Under hösten 2017 fick #metoo en enorm spridning i sociala medier. Rörelsen har beskrivits som en nutida revolution, och av länderna i Norden hade metoo-rörelsen störst genomslag i Sverige. Den här studien kommer att fokusera på Fredrik Virtanen, som tidigt hängdes ut med namn och bild i svenska medier efter de våldtäktsanklagelser som riktats mot honom. Ett år senare fick Virtanen möjlighet att uttala sig i media och försvara sig mot dessa anklagelser. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur retoriska strategier har använts i samband med #metoo, samt hur de kan vara användbara vid självförsvar. Studiens teoretiska ramverk bygger på retoriken och självförsvarsteorin apologia, som båda används för att analysera ord i skrift och tal. Med hjälp av en retorisk textanalys som metod, kommer vi att analysera hur Virtanen väljer att svara på anklagelserna. Resultatet visar att Virtanen använder sig av samtliga tre övertalningsstrategier, ethos, logos och pathos, i sina två uttalanden. Resultatet visar även att Virtanen använder sig av retoriska självförsvarsstrategier, framförallt förnekelse. Detta kan vara en farlig självförsvarstrategi att använda sig av, eftersom den fungerar bäst om publiken tror att den anklagade är oskyldig. En retorisk textanalys kan inte få fram ett resultat som visar om en person är skyldig eller oskyldig. Däremot visar vår analys att de tre övertalningsstrategierna som Virtanen använder sig av inte kompletterar varandra, vilket kan framställa honom som mindre trovärdig.

The aim of the study was to examine how the newspaper Aftonbladet reported the accusation on the journalist Fredrik Virtanen concerning sexual harassment and rape. He was at the time of the accusations employed at Aftonbladet as a chronicler and columnist. Aftonbladet has been criticized for inadequate coverage of the case. The main questions this study examined are: How and what did Aftonbladet report regarding one of their own journalists being accused for sexual harrassment? And how did the reporting comply with the editorial policy at Aftonbladet? The method of the study was a case study and critical discourse analysis, with the aim to examine news and whether the newspaper followed its editorial policy. The main theme listed in the texts published by Aftonbladet was that an Aftonbladet employee was accused for rape. Additional themes where discourses regarding the work environment at Aftonbladet and a moral discourse regarding the ethics of publishing names and reporting openly about the accusations. Other accusations than rape are not mentioned in Aftonbladet, except in one article regarding an interview with Fredrik Virtanen. Further, the published texts mainly consists of opinions and interviews of management at Aftonbladet, including Fredrik Virtanen. Thus, Aftonbladet has reported the case one-sidedly. The message mediated in texts regarding press ethics and news prioritation is that the case was primarly treated as a staff issue rather than news. The criticism directed against Aftonbladet regarding lack of news reporting and openness has been answered by Aftonbladet with reference to the fact that the newspaper follows the press ethics and publishing rules.  However, it can be determined that Aftonbladet, despite its reference to press ethics, did not follow its own editorial policy when reporting the case.