Fågelbär räknas som ett av ädellövträden. Mot slutet av 1980-talet så började fågelbär planteras som virkesproduktionsträd i Sverige. Aktuell rapport bygger på en studie kring vilken effektgödsling och röjning har på fågelbärs höjdutveckling, diametertillväxt, antal kvist och kvistgrovleken. Mätresultaten samlades in mars-april 2018 från ett fågelbärsförsök lokaliserat i Nybro kommun, Småland. Vid analys av mätresultaten så gick det inte finna någon signifikant effekt av gödslingen på fågelbären. När effekten av röjningsåtgärderna studerades så gick det att finna en tydlig effekt på fågelbärens höjdtillväxt, diametertillväxt och högre antal kvist på stammen upp till två meter. Någon signifikant effekt på grövsta kvist upp till två meter på stammen gick dock inte att finna. Slutsatser som drogs av resultaten var att det inte gick finna stöd för att den genomförda gödslings åtgärden har någon effekt på volymproduktionen för fågelbär. Däremot gick det att finna stöd för att röjningsåtgärder har en betydande effekt på både höjd- och diametertillväxten för fågelbär. Naturligt föryngrad björk och asp växer dock snabbare än fågelbär.

According to the Forest Care Act, an approved rejuvenation is required no later thanthree years after rejuvenation has been made. Approved rejuvenation methods arenatural rejuvenation, sowing or planting. In 1903, the first law on recapture wasintroduced and since then the law has gradually changed. From 1993 onwards,environmental and production goals are equal. Replanting has to be reported bylandowners to the Forest Board and this is done by filling in and returning a reply card.The report shows the growth in the field and compares this with the answers from theresponse cards. Hylte municipality, all response cards match the observations in thefield. In Halmstad municipality, 18 areas have been observed, of which 14 have beenreported by the landowner that a rejuvenation has been carried out.The intention of the report is also to review how the response cards look and howlandowners perceive them. What could be improved on current response cards?Landowners have been interviewed and data has been collected through fieldobservations. The results have then been compiled and describe the differences observedbetween two different municipalities. In Hylte municipality, the proportion ofrejuvenated areas is 95 percent, while in Halmstad municipality only 79 percent.

Trädslaget lärk introducerades i Sverige av Carl von Linné 1754 och var till en början avsett för virke till flottans fartyg. Denna studie fokuserar på hybridlärk (Larix eurolepis) och sibirisk lärk (Larix sibirica) för att undersöka och belysa marknaden för lärk i Sverige. Studien använder sig av en enkätundersökning till olika respondentgrupper inom skogsbranschen samt litteraturstudier. Resultatet visar att det existerar en marknad för lärk i Sverige men att den är mycket liten och relativt lokal och nischad. Skogsägarna är ovetande om såväl lärkens fördelar som nackdelar vid skogsodling, vilket kunde avhjälpas genom att skogsbolagen och de berörda myndigheterna ökade informationen till skogsägarna. Avsättningen för virket av lärk är för tillfället dåligt betalt, vilket är en anledning till att lärken inte är så populär bland landets skogsägare men kan marknaden och efterfrågan av lärkträprodukter expanderas uppstår incitament för ökad skogsodling på sikt.

In all harvesting operations, minimized risks for soil damage combined with short forwarding mileage are desirable in order to achive cost efficient work. This study examined how forwarding mileage are influenced by the time of the year a harvesting operation is conducted. Two scenarios that corresponded to the terrain water conditions during wet and drier periods of the year were created. Twenty harvesting sites were simulated with these scenarios. The results showed that the forwarder’s mileage was reduced in the dry conditions, and that even the forwarder’s mileage over wet areas was reduced under these conditions. This means that there is a potential for productivity increase as well as to reduce the risk of soil damage in wet areas.

Den här studien gjordes med intentionen att åskådliggöra betydelsen skogsbilvägen har för skogsbruket och samhället i stort. Arbetet utreder varför vägsträckor inom undersökningsområdet klassats ned och om det möjligen gått att undvika nedklassningarna med mindre vägunderhåll. Vanligt förekommande är att skötseln av skogsbilvägarna runt om i landet med åren blir eftersatt. Där en skötselåtgärd inte sätts in förens ett eventuellt problem har blivit akut. För att planera bästa möjliga rutt för tunga fordon som har med skogsbruket att göra, som maskintrailers eller virkesbilar. Så finns den Skogliga Nationella VägDatabasen (SNVDB). Den innehåller information gällande Sveriges skogsbilvägar. För att uppdatera informationen i SNVDB så utför Biometria på uppdrag av skogsindustrin en väginventering där alla skogsbilvägar i området Götaland kontrolleras och klassificeras.

