Byggfukt är förekommande under produktionen av byggnader. Studien ämnar undersöka hur byggbranschen hanterar fuktproblemtiken för nygjuten betong samtbekräfta eller dementera tillförlitligheten hos prognosverktygen Torka S och BI Dry. Genom kvalitativa intervjuer med byggbranschen konstateras det att branschen ärmedveten om problematiken och aktivt tillämpar metoder som ByggaF för attfuktsäkra. Den viktigaste styrparametern byggbranschen tillämpar för att minimera betonguttorkning är att öka mängden cement i betongen. Den kvantitativa undersökningen kan konstatera att prognosverktygen, Torka S ochBI Dry, saknar tillförlitlighet då de inte kan simulera tillsatsämnen som används i dagens cement.

Fuktskador uppstår vanligtvis på grund av felaktig planering, projektering och utförande under hela byggprocessen. Dessa felaktigheter resulterar i stora åtgärdskostnader som kan minimeras eller till och med elimineras om fuktsäkerhetsarbetet är väl genomförd. Projekteringsskedet är ett viktigt skede, där en noggrann och korrekt genomförd fuktsäkerhetsprojektering är av stor betydelse för det försatta fuktsäkerhetsarbetet under byggprocessen. Projektörernas roll i detta skede är att utföra en fuktsäkerhetsprojektering utifrån de ställda kraven från byggherren.  Syftet med detta examensarbete är att ta reda på projektörernas val av metod vid genomförandet av fuktsäkerhetsprojektering och granska om behovet av eventuell kompetensutveckling, inom fukt, bland projektörerna är nödvändig.     De två metoder som har använts för att uppnå syftet i detta examensarbete är intervjuer och litteraturstudier.  Målgruppen i detta examensarbete är byggföretagen i Sverige. Det som granskas är hur de hanterar fuktsäkerhetsarbetet i projekteringsskedet, med fokus på hur fuktsäkerhetsprojekteringen utförs. Av de aktörer som medverkar i projekteringsskedet riktas all fokus på projektörerna.   Tre av fem projektörer är missnöjda med den egna fuktkompetensen vilket överensstämmer med de fuktsakkunnigas uppfattning om projektörernas fuktkompetens. Under intervjuerna har flera fuktsakkunniga påpekat behovet av ökat fuktkompetens bland projektörerna. Den bristande fuktkompetensen leder till att projektörerna inte kan beakta eller upptäcka eventuella fuktrisker vid fuktsäkerhetsprojekteringen. Metod som 80 % av projektörerna tillämpar vid fuktsäkerhetsprojektering är ByggaF metoden. Projektörerna kunskap om ByggaF är fortfarande låg enligt de fuktsakkunniga och av den anledningen kan projektörerna inte tillämpa ByggaF metoden i sin helhet. Kompetens och erfarenhet är de viktigaste faktorerna som en projektör måste ha med sig, för att kunna beakta och upptäcka vad som är fel krävs det kunskap samt erfarenhet om vad som är rätt.        Utifrån responsen från både byggnadsnämnden och deltagarna, framgår det att en granskning av dokumentationen gällande fuktsäkerhetsarbetet inte, alltid, begärs in av byggnadsnämnden.    Slutsatsen är att projektörer måste införskaffa sig kompetens inom fukt och ByggaF metoden. / Moisture damage usually occurs due to incorrect planning, design and execution throughout the construction process. These inaccuracies result in large cost of action that can be minimized or even eliminated if the moisture safety work is done properly. The design phase is an important stage and a properly implemented moisture safety design can be of great importance for the moisture safety work during the construction process. The planners’ role at this stage is to carry out a moisture safety work based on the requirements of the developer. The purpose of this exam is to find out the choice of method made by the planners’ in the implementation of moisture safety design and to review the need of competence development among the planners’ about moisture.    The two methods that have been used to achieve the purpose of this exam are interviews and literature studies. The target group in this exam is the construction companies in Sweden. The way of how the companies handle of moisture safety design is being reviewed in the design stage.  Of all involved actors in the design phase, the focus is on the planners'. Three out of five planners' are dissatisfied with their own moisture competence, which is in line with the opinion of the experts' of moisture about the planners' competence.   During the interviews, several experts' of moisture have pointed out the need for increased moisture competence among the planners'. The lack competence means that the planners' cannot consider or detect possible moisture risks during the moisture safety design. The method that is used by 80% of the planners' during moisture safety design is the ByggaF method. The planners' knowledge of ByggaF is still low according to the experts' of moisture and for this reason the planners' cannot apply entirely the ByggaF method. The tools that planners' need to have with them is knowledge and experience. In order to discover what is wrong, you need to have both the knowledge and experience about what is right.  Based on the response from both the building committee and the participants, a review of the documentation regarding the moisture safety work is not always requested by the building committee.  The conclusion is that projectors must acquire competence in both moisture and the ByggaF method.

Moisture induced damages to building envelopes can result in microbial growth possibly affecting the health and wellbeing of occupants. Recent failing structures and damaged buildings indicate a lack of tools to estimate risk of mould growth and moisture damage. In this work a so-called mould resistance design (MRD) model has been applied for mapping the risk for mould growth on a number of wood-containing wall structures. The MRD model introduces an engineering approach to moisture safety design in a similar way as for structural design, where load and resistance is compared. The MRD model introduces and quantifies the concepts of climatic exposure and material resistance and compares them through an MRD index. This MRD index incorporates a limit state, which gives the critical dose of exposure for a given resistance to initiate onset of mould growth.   Three conceptual wall structures were evaluated and analyzed in terms of MRD index: two wall systems with an air gap and one wall system without. A parametric study investigating the effect of parameter variation on MRD index was conducted. Evaluated parameters were: climate (geographic location), orientation, air changes per hour in the air gap, driving rain penetrating the facade layer, exterior plaster properties and wood type. The simulations were performed using the hygrothermal calculation software WUFI. The results indicate that the wall systems with a ventilated air gap performs better in terms of MRD index i.e. suggests a lower risk of initiation of mould growth than the wall system without air gap. The results of orientation variation show that wall systems perform differently dependent on layering structure. The inherent water sorption properties of the exterior plaster are shown to have a large effect on the results. In addition, uncertainties were found on how to accurately include hydrophobicity as a parameter in the model. The report concludes that geographical location and its specific climate is the most important parameter to consider when designing for moisture safety. The MRD model is recommended to be used in combination with traditional moisture safety evaluation.