Teknikens utveckling och kommersialiseringen av internet har förändrat musikindustrins spelplan. Numera är artister inte lika beroende av skivbolag som finanserar dyra studiotimmar med mera utan kan själva åstadkomma en hög inspelningskvalitet med billigare utrustning. De har också möjligheten att själva marknadsföra sig via internet och bygga upp sina varumärken. Syftet med undersökningarna som ligger till grund för detta arbete var att kartlägga de nya arbetsuppgifter artisterna fått till följd av digitaliseringen. Resultatet användes sedan för att belysa vilka områden som kan effektiviseras och förbättras. Undersökningen fokuserade på artister som var i ett tidigt skede av sina karriärer men hade som mål att livnära sig på sin livemusik. Arbetet mynnade ut i slutsatsen att de mindre etablerade artisterna har svårt att konkurrera med artister som backas upp av större musikbolag. Mycket på grund av att de inte klarar av eller hinner med allt administrativt arbete som krävs för att försörja sig på sin livemusik. Många artister verkar prioritera bort den administrativa delen till fördel för konstnärskapet. När de administrativa delarna av företagen inte sköts hamnar artisten i en ond spiral. När man väljer att inte betala skatt på sin lön, prioriterar bort marknadsföring och att skriva avtal så skadar det artistskapets varumärke på sikt.

Denna uppsats syftar till att få en inblick i hur frilansande folkmusiker i Sverige gör för att lansera sig själva som artister, vilka redskap som används samt vilken funktion dessa redskap fyller. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra frilansmusiker inom den folkmusikaliska genren. Musikbranschens förändrade förutsättningar, ställda i relation till Lundberg, Malm & Ronströms (2000) begrepp görare, vetare och makare, utgör de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen. Dessa begrepp har i uppsatsen omformats till de tre nya begreppen individen, arenan och branschen. Resultatet visar att respondenternas artistlansering är en medveten process som består av många komponenter. Studien lyfter fram och problematiserar artistens entreprenörskap som utöver det konstnärliga utövandet även innefattar roller såsom exempelvis agent, distributör, marknadsförare och företagare. Musikern som individ använder, med utgångspunkt från drivkraften att musicera, branschen och dess arenor för att framhäva sig själv på marknaden. Undersökningen visar indikationer på att det finns essentiella faktorer när det gäller marknadsföring av artister, där grunderna baseras på att tala om att verksamheten finns, förklara vad som är bra med den, upprepa budskapet och sedan leva upp till det. Respondenternas strategier för att försörja sig som frilansmusiker går ut på att med hjälp av olika redskap hålla verksamheten levande och lönsam. Det gör de genom att exempelvis göra sin musik lättillgänglig och visa en tydlig profil samt genom att bygga ett kontaktnätverk, synas i gynnsamma miljöer och dra nytta av olika bidragsmöjligheter. Det har också framkommit att folkmusikernas marknadsföring och varumärkesbildande utförs till största del över Internet via hemsidor, sökmotorer, e-post och sociala medier. / The paper aims to gain insight into how freelance musicians in Sweden are doing to launch themselves as artists, the resources used and their function. This has been examined through qualitative interviews with four freelance musicians in the genre of folk music. The changing conditions of the music industry, in relation to Lundberg, Malm & Ronström’s concept görare, vetare and makare, are the theoretical basis for the paper. These concepts have in the paper been transformed to the three new concepts of the individual, the arena and the industry. The results show that the respondents' role as an artist is a deliberate process that consists of many components. The study highlights and discusses the artist's entrepreneurship that goes beyond the artistic exercise, and also includes roles such as agent, distributor, marketer etc. The musician as an individual, with the urge to make music as a point of departure, uses the industry and it’s arenas to highlight him or herself in the market. The study indicates that there are essential elements in the marketing of artists which are based on informing people about the activity, explain what is good about it, then repeat the message and live up to it. Respondents' approaches to living as a freelance musician is to keep the business alive and profitable by using various tools. They do this for example by making their music accessible, show a clear profile, build a contact network, be seen in favourable environments and take advantage of various funding possibilities. It has also become apparent that the musicians´marketing and trademark creation is carried out largely over the Internet through websites, search engines, email and social media.