Spelling suggestions: "subject:"coster parents"" "subject:"boster parents""
131 |
The attachment of children in foster careEspinoza, Rosalba, Ramirez, Sarah Lopez 01 January 2002 (has links)
The purpose of the study was to examine the association between foster care children and the behaviors they exhibit particularly in attachment outcomes. The study was also an informative tool that addressed the impact of children with attachment issues currently in the foster care system. Examining the relationship between the two variables may be able to help parents and their children, by providing future resources necessary to both parties in case separation and loss occurs.
|
132 |
Perceptions of satisfaction in the delivery of services to kinship and non-kinship care providersClark, Nancy Elizabeth 01 January 2004 (has links)
The purpose of this study is to examine the perception of satisfaction of both kinship and non-kinship caregivers of the services offered to them through the child welfare system.
|
133 |
What are the experiences of foster parents who are raising special needs children in accessing services neededIsaacson, Loretta Jean, Thomas, Robbie Palmer 01 January 2004 (has links)
The purpose of the study is to explore the difficulties and experiences that foster parents have in accessing services and what can be done to alleviate some of these obstacles.
|
134 |
Biologiska familjehemsbarns delaktighet : En kvalitativ studie om hur socialtjänsten beaktar biologiska barns delaktighet vid en familjehemsplaceringKissi Andersson, Hulda, Ben Brach, Younes January 2021 (has links)
Denna uppsats handlar om biologiska barn och hur deras delaktighet, utifrån barnkonventionen och begreppet ”barnets bästa”, beaktas av yrkesprofessionella som handhar ärendet när deras familj åtagit sig uppdrag att vara familjehem. Syftet med vår studie är att undersöka hur socialtjänsten beaktar biologiska barns bästa vid en familjehemsplacering, utifrån biologiska barns delaktighet. Ett steg till att undersöka deras delaktighet är att ta reda på om det finns rutiner för hur yrkesprofessionella inom familjehemsvård i deras arbete gör biologiska barn i familjehem delaktiga under en familjehemsplacering. Genom en kvalitativ metod som metodval har vi med hjälp av en semistruktuerad intervju genomfört intervjuer med fyra familjehemssekreterare inom familjehemsvård på socialtjänsten samt fyra externa familjehemsutredare på uppdrag av socialtjänsten. Urvalsgruppen arbetar inom och på uppdrag av olika kommuner i Sverige och har olika års erfarenhet inom yrket. Tidigare forskning både internationellt och nationellt har bland annat studerat om placerade barns upplevelser i familjehem samt familjen som helhet i familjehem. När det gäller biologiska barn i familjehem visar det sig att det är ett ytterst begränsat forskningsområde. Resultat i studien visar att trots de yrkesverksammas olika bakgrund så beskriver majoriteten av urvalsgruppen att biologiska barns delaktighet inte har en direkt given plats i processen då rutiner för det saknas och föräldrarna förväntas förmedla vidare information till sina barn. Samtliga i urvalsgruppen ger en beskrivning av att biologiska barns delaktighet i en familjehemsplacering bör förstärkas. Det finns behov av att lyfta och tillämpa biologiska barns rätt till delaktighet vid en familjehemsplacering. Resultatet visar på att frågan är angelägen att få besvarad och behöver undersökas närmare med ytterligare forskningsstudier. / This essay is about biological children and how their participation, based on the Convention on the Rights of the Child and the concept of "the best interests of the child", is considered by professionals who handle the case when their family has undertaken the task of being a foster family. The purpose of this study is to investigate whether there are routines for how professionals in foster care units in their work make biological children in foster families involved during a family home placement. The study intends to make visible how the participation of biological children is considered at all stages of a foster care placement, i.e., from the beginning, during the time and at the end. Through a qualitative method as a method choice, we have, with the help of a semi-structured interview, conducted interviews with four foster care secretaries in family home care at the social services and four external foster care investigators on behalf of the social services. The selection group works within and on behalf of various municipalities in Sweden and has different years of experience in the profession. Previous research both internationally and nationally has, among other things, studied the experiences of placing children in foster families and the family in family homes. Regarding biological children in family homes, however, research shows that it is an extremely limited area of research. Results in the study show that despite the professionals' different backgrounds, most of the sample group describes that biological children's participation does not have a directly given place in the process as routines for it are lacking and parents are expected to pass on given information to their children. A description from everyone in the selection group shows that biological children's participation in a family home placement should be strengthened. It summarizes the need to raise and apply biological children's right to participation in a family home placement. The results show that the question is important to get answered and need to be investigated further. Further research is needed to examine biological children's experience of participation and its significance.
|
135 |
Názory biologických dětí pěstounů na pěstounskou péči / Opinions biological children of foster parents for foster careRybenská, Marta January 2018 (has links)
(in English) Thesis deals with biological children of parents, who have other kids in foster care. These kids are often neglected. In the theoretical part are described and defined terms such as a substitute foster family and its forms, family, siblings. It focuses also on selected foreing researches and contemporary Czech works on this topic. Practical part contains analyzes of interviews with respondents. The main aim was to find out what biological children of their parents in general think of foster care. How they perceive the situation in their own family and how it affects them.
