<p>Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta så är det än idag männen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanställda tjänar mindre än sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av männens (Carlén 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i beräkningen blir kvinnornas löner istället 77,3 % av männens (Carlén 2005:22).</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln. Genom detta kommer kvinnors situation inom området att belysas. Yvonne Hirdmans teori om genussystemets inverkan på detta utgör uppsatsens grund. Analysen utgår från Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1998:4 vilken skrivits av Elisabeth Sundin, samt Stefan Carléns utredning av löneskillnaderna inom samma område. Utöver detta är ytterligare information hämtad ur två av Handelns Utredningsinstituts (HUI) egna utredningar.</p><p>Sammanfattningsvis kan det konstateras att den största orsaken till löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom handeln är att deras arbetsinsatser värderas olika. Kvinnors insatser värderas sämre än mäns och de får därför sämre ersättning.</p><p>Gamla stereotyper om manligt och kvinnligt lever kvar än idag. Detta orsakar en segregering av handeln där kvinnor i många fall tilldelas lågavlönat arbete och utesluts från högavlönade arbeten.</p>

Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta så är det än idag männen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanställda tjänar mindre än sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av männens (Carlén 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i beräkningen blir kvinnornas löner istället 77,3 % av männens (Carlén 2005:22). Syftet med denna uppsats är att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln. Genom detta kommer kvinnors situation inom området att belysas. Yvonne Hirdmans teori om genussystemets inverkan på detta utgör uppsatsens grund. Analysen utgår från Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1998:4 vilken skrivits av Elisabeth Sundin, samt Stefan Carléns utredning av löneskillnaderna inom samma område. Utöver detta är ytterligare information hämtad ur två av Handelns Utredningsinstituts (HUI) egna utredningar. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den största orsaken till löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom handeln är att deras arbetsinsatser värderas olika. Kvinnors insatser värderas sämre än mäns och de får därför sämre ersättning. Gamla stereotyper om manligt och kvinnligt lever kvar än idag. Detta orsakar en segregering av handeln där kvinnor i många fall tilldelas lågavlönat arbete och utesluts från högavlönade arbeten.

Bakgrund: Kursplanen för Svenska på gymnasienivå är tydlig med att elever ska när de undervisas i litteraturhistoria möta manliga och kvinnliga författare. Ett sätt att granska om elever möter i lika utsträckning kvinnliga och manliga författare är att närstudera läromedel i svenskämnet, vilket denna studie gör. De resultat som studien drar säger även något om hur kanonlitteratur konstrueras. Syfte: Studiens syfte är att undersöka läromedel för gymnasieskolan ur ett genusperspektiv. Studien jämför två läroböcker riktade mot Svenskämnet på gymnasienivå. Detta för att undersöka hur representationen av manliga och kvinnliga författare ser ut samt undersöka vad som fokuseras i texterna om de manliga respektive kvinnliga författarna. Metod: Studien använder kritisk närläsning och diskursanalys som verktyg för att undersöka det den syftar att göra. Studien har avgränsat sig genom sin metod till att jämföra hur många manliga respektive kvinnliga författare som rubriksätts i de undersökta läromedlen. Rubriksättning kan ses som sätt att lyfta fram författare. Den har även vid granskning av rubrikerna undersökt vad för epitet de rubriksatta författarskapen tilldelas. Utöver detta undersöks och jämförs särskilt författare som finns med i båda läromedlen för att kunna dra generella slutsatser om hur man skriver om manliga respektive kvinnliga författarskap. Resultat: Båda läromedlen visar att manliga författare ges plats på en rad olika sätt. Deras namn förekommer oftare i rubrikerna och de tilldelas en rad olika epitet. De kvinnliga författarna beskrivs ofta ihop med orden kvinna eller kvinnlighet. Sett från ett genusteoretiskt perspektiv kan man förstå detta som att den manliga författaren blir normen för litteraturhistoria medan kvinnan är särarten eller särintresset. Den manliga författaren kan skriva om i stort sett allt utan att bli beskriven som ett särintresse medan detta är vad som utmärker det kvinnliga författarskapet. Resultatet tyder på att den litteraturhistoria som anses som given är ett manligt narrativ där det som skrivits av män tillmäts högre värde och kvalité än det som författats av kvinnor.

No description available.

