Syftet med den här studien var att ta reda hur familjehemsföräldrar upplever sitt uppdrag och det ansvar som uppdraget medför, vad som ger familjehemsföräldrar drivkraften att fortsätta med uppdragen, samt vilken känslomässig relation familjehemsföräldrar upplever att de får till de placerade barnen. Studien består av sex intervjuer med olika typer av familjehem, varav fem enskilda intervjuer och en parintervju. Det insamlade materialet analyserades med innehållsanalys. Tre teman framträdde i resultatet vilka var: Uppdraget som familjehem, varför familjehem och vardag som familjehem. Resultatet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt Antonovskys begrepp känsla av sammanhang, KASAM, och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visade att familjehemmen har olika synsätt beroende på hur länge de har varit familjehem, vilken typ av placeringar de haft och har, men framförallt av vilken anledning familjehemmet blev familjehem från början. / The purpose of this study was to figure out how foster parents view their task and the responsibilities that the task entails, what gives foster parents motivation to continue with the mission, as well as what kind of emotional attachment the foster parents experience they get to the placed children. This study consists of six interviews, of which five of them were individual and one pair interview. The gathered material was analyzed from content analysis. Three themes emerged in the results which were: The mission as a foster family, why foster family and the everyday of foster families. The results were then analyzed through previous research along with Antonovskys concept sense of coherence, SOC and Bowlbys attachment theory. The results showed that foster families have different views depending on how long they have been foster families, what kind of children they’ve had but above all, what motivated them to start a foster family.

Syftet med studien är att undersöka vad det innebär att vara familjehemsförälder och att ta sig an ett barn som inte är ens eget, samt att öka kunskapen om varför familjer väljer att bli och fortsätta vara familjehem. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Geografiskt sett är informanterna till studien utspridda över Mellansverige. Intervjuerna har gett material som sedan analyserats med hjälp av emotionssociologi, begreppet livsplan och anknytningsteori, samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att motiven till att bli familjehem är av skiftande karaktär. Några av informanterna nämner att det främsta motivet är att de på något sätt vill leva med barn i familjen. Andra berättar om viljan att hjälpa till på ett samhälleligt plan och att rädda barn från det sociala arvet. Som familjehem finns det förväntningar på att skapa en anknytning till det placerade barnet och samtidigt vara inställd på att placeringen kan upphöra. Studiens resultat visar att trots att det finns en osäkerhet kring om barnet kommer att få stanna kvar i familjehemmet hindrar det inte familjehemsföräldrarna från att gå in helhjärtat med sina känslor. Resultatet visar också att familjehemmen inte betraktar uppgiften som ett uppdrag utan snarare som ett ”vanligt” föräldraskap. Studien visar också att familjehemsföräldrarna ser ett stort värde i att upprätthålla en god relation med de biologiska föräldrarna, samtidigt som de beskriver det som något av det mest utmanande med uppdraget. / The purpose of the study is to examine what it means to be a foster parent and what it means to take care of a child who is not one's own and to increase the knowledge of why families choose to become and be a family home. The study has been carried out through qualitative semi-structured interviews with six foster parents. Geographically, the informants of the study are scattered across central Sweden. The interviews have given material that has been analyzed with help from emotional sociology, attachment theory and the concept of life plan, as well as previous research. The study's results show that the motives for becoming a foster home are of varying nature. Some of the informants mention that the main motive is that they in some way want to live with a child in the family. Others tell of the willingness to help on a social level and save children from the social heritage. As a family home there are expectations to create a connection to the child that has been placed in their care and at the same time be prepared that the placement can end. The study's results show that even though there is uncertainty about whether the child will stay in the family home, it does not prevent foster parents from entering wholeheartedly with their feelings. The result shows that foster homes do not regard the task as an assignment but rather as “regular" parenting. The study also shows that foster parents see great value in maintaining a good relationship with the biological parents, while at the same time it is one of the most challenging parts of the assignment.