Denna studies mål var att generera en tydlig bild av hur skogens tillstånd utvecklats med avseende på ålder, diameter och träslagsfördelning, mellan åren 1983-2020. Dessutom har studien för perioden 2016-2020 undersökt ägoslag med avseende på medelålder och medeldiameter, samt skogar med naturinriktad och produktionsinriktad skötsel för skog tillhörande Sveaskog. Detta har utförts med stöd av data från Riksskogstaxeringen och Sveaskog. Studien visade att nationellt sett ökar andelen träd äldre än 120 år. Resultatet för diameterklasserna visade att grova träd (45+) ökar nationellt och har gjort så för alla perioder. För Norrland och Sveland ökade andelen grova träd väsentligt. Sett till träslagsfördelningen har av andelen barrträd och lövträd sammantaget förändrats mycket lite nationellt sett. Analys av data erhållen från Sveaskog visade att medelåldern var något högre för skogar brukade med en naturinriktning, medan skogar brukade med produktionsinriktning visade en högre medeldiameter.

Klimatförändringarna gör att bland annat medeltemperaturen kommer att öka, tillväxtsäsongen blir längre och nederbörden kan bli mer varierande och extrem. Skador från bland annat torka, insekter och storm förväntas då att öka. För att sprida riskerna och begränsa skador på skog går det att göra riskreducerande skötselåtgärder. Då en stor del av Sveriges skogar är privat ägda var syftet med denna studie att undersöka om och på vilket sätt privata skogsägare i Götaland gör riskreducerande skötselåtgärder i sitt skogsbruk. Undersökningen gjordes genom att enkäter med fasta svarsalternativ skickades ut via e-post till medlemmar i Södra. En majoritet av skogsägarna gjorde någon form av riskreducerande skötselåtgärder och ansåg också att de hade kunskap om det. Kunskap och erfarenheter av skador påverkade om skogsägarna gjorde riskreducerande skötselåtgärder. Det var en stor del av skogsägarna som hade kunskap om riskreducerande skötselåtgärder och som också ville ha mer information om det.

Klimatförändringarna innebär att risker som stormskador, barkborre och skogsbrand kan komma att öka i framtiden. En av skogsägarnas viktigaste rådgivare är inköparen eller skogsinspektorn. I denna studie intervjuades fem tjänstemän från Derome, Södra skogsägarna och Sydved. Även om det skilde sig mellan respondenterna hur de diskuterade om klimatförändringarna hade samtliga strategier för hur de hanterade barkborreskador, brandrisk och stormskador.  Skogsägarnas intresse för klimatförändringarnas påverkan på skogsbruket beskrevs som varierande, men respondenternas bild var att generellt intresserade och kunniga skogsägare var mer benägna att ta hänsyn till kommande klimatförändringar när de planerade sitt skogsbruk. Rådgivningen utgick från skogsägarens intressen och gick i linje med allmänna rekommendationer, aktuell forskning och var präglad av tradition. Eftersom inköpare och inspektorer baserade sin rådgivning på väl beprövade metoder finns ett behov av studier på hur skogsbruket påverkas av klimatförändringar och skötselmetoder som anpassas efter det.

Traktdirektivet är ett dokument utformat för att förmedla betydelsefull information vid utförande av skogliga åtgärder om den berörda trakten. Studiens syfte var att kontrollera huruvida traktdirektivet fungerade inom informationskedjan. Genom intervjuer från ett urval av berörda yrkesgrupper samlades data in som tydde på att i det stora hela fungerade traktdirektivet relativt bra, men brister framkom. Förbättringsarbete fanns att göra inom exempelvis säkerhet, vändplaner etecetera.

Det sker stora och snabba förändringar nu inom skogsbrukets miljöfrågor. Skogsstyrelsen kallar det själva en ny ordning i skogen. samtidigt så har samhällsdebatten i media blivit allt mer polariserad och många av diskussionerna är snarare baserade på opinion än fakta. Dessa förändringar påverkar både skogsägare och skogsindustrin, kopplingen mellan dessa två är virkesköpare. I detta arbete har kvalitativa intervjuer använts för att undersöka hur fem virkesköpare känner och tänker inför dessa förändringar och vad de tror att det kommer att få för konsekvenser. Deras bedömning är att förändringarna är stora men än så länge otydliga och att de virkesköpande organisationerna kommer att behöva ändra sin kompetens avseende artkunskap antingen genom att utbilda virkesköparna eller genom att knyta specialister till sig.