Förskolan är en kvinnodominerad arena med en låg andel män. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera några manliga pedagogers upplevelser av uppfattningar och förväntningar som finns på deras roll i förskolan samt hur de tror att dessa kan påverka den låga andelen män inom förskolans verksamhet. Vi ville ta reda på vilka skillnader männen känner av angående förväntningar och uppfattningar på dem i jämförelse med sina kvinnligakollegor. Varför är det en så låg andel män i förskolan och hur ska detta motarbetas? Vi använde oss av intervju som metod. Resultatet visar att respondenterna inte upplever någontydlig skillnad mellan könen. Könsnormer, lön, yrkets låga status, okunskap om yrket och pedofildebatten ses som dominerande faktorer som påverkar männens val och vilja att arbeta i förskolan. Studiens slutsatser är att jämställdhetsarbetet i förskolan går framåt och att dentrend tidigare forskning visat på om fördomar håller på att utraderas.

<p>En narratologisk jämförelse mellan Karin Fossums Jonas Eckel och Kari Hotakainens Löpgravsvägen. Romanerna studeras även ur ett genusperspektiv.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor tolkar och förstår hur kvinnor och kvinnors sexualitet skildras i programmen L Word och Sex and the City. Vilka olika sätt att förstå och förhålla sig till sexualitet och heteronormativitet skapas i mötet mellan tittare och text? Metod och Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Resultat: Informanterna beskriver en motsägelsefull bild av kvinnan som framställs i både Sex and the City och L Word. Kvinnorna ses som starka i Sex and the City på så vis att de är självständiga och lever sina egna liv. Samtidigt upplevs de som svaga på grund av att de är ytliga och fokuserar sitt lev efter sökandet efter den rätte mannen. Kvinnorna i L Word tillskrivs mänsklighet och djup eftersom vardagen direkt knyts till karaktären och handlingen. Informanterna ser att båda programmen som socialiseringsagenter på så vis att de lyfter fram att kvinnor har en egen sexualitet och att kvinnor kan ha en sexualitet utan att den innefattar män. Informanterna upplever att detta kan bidra till att förändra synen på kvinnors sexualitet. I tolkandet och meningsskapandet i mötet med Sex and the City och L Word använder informanterna sig av en populärkulturell kompetens. De använder ofta referenser till andra populära program för att förklara eller förtydliga vad de menar. Den sexuella heteronormativiteten har betydelse för framställningen av sexualitet i båda programmen. I Sex and the City verkar en tydlig heterosexuell norm även om karaktärerna gör homosexuella erfarenheter. Dessa erfarenheter fungerar dock som reproducerande av heteronormativiteten på så vis att de ständigt söker sig tillbaka till det heterosexuella. I L Word framställs det heterosexuella nästan som det avvikande och där blir det icke-normativa istället till norm.</p>

En narratologisk jämförelse mellan Karin Fossums Jonas Eckel och Kari Hotakainens Löpgravsvägen. Romanerna studeras även ur ett genusperspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor tolkar och förstår hur kvinnor och kvinnors sexualitet skildras i programmen L Word och Sex and the City. Vilka olika sätt att förstå och förhålla sig till sexualitet och heteronormativitet skapas i mötet mellan tittare och text? Metod och Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Resultat: Informanterna beskriver en motsägelsefull bild av kvinnan som framställs i både Sex and the City och L Word. Kvinnorna ses som starka i Sex and the City på så vis att de är självständiga och lever sina egna liv. Samtidigt upplevs de som svaga på grund av att de är ytliga och fokuserar sitt lev efter sökandet efter den rätte mannen. Kvinnorna i L Word tillskrivs mänsklighet och djup eftersom vardagen direkt knyts till karaktären och handlingen. Informanterna ser att båda programmen som socialiseringsagenter på så vis att de lyfter fram att kvinnor har en egen sexualitet och att kvinnor kan ha en sexualitet utan att den innefattar män. Informanterna upplever att detta kan bidra till att förändra synen på kvinnors sexualitet. I tolkandet och meningsskapandet i mötet med Sex and the City och L Word använder informanterna sig av en populärkulturell kompetens. De använder ofta referenser till andra populära program för att förklara eller förtydliga vad de menar. Den sexuella heteronormativiteten har betydelse för framställningen av sexualitet i båda programmen. I Sex and the City verkar en tydlig heterosexuell norm även om karaktärerna gör homosexuella erfarenheter. Dessa erfarenheter fungerar dock som reproducerande av heteronormativiteten på så vis att de ständigt söker sig tillbaka till det heterosexuella. I L Word framställs det heterosexuella nästan som det avvikande och där blir det icke-normativa istället till norm.