever närspråket ska användas i klassrummet eller i en autentisk situation. Språkängslan införfrämmande språk är ett begrepp som utvecklats av Horwitz et al. (1986) för att beskrivaoch mäta den här specifika formen av ängslan. I den här studien har nivån av ängslan ien kinesisk högstadieklass som studerar engelska mätts. Nivån har mätts i enlighet medskalan för språkängslan i samband med undervisning i främmande språk (författarensöversättning) utvecklad av Horwitz et al. (1986). 59 informanter deltog i studien. Datananalyserades för att se vilka faktorer som framkallar mest ängslan. För att samlakvalitativ data och få djupare insyn genomfördes också två gruppintervjuer. Resultatetvisar att en majoritet av studenterna lider av ängslan i klassrummet. Lärargenereradängslan är den mest bidragande faktorn enligt analysen.

The Swedish curriculum is and has been evolving for as long as it has existed. Since 1994 the communicative proficiency has been one of the most central aspects of the English subject in Swedish elementary school. However, an ever-evolving issue is the increasing Foreign Language Anxiety (FLA) and Foreign Language Classroom Anxiety (FLCA) among pupils. This causes difficulties in the development of communicative proficiency. This literary review aims to find aspects of the educational situation which can be altered to decrease pupils FLA and FLCA. This paper has a basis of five articles and one thesis which have been reviewed and analyzed. The results show several aspects which can have an impact on pupils FLA and FLCA. One of which being that students are less anxious when they feel that mistakes are a natural part of the learning process. Another aspect that can decrease pupils' FLA or FLCA is when they can experience their proficiency evolving. For this development to occur the amount of time spent learning the subject is central. The conclusion of this paper brings forward several both social and organizational factors that can be altered in favor of the pupils feeling less FLA and FLCA. / Kursplanen i engelska har under de senaste 40 åren fokuserat mer ochmer på den kommunikativa förmågan. Samtidigt har elevers ängslankring att kommunicera på engelska ökat. Att elever upplever en ökadForeign Language Anxiety (FLA) och Foreign Language ClassroomAnxiety (FLCA) skapar ökade utmaningar för att i klassrummet kunnautveckla elevernas kommunikativa förmåga. Under dennalitteraturöversikt undersöks och problematiseras hur elevers FLApåverkas av tidig språkstart, men även hur man kan planeraundervisningen för att minska FLA in klassrummet. För att besvaradessa frågor har artiklar och avhandlingar sökts fram i flertaletdatabaser. Resultatet som framkommer är att elevers FLA och FLCAminskar då de inser att misstag är centrala för språkinlärningensamt att deras förmågor utvecklas med tiden. Det framkommer även attelever har en större språklig utveckling av att börja med engelska tidigt,dock är det inte fastställt att detta har med åldern på eleverna att göradå det även kan bero på fler undervisningstimmar. Sammanfattningsvisbeskrivs både sociala och organisatoriska aspekter avundervisningssituationen som är centrala att överväga för att påverkaelevers FLA och FLCA.

Ce travail se situe à la croisée de la didactique des langues étrangères [L2], des sciences de l'éducation et de la psychologie sociale. L'hypothèse de départ porte sur la possibilité que des enseignants de L2 montrent, face aux apprenants et au cours d'une rencontre en classe de L2, des comportements allant au-delà de leurs fonctions institutionnelles d'organiser, faciliter et participer à la communication. Il est question caractériser la manière dont des enseignants de L2 se représentent leur métier. Nous travail adhérons ainsi au courant des études sur la cognition des enseignants qui explorent leurs croyances hétéroclites. Nous avons d'abord observé des rencontres en classe de L2 en présentiel que nous avons ensuite analysées à la manière de l'analyse conversationnelle. Le recours à l'analyse conversationnelle nous a permis de déterminer la manière dont les participants co-construisent la rencontre en classe de L2. Certaines des pratiques repérées chez l'enseignant, telles que la désaffiliation, la légitimation du rire, ont été caractérisées comme des actions motivées par ses croyances. Enfin, le recours à des entretiens d'auto-confrontation a permis de confronter les enseignants avec leur propre pratique afin qu'ils la commentent selon leur logique et leur ressenti. Ce dispositif a rendu possible un dialogue entre le chercheur et les enseignants grâce auquel leur savoir-être enseignant a été caractérisée finement. / This work is at the crossroads of applied linguistics – namely foreign language [L2] teaching – education studies and social psychology. Its ultimate goal is to characterize the way in which L2 teachers represent their profession. This work draws on teachers' cognition studies in order to explore the heterogeneous beliefs of teachers. It also draws on conversation analysis [CA]: the classroom observation conducted in four fields has produced recordings that have become L2 classroom transcripts. The use of CA has helped to determine the participants' attitude as they coconstruct the situation in which they participate – namely a L2 classroom, which constitutes, in principle, an institutional setting. As regards the L2 teachers, the identification of certain practices – their disaffiliation, their choice of subject, their legitimation of laughter – indicates the possibility that they have made certain decisions according to the manner in which they co-manage the classroom situation, but also in relation to their own beliefs. Finally, we use recall-interviews, by means of which the teachers are confronted the teachers with their own practice; this may conduce to their characterising their own actions according to a certain pedagogical logic, but also according to their feelings. By means of integrating these three sources of information a dialogue between the teachers and the researcher has become possible; this dialogue has allowed for a fine description of the teachers' teaching know-how.

No description available.