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och analysera existerande forskning kring anknytningsmönster mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska föräldrar samt dess konsekvenser för barnens psykiska hälsa. Studiens empiri utgick från tidigare publicerad forskning som analyserades med hjälp av anknytningsteorin och utvecklingspsykopatologin. Studiens huvudsakliga resultat visade att flera familjehemsplacerade barn saknar eller har en dålig kontakt med sina biologiska föräldrar. Många barn klarar sig dock bra som tonåringar och vuxna, något som kan förklaras med hjälp av olika skyddsfaktorer. De viktigaste slutsatserna visade att familjehemsplacerade barn har större risk för en negativ hälsoutveckling på grund av de separationer och ofta traumatiska händelser de gått igenom i sin uppväxt. En viktig slutsats är att en stabil och trygg skolmiljö, trygga anknytningar till de biologiska föräldrarna, familjehemsföräldrarna eller annan betydande vuxen, kan utgöra en skyddande effekt och minska risken för psykisk ohälsa. / The aim of this literature study was to compile and analyze excising research about attachment patterns between placed children and their biological parents and its impact on the child ́s mental health. The empirical data was based on previously published research that was analyzed using attachment theory and developmental psychopathology. The study’s main result showed that many foster children lack or have poor contact with their biological parents. However, many children manage well as adolescents and adults, which can be explained with the help ofprotective factors. The main conclusions showed that placed children have an increased risk of negative health development due to the separations and often traumatic events they have undergone in their upbringing. An important conclusion is that a stable and safe school environment, secure attachments to the biological parents, foster parents or another important adult, can be a protective effect and reduce the risk of mental health.

Syftet med den här studien har varit att undersöka familjehemsföräldrars relation till placerade barns biologiska föräldrar, det stöd familjehemsföräldrar upplever att de får eller saknar i relationen till de biologiska föräldrarna samt hur det stödet påverkar de placerade barnen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med 14 familjehemsföräldrar från 11 familjehem, från olika kommuner i Södra delen av Sverige, för att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Vi har sedan analyserat empirin och det resultatet visar är att majoriteten av familjehemsföräldrarna i vår studie är positiva till att ha en relation till de biologiska föräldrarna men att de saknar stöd i den, ofta svåra, relationen. Det som också framkommer i vårt resultat är att familjehemsföräldrarna är överens om vilket stöd de skulle önska för att få till en fungerande relation och att relationen till de biologiska föräldrarna fungerar bättre för de familjehemsföräldrar som har stor erfarenhet av att vara familjehem. Som teoretisk utgångspunkt för vår analys av intervjuerna har vi valt ekologisk systemteori och socialkonstruktionism. / The purpose of this study has been to research foster parents' relationship to the biological parents of foster children, the support foster parents receive or lack from the social workers in the relationship to the biological parents and how that support affects the children. We have used a qualitative method with semi-structured interviews with 14 foster parents from 11 foster homes, from different municipalities in the southern part of Sweden, to get answers to our purpose and our questions. We have then analyzed the empirical data and the results show that the majority of the foster parents in our study are positive about having a relationship with the biological parents but that they lack support in the, often difficult, relationship. What also emerges in our result is that the foster parents agree on what support they would like to have in a functioning relationship and that the relationship with the biological parents works better for the foster parents who have extensive experience of being a foster home. As a theoretical starting point for our analysis of the interviews, we have chosen ecological systems theory and social constructionism.

