Sammanfattning I denna studie har vi undersökt hur barnen bemöts av pedagogerna i den fria leken på förskolan ur ett jämställt perspektiv. Vi har valt att fokusera på pedagogernas agerande gentemot barnen ur ett genusperspektiv, detta därför att det är ett aktuellt ämne som ofta debatteras i media och vi har ett stort intresse av ämnet. Könsroller är något som vi alla tidigt i livet ”tar på oss”. Barnen i vår omgivning blir påverkade av oss vuxna som finns i deras närhet. Den metod vi använt oss av i studien har varit av kvalitativ sort. Vi har använt oss av intervjuer med pedagoger samt observationer av barn, där vi har koncentrerat oss på hur pedagogen bemöter barnen olika om de är flickor eller pojkar. I arbetet har vi bland annat kommit fram till att när det kommer till hur pedagogerna bemöter barnen i den fria leken, måste de bli mer medvetna om att deras bemötande av barnens kön påverkar hur jämställt ett samhälle blir i framtiden. Undersökningen har också visat att pedagogerna gärna vill tro att de redan arbetar jämställt och inte gör någon större skillnad mellan barnen, utan att de i första hand ser till individen. Vilket inte alltid har visat sig stämma med verkligheten.

En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnas förväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan ska motverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetet bygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter och uppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer. Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus. En förskola arbetar medvetet med genus och jämställdhet genom exempelvis flick- och pojkgrupper samt genom diskussion och reflektion i arbetslaget och i barngruppen. Den andra förskolan arbetar inte uttalat med genus och jämställdhet. Personalen reflekterar enskilt över sitt eget bemötande gentemot barnen samt lyfter frågor kring genus och jämställdhet när barnen har frågor kring ämnet. Trots det här visade det sig att de flesta pedagoger hade liknande tankar kring genus och jämställdhet. De pedagoger som deltog i undersökningen var överens om att det behövs mer tid och kunskap kring genus och jämställdhet för att kunna arbeta medvetet med det.

Syftet med studien är att utifrån observationer och manliga elevers erfarenheter undersöka hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen. I bakgrunden har användandet av litteratur om maskluninitet, genus och idrott funnits med. Även kursplanen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 har använts i bakgrunden. Observationer har gjort enligt ett strukturerat observationsschema. Klasser bestående av pojkar och flickor i årskurs 6-9 har varit mål för vår studie, där vi observerat pojkar i dessa klasser. Detta har skett under både idrottslektioner och i omklädningsrum. Sju pojkar ur olika klasser har intervjuats på ett halvstrukturerats sätt vilket innebär att frågorna var väl förbereda innan intervjun började, men att de ändå gav plats för eventuella följdfrågor. Resultatet av vår studie visar olika regler och ideal för hur en man ska vara eller inte vara för att passa in i maskulinitetsnormen. Dessa valde vi att dela in i sex olika teman som vi har namngett enligt följande: att inte visa smärta, inte gråa, inte vara för fåfäng, att byta om på rätt sätt, förbjudna artiklar samt traditionella könsmönster. Slutsatsen av vår studie är att idrottsundervisningen har en stor roll i pojkars maskulinitetsskapande då egenskaper, förknippade med maskulinitet tydligt sätts på prov inom den idrottsliga verksamheten. Idrottsläraren har därmed en betydelsefull roll i skolans strävan mot jämställdhet.

Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig åt utifrån de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer som har gjorts på tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde låg huvudfokus på pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde även anteckningar. Vårt resultat visar på att pedagogernas bemötande av flickor respektive pojkar inte var så utpräglat enligt de traditionella könsmönstren, dock fann vi skillnader utifrån bemötandet av pedagogerna gentemot flickor och pojkar. Flickorna får till övervägande delen klara sig själva i tamburen då det gäller av- och påklädning. Vissa pojkar fick mer närhet samtidigt som flickorna i högre grad inte fick det. När det gäller tillsägelser fanns skillnader då pojkarna fick mer direkta tillsägelser, medan flickorna fick mer resonerande tillsägelser. Det förekom även tillfällen då pedagogerna utmanade tankarna om att det inte går att resonera med pojkar, då pedagogen vid en konfliktsituation löste den genom att resonera med både flickan och pojken utan att skuldbelägga någon av dem. Ett annat exempel var då en pedagog blev tillfrågad av barnen om utomhusaktiviteter. Pedagogen gjorde då ingen skillnad på barnen utifrån kön, utan föreslog att de kunde plocka fram grävskopan och öppna "byggen". Övervägande delen av resultatet visar på att det kan ha skett en förändring av pedagogernas bemötande när det gäller de tidigare fasta könsrollerna i samhället.

<p>Sammanfattning</p><p>I denna studie har vi undersökt hur barnen bemöts av pedagogerna i den fria leken på förskolan ur ett jämställt perspektiv. Vi har valt att fokusera på pedagogernas agerande gentemot barnen ur ett genusperspektiv, detta därför att det är ett aktuellt ämne som ofta debatteras i media och vi har ett stort intresse av ämnet. Könsroller är något som vi alla tidigt i livet ”tar på oss”. Barnen i vår omgivning blir påverkade av oss vuxna som finns i deras närhet.</p><p>Den metod vi använt oss av i studien har varit av kvalitativ sort. Vi har använt oss av intervjuer med pedagoger samt observationer av barn, där vi har koncentrerat oss på hur pedagogen bemöter barnen olika om de är flickor eller pojkar.</p><p>I arbetet har vi bland annat kommit fram till att när det kommer till hur pedagogerna bemöter barnen i den fria leken, måste de bli mer medvetna om att deras bemötande av barnens kön påverkar hur jämställt ett samhälle blir i framtiden. Undersökningen har också visat att pedagogerna gärna vill tro att de redan arbetar jämställt och inte gör någon större skillnad mellan barnen, utan att de i första hand ser till individen. Vilket inte alltid har visat sig stämma med verkligheten.</p>

<p>En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnas</p><p>förväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan ska</p><p>motverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla</p><p>förmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet har</p><p>varit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetet</p><p>bygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter och</p><p>uppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer.</p><p>Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus. En</p><p>förskola arbetar medvetet med genus och jämställdhet genom exempelvis flick- och</p><p>pojkgrupper samt genom diskussion och reflektion i arbetslaget och i barngruppen. Den andra</p><p>förskolan arbetar inte uttalat med genus och jämställdhet. Personalen reflekterar enskilt över sitt</p><p>eget bemötande gentemot barnen samt lyfter frågor kring genus och jämställdhet när barnen har</p><p>frågor kring ämnet. Trots det här visade det sig att de flesta pedagoger hade liknande tankar</p><p>kring genus och jämställdhet. De pedagoger som deltog i undersökningen var överens om att</p><p>det behövs mer tid och kunskap kring genus och jämställdhet för att kunna arbeta medvetet med</p><p>det.</p>

Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår.

No description available.

I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som är i majoritet på programmet. Resultaten visar att representationen av det kön som är i minoritet är högre på bilderna än den faktiska representationen på programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar porträtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sänder ut är att tjejer och killar bör välja, om inte olika program så olika inriktningar. Ett exempel som visar detta är Barn- och fritidsprogrammet där det nästan uteslutande är tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer där sport och friskvård är inblandat.

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger. Vi har fått fram ett resultat som visar på att barnen var mer medvetna om genus än vad pedagogerna trodde. Barnen hade redan en syn på vad som kategoriseras som manligt och kvinnligt medan pedagogerna trodde att barnen var för små för att ha hunnit blivit formade av rådande föreställningar i samhället. Pedagogerna arbetade medvetet med genus i sin verksamhet, men inte uttalat så att barnen blev medvetna om att det var genus de arbetade med.