No description available.

Thesis (M.S.)--Ohio State University, 1960. / Includes bibliographical references. Available online via OhioLINK's ETD Center

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de svenska tidningarna porträtterade de svenska manliga respektive kvinnliga OS-deltagarna i Sotji 2014. Tidigare studier har visat att en olik porträttering görs mellan herr- och damidrottare. Materialet har jämförts mot tidigare framtagna diskursteman av Judit Bérczes. Utifrån detta har tre diskursteman tagits fram samt ett kort avsnitt som behandlar hur mycket utrymme herrarna respektive damerna får i media. Det första diskurstemat heter ”den ambivalenta framställningen” och behandlar tidningarnas givande av svaghetsegenskaper parallellt med styrkeegenskaper kring en idrottares prestation. Diskurstema nummer två behandlar hur tidningarna framhäver kvinnor som utövar typiskt ”feminina” sporter. Detta tema har jag namngivit ”genuskategorisering”. Mitt tredje diskurstema heter ”den asymmetriska genusbeteckningen” och behandlar tidningarnas tendens till att i en större utsträckning markera om en artikel behandlar damidrott än herridrott. Ett exempel som lyfts fram ur mitt material är termerna ”Damkronorna” kontra ”Tre kronor”. I den avslutande diskussionen förs resonemang kring omförhandling och förändring inom tidningarnas sportdiskurs och huruvida vi går mot ett mer jämställt idrotts-Sverige eller inte.

Syftet med min kandidatuppsats är att undersöka hur föreställningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och på vilka sätt barnböckerna förhåller sig till traditionella normer och värderingar gällande kön och könsroller. Med utgångspunkt i fem populära barnböcker undersöks följande frågeställningar: Vilka roller tar personerna i boken och hur förhåller sig dessa roller till traditionella föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt? Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande? Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för kläder, leksaker och färger runt sig? Avslutningsvis kommer jag också att jämföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör.

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss., 2008

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2010.

No description available.

<p>Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av någon form av ätstörning. Ett av få ställen dit de kan vända sig för att få hjälp är den offentliga sjukvården. Mitt syfte med denna uppsats har därmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tänker kring ätstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrån teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om ätstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn på ätstörningar präglas av två olika diskurser. I första hand kommer den medicinvetenskapliga och sjukdomsorienterade diskursen. Men där kunskaperna från denna tar slut, vilket de gör ganska snabbt på grund av bristfällig utbildning i ämnet, övergår de till en mer vardaglig diskurs som mer påminner om massmedias bild av ätstörningar. Genom min analys framkommer det även att kvinnlighet och ätstörningar ligger nära varandra definitionsmässigt. Detta medför att det är svårt att skilja på ett ”naturligt” kvinnligt beteende och en ätstörning.</p>