2016 was a year of record with a total amount of over 201 billion SEK invested in the Swedish real estate market, spread over more than 535 transactions (counting transactions of 40 million SEK and above). The Swedish real estate market is sometimes referred to as a safe haven among international investors when it comes to foreign direct investments. Some characteristics that makes Swedish real estate a valuable asset among foreign investors are said to be the market transparency, low interest rate environment, and increasing rents, to mention a few. This report uses a quantitative analysis method in order to discern what fundamental economic factors that affects foreign investor’s behavior of when to invest in Swedish real estate.  The Swedish property firm, Newsec, has provided transaction data in order to accomplish this study. From the quantitative analysis, it has been found that the fundamental factors that have the most impact on foreign transaction volume are the capitalization rate, inflation rate, world market volatility, Swedish stock market and domestic transaction volume. Furthermore, exchange rates and the repo rate do not seem to have a significant impact on the foreign transaction volume, according to the study. / 2016 var ett rekordår på den svenska fastighetsmarknaden med en total transaktionsvolym på över 201 miljarder kronor, fördelat på över 535 transaktioner (räknat transaktioner över 40 miljoner kronor). Den svenska fastighetsmarknaden refereras ibland till som en fristad av internationella investerare när det kommer till utländska direktinvesteringar. Några av de egenskaper som karaktäriserar den svenska fastighetsmarknaden och som gör den till en värdefull tillgång för utländska investerare är att den präglas av hög transparens, låga räntor och stigande hyror, för att nämna några. Den här rapporten använder en kvantitativ analysmetod för att undersöka vilka fundamentala ekonomiska faktorer som påverkar vid vilken tidpunkt utländska investerare väljer att investera i svenska fastigheter. Fastighetsbolaget Newsec har tillhandahållit transaktionsdata som möjliggjort denna studie. Från den kvantitativa analysen har det kunnat urskönjas att de fundamentala ekonomiska faktorerna som påverkar den totala volymen utländskt kapital som investeras på den svenska fastighetsmarknaden är: cap rate, inflation, volatilitet på världsmarknaden, svenska aktiepriser samt svenskt investerat kapital i svenska fastigheter. Vidare, valutakurser och reporäntan är faktorer som inte har kunnat säkerställas ha inflytande över volymen utländskt investerat kapital enligt studien.

Housing availability plays a central role for the mobility in the labour market and for the economic growth in a country. Housing construction in Sweden is now increasing strongly after a period of low construction during and after the financial crisis in 2008. Despite this, many of the Swedish municipalities indicate that there is a housing shortage, especially in the metropolitan regions. The main reason for this is that the population has grown at a faster pace compared to the number of homes. This thesis uses a regression analysis to analyse what fundamental economic factors that affected housing construction in Stockholm County between 1992 and 2016.  The result from the regression analysis shows that the repo rate, inflation, GDP, population, unemployment, housing prices, and construction cost, with a lag of seven, seven, zero, one, six, two, and three quarters respectively, have a significant effect on housing construction. Furthermore, the regression model showed a low significance level for income, thus this variable was excluded from the model. Moreover, a time trend was included in the regression model. The time trend shows statistically significance, and its β coefficient implies an approximate 3% increase in housing construction per year, on average. Moreover, the regression model, presented in this thesis, has an R-squared value of 0.73, which indicates that the model can explain 73% of the variation in housing construction in Stockholm County between 1992 and 2016. / Tillgängligheten av bostäder spelar en central roll för rörligheten på arbetsmarknaden och för den ekonomiska tillväxten i ett land. Bostadsbyggandet i Sverige ökar nu kraftigt efter en period av lågkonjunktur, under och efter finanskrisen 2008. Trots detta anser många kommuner i Sverige att bostadsbristen är stor, särskilt i storstadsregionerna. Den främsta orsaken till detta är att befolkningen har vuxit i en högre takt än antalet bostäder. Denna uppsats använder en regressionsanalys för att analysera vilka fundamentala ekonomiska faktorer som påverkat bostadsbyggandet i Stockholms län mellan 1992 och 2016. Resultatet av regressionsanalysen visar att reporäntan, inflationen, BNP, befolkningsmängd, arbetslöshet, bostadspriser och byggkostnader, med sju, sju, noll, en, sex, två, respektive tre kvartals förskjutning, hade en signifikant inverkan på bostadsbyggandet. Vidare visade regressionsmodellen en låg signifikansnivå för variabeln inkomst, vilket medförde att denna variabel uteslöts från modellen. Dessutom inkluderades en tidsvariabel i regressionsmodellen. Tidsvariabeln visar statistisk signifikans och dess koefficient indikerar att bostadsbyggandet i genomsnitt ökade med ca 3% per år. Regressionsmodellen som presenteras i denna uppsats har ett R2-värde på 0,73 vilket indikerar att modellen förklarar 73% av variationen i bostadsbyggande i Stockholms län mellan 1992 och 2016.