Crowdfunding är ett fenomen som de senaste åren har blivit ett allt större finansieringsalternativ för entreprenörer. I och med detta kommer denna uppsats med hjälp av intervjuer med anställda på två av de största crowdfundingplattformarna i Sverige samt enkäter med entreprenörer som använt sig av detta fenomen att analysera förtroendebyggandet mellan plattformen och entreprenörer. Uppsatsen ämnar även undersöka om tillvägagångssättet skiljer sig mellan de två största crowdfundingmodellerna i Sverige, aktie- och belöningsbaserad crowdfunding. Med hjälp av etablerade teorier inom förtroendeforskning har uppsatsskribenterna sammanfattat detta i en egen konstruerad modell som tar upp de faktorer som påverkar förtroende. Resultatet visar att förtroendebyggande sker mellan parterna samt att de faktorer som är av störst vikt är, kommunikationskanaler samt institutionellt förtroende. De största skillnaderna mellan aktie- och belöningsbaserade är mängden kommunikation och strukturell försäkran som krävs. Olika kombinationer av faktorer kan användas för att bygga förtroende beroende på plattformens inriktning och de entreprenörer som man riktar sig mot.

Crowdfunding är en ny metod för att finansiera företag och projekt som under senare år börjat få momentum. Genom att använda kunskapen och kapitalet hos ”crowden” finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts hållbara. Centralt inom alla finansieringsformer är förtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingföretag skapar förtroende till entreprenörer och finansiärer. Syftet med vår uppsats är följaktligen att utröna hur crowdfundingföretag hanterar och arbetar med förtroende mot entreprenörer och finansiärer. Totalt har sju intervjuer genomförts varav fyra var med grundare till ledande aktörer på den svenska marknaden för crowdfunding. Resultatet i studien visar på att crowdfundingföretagen arbetar med att överkomma den informationsasymmetrin som råder gentemot finansiärer och entreprenörer genom ett aktivt arbete med relationsskapande och transparens gentemot dessa. Samtidigt slås även fast att användandet av legala och tekniska strukturer för att uppnå ett förtroende inte är genomgående för de undersökta aktörerna.

This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign. The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process. The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks. A technical study was also made about the company's products. The result of the technical study can be used by customers to get a clearer understanding of the company's products, but also by the company itself as a good insight into how their products work in practice and to develop the existing products.

This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign. The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process. The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks. A technical study was also made about the company's products. The result of the technical study can be used by customers to get a clearer understanding of the company's products, but also by the company itself as a good insight into how their products work in practice and to develop the existing products.

The financing phenomenon equity crowdfunding, which is the smallest of the four crowdfunding types, has in recent years expanded quickly. This has led to companies and entrepreneurs that possess limited knowledge about business and are unable to get financed in any other way making their way to this financing type. Their lack of knowledge regarding valuation for businesses has not previously been studied. Researchers has however voiced their concerns regarding valuation for companies on this market, since it has significant implications for the future of the company and the chance for a crowdfunding campaign to succeed. These concerns led to the purpose of the thesis, to study how valuation is conducted in companies that has run equity crowdfunding campaigns in Sweden. To answer this a case study was conducted where seven entrepreneurs, that previously had such a campaign on the swedish platform FundedByMe, was interviewed. This was also complemented with an expert interview with a representative from a Swedish crowdfunding intermediary. During these interviews the entrepreneurs explained why they chose equity crowdfunding, why they chose to offer the amount of equity they did and the valuation process. From this study we can conclude that some of the concerns may be unjustified, even if most of the companies could not get financing in any other way they seem to have a high awareness of the importance of a thorough valuation and in several cases sought external help for this process. Further it can be concluded that the amount of equity offered is closely linked to the amount of capital that the entrepreneur believe they need, but also to keep as many shares as possible to themselves. Another important insight is that the current laws that regulate the area in Sweden is too unspecified and that further regulation is needed to reduce the amount of asymmetric information on the market and to protect investors to a higher degree than today. / Den nya finansieringsformen equity crowdfunding, den minsta av de fyra crowdfundingmodellerna, har under de senaste åren haft en snabb framfart. Detta har dock lett till attföretag och entreprenörer som är ekonomiskt okunniga och ej kan finansiera sig på annat sättsökt sig till equity crowdfunding. Deras okunskap kring värdering har inte tidigare studeratsmen forskare har uttryckt oro kring värderingen av företag inom denna marknad då den harstora implikationer för företagets framtid samt om kampanjen lyckas. Oron kringvärderingsförfarandet ledde till att syftet i denna studie utformades för att undersöka hur dettagår till i företag som tillämpat equity crowdfunding i Sverige. Det har skett genom enfallstudie där sju företag som haft en sådan kampanj hos den svenska plattformenFundedByMe intervjuades. Detta kompletterades även med en expertintervju från enrepresentant för denna intermediär. Under dessa intervjuer förklarade entreprenörerna varförde sökt sig till equity crowdfunding, varför de valde att bjuda ut den del av bolaget som devalde samt värderingsprocessen. Från resultatet av denna studie konstateras att viss oro kandämpas, då förvisso de flesta bolagen inte hade möjlighet att få finansiering på annat sätt,men de hade ändå en god uppfattning kring värderingens betydelse och hade i flera fall tagitin extern kompetens för att assistera med denna. Det går även att konstatera att andelenutbjudet kapital främst är kopplat till det kapitalbehov entreprenörerna upplever att de harsamt en önskan att behålla så många andelar som möjligt i bolaget. En viktig insikt är även attden lagstiftning som finns inom området, i Sverige, idag är alldeles för otydlig och equitycrowdfunding kommer behöva en mycket mer specificerad reglering för att åtgärda denasymmetriska informationen som finns på marknaden samt för att öka det i nulägetbristfälliga investerarskyddet.

No description available.