Denna studie avhandlar föräldrars upplevelser gällande sina barns placering i enlighet med lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU) 2§. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där sju föräldrar intervjuats. Studien undersöker föräldrars upplevelser och därav metodvalet, att kunna ställa respondenternas perspektiv i centrum, i detta avseende deras individuella upplevelser. Studien utgår från teoretiska utgångspunkterna symbolisk interaktionism och intersubjektivitet för att belysa föräldrars upplevelser av att vara förälder till ett placerat barn. Studien belyser även det negativa sociala arvet samt generationstrauma, vilket visar sig i att flera av föräldrarna har erfarenhet av att själva ha utsatts för våld från sina föräldrar och flera har även själva varit familjehemsplacerade som barn. Studiens resultat visade på varierande upplevelser av att få sitt barn placerat enligt 2§ LVU. Flera respondenter beskrev en känsla av att inte uppleva sig själva som förälder förutom under umgänge, andra respondenter ansåg sig själva fortfarande vara föräldrar trots placeringen. De föräldrar som upplevde placeringen som negativ uppgav en känsla av motstånd från familjehemmet samt att bli fråntagen sin roll som förälder. Vissa föräldrar beskrev även en känsla av ambivalens utifrån att de upplevde en viss tacksamhet gentemot familjehemmet trots att föräldern inte samtycker till placeringen. / ABSTRACTThis study deals with parents' experiences regarding the placement of their children in accordance with “lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, (LVU) 2§”. The study was carried out using a qualitative method, where seven parents were interviewed. The study investigates parents' experiences and hence the choice of method, to be able to place the respondents' perspective in the center, in this respect their individual experiences. The study is based on the theoretical starting points of symbolic interactionism and intersubjectivity to shed light on parents' experiences of being the parent of a placed child. The study also highlights the negative social legacy and generational trauma, which is shown in the fact that several of the parents have experience of having been subjected to violence from their parents themselves and several have also themselves been placed in family homes as children. The results of the study showed different experiences of being seated according to § 2 LVU. Several respondents described a feeling of not experiencing themselves as a parent except during socializing, other respondents still considered themselves to be parents despite the placement. The parents who experienced the placement as negative stated a feeling of resistance from the family home and of being deprived of their role as a parent. Some parents also described a feeling of ambivalence based on the fact that they felt a certain gratitude towards the family home despite the parent not consenting to the placement.

Uppsatsens syfte är att genom familjehemsföräldrars berättelser få en ökad kunskap och fördjupad förståelse för hur eftervården tillämpas i praktiken gällande ungdomar i åldern 18 - 23 år som varit placerade i familjehem. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsansats använts och det empiriska materialet har framtagits genom kvalitativa intervjuer. Inom studien genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med totalt åtta familjehemsföräldrar. Under intervjuerna var temaområden vägledande: familjehemsföräldrars bild av dagens "stöd och hjälp efter avslutad  placering”/ eftervård, familjehemsföräldrars upplevelse av ungdomarnas behov av eftervård, samt familjehemsföräldrars syn på sin funktion i eftervården. Utifrån Meads symboliska interaktionism samt Bowlbys anknytingsteori analyserades det empiriska materialet. Resultatet visar att familjehemsföräldrarna ser behovet av ett långvarigt stöd för denna målgrupp, men anser att det som idag finns inte kan kallas eftervård. Vår slutsats är att det finns stora brister i eftervården för ungdomar som har varit placerade i familjehem, samt att insatser som finns inte är funktionellt utformade för denna målgrupp. För att detta ska kunna förändras krävs att ungdomarnas och familjehemsföräldrarnas behov i eftervården blir synliga. Familjehemsföräldrars uppdrag i eftervården behöver även utvecklas och förstärkas. / The purpose of the essay is to gain an increased knowledge and in-depth understanding of the use of aftercare in the practice of adolescents aged 18 - 23, who have been placed in a family home, through foster parents stories. To achieve the aim of the study, a qualitative research approach has been used and the empirical material has been developed through qualitative interviews. The study was conducted by six semistructured interviews of eight foster parents in total. During the interviews, thematic areas were indicative: foster parents view of “support and help after leaving care” a.k.a. aftercare, foster parents perception of adolescent need for aftercare and the foster parents view of their function in the aftercare. The empirin was analyzed based on concepts within Mead´s symbolic interactionism and Bowly´s theory of attachment. The result shows that foster parents see the need for a long term support for this target group, but believes that the existing support after leaving care cannot be called aftercare. Our conclusion is that there are major shortcomings in the aftercare of adolescents who have been placed in foster families, and that efforts that are available are not functionally designed for this target group. In order for this to change, it is necessary that the adolescents and foster parents needs of the aftercare are highlighted. The foster parents assignments in the aftercare need also to be developed and strengthened.