|
136 |
Familjehemsföräldrars upplevelse av socialtjänstens stöd : I relation barnets bästaLadebäck, Hedvig, Hultén, Agnes January 2021 (has links)
När ett barn inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar måste samhället ingripa för att trygga barnet, ansvaret vilar då på socialtjänsten. En vanlig åtgärd är att barnet blir placerat i ett familjehem, dock är det fortsatt socialtjänsten som ansvarar för att barnets behov blir tillgodosedda under placeringen. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av socialtjänstens stöd och kontakt i relation till barnets bästa. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod och materialet har transkribets, kodats, samt tematiserats i enlighet med Interpretativ fenomenologisk analys. Studien utgår ifrån utvecklingsekologin och anknytningsteorin vid tolkningen av materialet. Resultatet visar att familjehemmen upplever att socialtjänstens stöd brister när det gäller kontakten och kontinuiteten i stödet. Det framgår även att organisatoriska svårigheter som exempelvis handläggarbyten är en bidragande faktor till att stödet upplevs som bristande. Det resultat som var mest framträdande är att familjehemmen önskar ett större fokus på matchning och kemi från socialtjänstens håll för att de ska få de bästa förutsättningarna för en lyckad placering. Information och möjligheten att träffa barnet innan placeringen är två faktorer som identifieras som essentiella för att kunna förbereda sig inför en placering. Därför betonas vikten av en välgrundad placering för att minska risken att barnet behöver omplaceras på grund av att familjehemmet inte har kapaciteten att ta hand om barnet efter barnets behov. Att de biologiska föräldrarnas rätt ofta går före barnets rätt är även ett genomgripande problem inom arbetet med familjehemsplaceringar placerade barn, enligt deltagarna. Familjehemsföräldrarna upplever därför att det behöver ske ett förbättringsarbete inom socialtjänsten för att alltid tillgodose familjehemmen med stöd i from av kontinuerlig kontakt och information om barnets behov samt tillgodose barnets bästa genom att lyssna på barnet vid beslut och se till barnets bästa i främsta rum.
|
137 |
Glöm inte barnens föräldrar! : En kvalitativ studie om hur familjehemsföräldrar uppfattar relationen till placerade barns biologiska föräldrar. / Don’t forget the parents of the children! : A qualitative study of how foster parents perceive the relationship with the biological parents of foster children.Strömberg, Anna, Hellman, Kerstin January 2021 (has links)
Syftet med den här studien har varit att undersöka familjehemsföräldrars relation till placerade barns biologiska föräldrar, det stöd familjehemsföräldrar upplever att de får eller saknar i relationen till de biologiska föräldrarna samt hur det stödet påverkar de placerade barnen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med 14 familjehemsföräldrar från 11 familjehem, från olika kommuner i Södra delen av Sverige, för att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Vi har sedan analyserat empirin och det resultatet visar är att majoriteten av familjehemsföräldrarna i vår studie är positiva till att ha en relation till de biologiska föräldrarna men att de saknar stöd i den, ofta svåra, relationen. Det som också framkommer i vårt resultat är att familjehemsföräldrarna är överens om vilket stöd de skulle önska för att få till en fungerande relation och att relationen till de biologiska föräldrarna fungerar bättre för de familjehemsföräldrar som har stor erfarenhet av att vara familjehem. Som teoretisk utgångspunkt för vår analys av intervjuerna har vi valt ekologisk systemteori och socialkonstruktionism. / The purpose of this study has been to research foster parents' relationship to the biological parents of foster children, the support foster parents receive or lack from the social workers in the relationship to the biological parents and how that support affects the children. We have used a qualitative method with semi-structured interviews with 14 foster parents from 11 foster homes, from different municipalities in the southern part of Sweden, to get answers to our purpose and our questions. We have then analyzed the empirical data and the results show that the majority of the foster parents in our study are positive about having a relationship with the biological parents but that they lack support in the, often difficult, relationship. What also emerges in our result is that the foster parents agree on what support they would like to have in a functioning relationship and that the relationship with the biological parents works better for the foster parents who have extensive experience of being a foster home. As a theoretical starting point for our analysis of the interviews, we have chosen ecological systems theory and social constructionism.
|
138 |
Vliv přijetí dítěte do pěstounské péče na biologické děti pěstounů / The impact of fostering a child on biological children of foster parentsVečeřová, Štěpánka January 2014 (has links)
The diploma thesis discusses the impact of foster care on biological children of foster parents from the perspective of foster parents, biological children of foster parents and experts in their work with the issue of foster care encounter. Aim of this work is to propose options for social work with biological children of applicants for foster care in the way they are not negatively affected. Key words: foster care, biological children of foster parents, accompanying foster families, preparing for foster care
|
139 |
The Effectiveness of Individualized and Rehabilitative Therapies for Children in Foster CarePozo-Breen, Alma 01 January 2017 (has links)
Children placed in foster care face considerable stress and trauma related to being removed from their homes and subsequently living in a new environment. They may exhibit severe disruptive or antisocial behavior as a consequence. Clinicians and researchers often have not considered that these behaviors may be due to children's underdeveloped cognitive control and response. Treatment approaches that offer more holistic perspectives on stress and the inclusion of individual and specialized therapies may help foster children to better control their responses and return to their biological families sooner. The purpose of this study was to focus on whether individual therapy and the inclusion of rehabilitative strategies decreased severe disruptive/antisocial behavior in children placed in foster care or foster homes. Using archival data, disruptive behavior tallies were compared between foster children who began individual therapy and then the same children with the inclusion of rehabilitative strategies. A significant decrease in disruptive behavior was found with foster children within three months of individual therapy and then again, three months after the inclusion of rehabilitative strategies, regardless of gender. Gender was found to have no significance in participants' response to treatment. Findings demonstrate the value of using multiple treatments for decreasing disruptive behavior in foster children. Using multiple treatments, clinicians may be better able to help children positively transform their lives as they navigate the foster care system, resulting in potential positive social change.
|
140 |
Caregiver Involvement, Psychiatric Services, Caregiver Stress, and Treatment Outcomes for Maltreated PreschoolersVice, Sara J. January 2019 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0657 seconds