Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av någon form av ätstörning. Ett av få ställen dit de kan vända sig för att få hjälp är den offentliga sjukvården. Mitt syfte med denna uppsats har därmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tänker kring ätstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrån teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om ätstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn på ätstörningar präglas av två olika diskurser. I första hand kommer den medicinvetenskapliga och sjukdomsorienterade diskursen. Men där kunskaperna från denna tar slut, vilket de gör ganska snabbt på grund av bristfällig utbildning i ämnet, övergår de till en mer vardaglig diskurs som mer påminner om massmedias bild av ätstörningar. Genom min analys framkommer det även att kvinnlighet och ätstörningar ligger nära varandra definitionsmässigt. Detta medför att det är svårt att skilja på ett ”naturligt” kvinnligt beteende och en ätstörning.

The aim  of this  essay is  to research if  the  typical  gender  norms  about gender  that  today’s society rests on, are visible in teaching  materials  within  the  social study  subjects.  In this  essay  the  chosen parts of a selected  teaching  materials   will   be researched  and  compared withformer research and the curriculum  (skolverket  2011). The  research of the teaching  material  will  be done through  a qualitative text  and picture  analysis.   The  chosen teaching  material which in this essay will be analysed is:  Puls  SO-boken year  1-3 (2015). The research  is supposed to add knowledge about how the messages within the  pictures  and the text  in  the chosen teaching material can be interpreted and understood by pupils and pedagogues. The research is  also  supposed to elucidate   how important   it  is  for  the pedagogue  to critically review the teaching material that is being  used  in  their  teaching  to create the  best prerequisite  for  their  pupils.  Good teaching  and learning  and the ability  to find  their  unique   individuality    is also a prerequisite to become the good democratic citizen school will  form  under  the curriculum  that  is available. The result of the research  shows  that  the book Puls  SO-boken (2015), to a certain  degree breaks down stereotype gender norms like the ones  that  currently  exists  in  today’s  society.  It also  shows  a certain  tendency  where  males  still  are the  gender  norm  of the teaching materials.

<p>Denna undersökning gjordes under en veckors tid på två gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lärare och elever se hur de upplever ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv, samt att jämföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vår bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus.</p><p>Resultatet visar att lärare tror sig behandla tjejer och killar på olika sätt, medan elever inte upplever det så. Däremot upplever eleverna att undervisningen är upplagd för killar genom de aktiviteter som används. Detta anser inte lärarna som istället tycker sig variera undervisningen och nivåanpassa den - något som eleverna inte tycker att lärarna lyckas med.</p>

Denna undersökning gjordes under en veckors tid på två gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lärare och elever se hur de upplever ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv, samt att jämföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vår bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus. Resultatet visar att lärare tror sig behandla tjejer och killar på olika sätt, medan elever inte upplever det så. Däremot upplever eleverna att undervisningen är upplagd för killar genom de aktiviteter som används. Detta anser inte lärarna som istället tycker sig variera undervisningen och nivåanpassa den - något som eleverna inte tycker att lärarna lyckas med.

No description available.

<p>Syftet med studien är att utifrån observationer och manliga elevers erfarenheter undersöka hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen. I bakgrunden har användandet av litteratur om maskluninitet, genus och idrott funnits med. Även kursplanen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 har använts i bakgrunden. Observationer har gjort enligt ett strukturerat observationsschema. Klasser bestående av pojkar och flickor i årskurs 6-9 har varit mål för vår studie, där vi observerat pojkar i dessa klasser. Detta har skett under både idrottslektioner och i omklädningsrum. Sju pojkar ur olika klasser har intervjuats på ett halvstrukturerats sätt vilket innebär att frågorna var väl förbereda innan intervjun började, men att de ändå gav plats för eventuella följdfrågor. Resultatet av vår studie visar olika regler och ideal för hur en man ska vara eller inte vara för att passa in i maskulinitetsnormen. Dessa valde vi att dela in i sex olika teman som vi har namngett enligt följande: att inte visa smärta, inte gråa, inte vara för fåfäng, att byta om på rätt sätt, förbjudna artiklar samt traditionella könsmönster. Slutsatsen av vår studie är att idrottsundervisningen har en stor roll i pojkars maskulinitetsskapande då egenskaper, förknippade med maskulinitet tydligt sätts på prov inom den idrottsliga verksamheten. Idrottsläraren har därmed en betydelsefull roll i skolans strävan mot jämställdhet.</p>

<p>I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som är i majoritet på programmet.</p><p>Resultaten visar att representationen av det kön som är i minoritet är högre på bilderna än den faktiska representationen på programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar porträtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sänder ut är att tjejer och killar bör välja, om inte olika program så olika inriktningar. Ett exempel som visar detta är Barn- och fritidsprogrammet där det nästan uteslutande är tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer där sport och friskvård är inblandat.</p>

<p>Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken <em>Lia för en dag/Leo för en dag</em> av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger. Vi har fått fram ett resultat som visar på att barnen var mer medvetna om genus än vad pedagogerna trodde. Barnen hade redan en syn på vad som kategoriseras som manligt och kvinnligt medan pedagogerna trodde att barnen var för små för att ha hunnit blivit formade av rådande föreställningar i samhället. Pedagogerna arbetade medvetet med genus i sin verksamhet, men inte uttalat så att barnen blev medvetna om att det var genus de arbetade med.</p>

<p>Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår.</p>

<p>Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna. De tre mest framträdande genusdiskurser jag funnit vid textanalysen är Den duktiga flickan/Flickan som biroll, Flickan som objekt för pojkars kärlek och Pojken som huvudperson. Det faktum att flickor och pojkar i läseböckerna ofta positioneras i dessa diskurser resulterar i att läsebokstexterna i hög grad bidrar till att befästa och tradera rådande genusstereotyper. I båda läseböckerna förekommer dock även brott mot dessa stereotyper.</p>